Innehåll Inledning 5 Birgitta Johansson På väg mot en avfallsinfarkt?

47
så har en annan upphovsman. Mc Donald’s, rimligen
en stor producent av sopor, gör också propaganda för
kampanjen. På det pappersark som våren 2003 täckte
brickan uppmanades hamburgerkonsumenterna att
bli medlemmar i ”Ett skräp om dagen”.
Uppfostran, propaganda, information. Begreppen
kan växla, liksom åsikterna om metoderna och dess
bakomliggande syften. Tidningsbilagor som handlar
om miljöfrågor eller om att sortera sopor på rätt sätt,
almanackor med soptips från det lokala reningsverket
eller företagsreklam som framhäver sin miljöprofil
kan uppfattas både som seriösa försök att förmedla
livsnödvändig kunskap, som förmyndarmentalitet
eller marknadsföringstrick. Sorteringsentusiaster i
bostadsområden eller på arbetsplatser är inte alltid väl
sedda.
Moraliska övertoner
Klart är att begreppet miljö intar en betydelsefull och
värdeladdad position idag. 1930-talets modeord
”hygien” som förekom i allt från bostads- till sexual-
hygien försvann. På 1970-talet fick ”kultur” en mot-
svarande status och man talade om kvinno-, arbetar-,
arbetsplats-, barn- och alla möjliga slags kulturer.
Miljöbegreppet har kanske nått en viss trötthetsgräns
men arbets-, ute- och innemiljö, kultur- och natur-
miljö, miljöpolicy, miljöaspekter, miljöarbete och så
vidare kan inte viftas undan. Inget företag, ingen politisk

---

48
organisation kan underlåta att deklarera sin miljöpolicy.
Den blir en del i imageskapandet, en del av företagens
eller institutionernas varumärke. Hur den efterlevs är en
annan fråga. Om miljöansvaret läggs på chefer i mellan-
ställning som inte har resurser i form av pengar, tid
eller kunskap för att på allvar driva miljöfrågorna blir
miljöpolicyn lätt en ihålig fasad.
De moraliska övertonerna och det ideologiska tanke-
godset bakom åtskillnaden mellan rent och smutsigt är,
som så mycket annat, lättare att se i historiens back-
spegel. Men det absolut nödvändiga arbetet med att
minska mängden sopor, att skydda mark, vatten, luft
och inte minst människor från avskrädets farligheter i
all sin mångfald är inte fritt från värderingar idag heller.
Moralen är ständigt närvarande i sopornas rike.
Lästips
Det här är en förkortad version av artikeln ”Soporna
säger vem du är” införd i tidningen Axess nr 7 2003.
Se webbplatsen: www.axess.se

---

49
Soporna – det är vi!
Har soporna dolda kvaliteter och en outnyttjad poten-
tial? Med avstamp i naturens och konsumtionens
betydelse för vårt vardagsliv diskuterar Johan Hultman
hur sopornas roll kan förändras och hur de kan bli
meningsfulla på nya sätt, till exempel som turist-
attraktioner och kunskapskällor. I stället för att se
sopor som illaluktande, kladdiga och meningslösa –
kan vi se dem som symboler för kärlek, omtanke,
trygghet och vänskap? 
Johan Hultman är filosofie doktor i kultur-
geografi och arbetar på Service Management
som är en flervetenskaplig institution vid
Campus Helsingborg/Lunds universitet. 

---

50
opor är inte speciellt populära. De luktar ofta illa,
de går inte att använda till någonting glamoröst
och dessutom kostar de tid, pengar och engagemang
att bli av med. ”Sopa” kan vi kalla någon vi tycker
misslyckas helt och hållet med sin uppgift, sopgubbe
har väl aldrig kunnat mäta sig med veterinär eller pilot
i diskussioner och drömmar om framtida yrken, och
soptippar är kanske den anläggning vi anstränger oss
mest för att göra osynlig i landskapet. Den allmänna
uppfattningen är nog att sopor inte har någon uppgift
eller mening i vardagen förutom att försvinna så
smidigt som möjligt. Men är inte detta lite konstigt?
Hur tänker vi egentligen när vi placerar soporna
”utanför”?
Det finns en lång tradition och utbredd vana att se vår
värld som uppdelad i välavgränsade kategorier. Dessa
kategorier bär med sig mängder av associationer,
föreställningar och tankar om vad som är rätt och fel, vad
som är tänkbart och otänkbart. Det kan vara kategorier
som manlig/kvinnlig, ljus/mörk, logisk/känslosam,
kropp/själ, civiliserad/vild, samhälle/natur eller
naturligtvis saker/sopor. De här uppdelningarna styr
hela vårt sätt att se och förstå världen. Tänk vad rörigt
allt skulle bli om vi inte kunde tänka i sådana uppdel-
ningar! Men om de har format våra sätt att se på saker
och ting, så innebär ju detta också att de har låst våra
sätt att tänka, våra sätt att definiera problem och lös-
ningar och våra sätt att fundera kring framtiden. Hur
S

---

51
mycket mindre luftföroreningar hade vi exempelvis
behövt leva med om inte transportindustrin låst fast
sig vid den bensindrivna förbränningsmotorn i sam-
band med föreställningar om snabbt/långsamt,
häftigt/töntigt eller effektivt/slösaktigt?
Om man vill prova på att tänka i nya banor kan man
försöka se hur olika kategorier hänger ihop och
samverkar i stället för att se hur och varför de är var-
andras motsatser. Fortsättningen av det här kapitlet
kommer att handla om vad som kan hända om man
ser på hur saker och sopor hänger ihop i stället för att
tänka på hur saker och sopor skiljer sig åt. Till att börja
med ska vi inte i första hand tänka på sopor som
illaluktande, kladdiga och meningslösa. I stället säger
vi så här: Sopor är kärlek, omtanke, vänskap, trygghet,
sinnlighet och tillit. För att reda ut detta måste vi börja
med naturen.
Vi konsumerar natur
Flera samhällssystem, bland annat det västerländska
industrisamhället, har i grova drag gått igenom fyra
olika historiska faser i sitt förhållande till naturen. Den
första kan kallas omhändertagande av naturen. Denna
syn på naturen kännetecknas av att man vårdar och
utvecklar vissa områden och resurser för att nästkom-
mande generationer inom ett ganska litet lokalt
område ska få det bättre. Det förindustriella bonde-
samhället är ett exempel på detta. 

---