Schack-Gideon utdelas årligen - vanligen i samband med kongressen - till svensk schackspelare för framstående internationella eller nationella prestationer under kalenderåret (före kongressen). Beslut om utdelning av Schack-Gideon fattas av centralstyrelsen.
1977 Konstanty Kaiszauri, Stockholm
1978 Ulf Andersson, Arboga
1979 Lars Karlsson, Stockholm
1980 Ralf Åkesson, Stockholm
1981 Pia och Dan Cramling, Huddinge
1982 Ulf Andersson, Arboga
1983 Pia Cramling, Trångsund
1984 Ferdinand Hellers, Lidingö
1985 Christer Bergström, Stockholm
1986 Lars-Åke Schneider, Göteborg
1987 ---
1988 Ferdinand Hellers, Stockholm
1989 Richard Wessman, Stockholm
1990 Michael Wiedenkeller, Stockholm
1991 Jonny Hector, Malmö
1992 EM-laget (Ulf Andersson, Ferdinand Hellers, Thomas Ernst, Pia Cramling, Lars Karlsson, förbundskapten Håkan Åkvist)
1993 Thomas Ernst, Stockholm
1994 Manne Joffe, Stockholm
1995 Tom Wedberg, Stockholm
1996 OS-laget i Jerevan (Ulf Andersson, Pia Cramling, Ralf Åkesson, Johan Hellsten, Robert Åström, Tiger Hillarp Persson, förbundskapten Håkan Åkvist)
1997 Jonny Hector
1998 Tiger Hillarp-Persson
1999 Evgenij Agrest
VÄRLDENS BÄSTA SCHACKSPELARE
Uppgifterna i detta avsnitt är sammanställda ur följande källor:
1 Matchprogrammet Kasparov - Karpov, Leningrad 1986
2 Svend Novrup, Lademanns Skakleksikon 5, 1983, s 19-23
3 Theo Schuster, Schacklexikon 1979, s 117-125
4 Erik Lundin, stencil 1982
5 Chess Life, december 1985, s 31
6 Carl-Eric Erlandsson Lund, Bo Plato Hässleholm, m fl
Som förste officielle världsmästare räknas den i Österrike födde Wilhelm Steinitz efter vinst mot Johannes Hermann, Zukertort i USA 1886. Dessförinnan finns flera kända och briljanta schackspelare, dock ingen med officiell världsmästarstatus. De kan sägas tillhöra världens då bästa spelare eller kallas inofficiella världsmästare i den mån de inte själva utnämnt sig därtill.
Källa 2 ovan nämner bl a Ruy Lopez från 1500-talets Spanien och fransmannen Alexandre Deschapelles (1780-1847). Källa 1 anger en fyramannaturnering vid kung Filip IIs hov i Madrid 1575, där italienaren Giovanni Leonardo hemförde segern. Francois André Philidor, Frankrike, besegrade 1747 Philip Stamma från Aleppo (Syrien) och tidvis England. Louis Charles de La Bourdonnais, Frankrike, besegrade 1834 Alexander MacDonell från England, medan Howard Staunton från samma land 1843 besegrade Pierre Saint-Amant, Frankrike.
Men källa 3 utesluter både Philidor och Staunton som första världsmästare eftersom de inte mötte de ledande italienska mästarna Giambatista Lolli, Domenico Lorenzo Ponziani eller Domenico Ercole del Rio från Modena. Vidare citeras en källa som anger följande världsmästare: Adolf Anderssen, Tyskland 1851-59, Paul Morphy, USA 1859-61, Adolf Anderssen 1861-66, Wilhelm Steinitz, Österrike 1866-94, etc. De tre förstnämnda brukar även accepteras som de första "inofficiella världsmästarna", men frågetecken måste sättas för "titelskiftet" 1859, eftersom källorna 1 - 2 ovan m fl anger att Morphy besegrade Anderssen i en match 1858. Därför finner man i olika källor Morphy vanligen som "inofficiell världsmästare" 1858-59, Anderssen följaktligen 1851-58 och 1859-66.
Innan vi går in på avsnittet "VM-matcher", där dock de tre inledande fortfarande är av inofficiell karaktär, följer en summarisk översikt över världsmästare för såväl herrar som damer.
Not: Olika stavning kan förekomma för samma spelare, beroende på i vilket land denne var bosatt vid speltillfället.
VÄRLDSMÄSTARE (HERRAR)
1851-58 Adolf Anderssen Tyskland
(Inofficiell världsmästare)
1858-59 Paul Morphy USA (Inofficiell världsmästare)
1859-66 Adolf Anderssen (Inofficiell världsmästare)
1866-94 Wilhelm Steinitz Österrike
(Officiell världsmästare 1886. Levde även i England och USA.)
1894-1921 Emanuel Lasker Tyskland
(Levde även i England och USA.)
1921-27 José Raúl Capablanca Kuba
1927-35 Alexander Aljechin Frankrike
(Utvandrade från Sovjet.)
1935-37 Max Euwe Nederländerna
1937-46 Alexander Aljechin (Avled 1946)
1946-48 Vakant
1948-57 Michail Botvinnik Sovjet
1957-58 Vasilij Smyslov Sovjet
1958-60 Michail Botvinnik Sovjet
1960-61 Michail Tal Sovjet
1961-63 Michail Botvinnik Sovjet
1963-69 Tigran Petrosjan Sovjet
1969-72 Boris Spasskij Sovjet
(Bosatt i Frankrike 1976-)
1972-75 Bobby (Robert) Fischer USA
(Försvarade ej VM-titeln.)
1975-85 Anatolij Karpov Sovjet
1985-93 Garri Kasparov Sovjet
(Fråntogs VM-titeln.)
1993-99 Anatolij Karpov Sovjet
1999- Alexander Chalifman Ryssland
VÄRLDSMÄSTARE (DAMER)
1926-44 Vera Menchik England
(Föddes i Ryssland 1906, bosatte sig i England 1921. Representerade Sovjet i första dam-VM 1927, i följande dam-VM Tjeckoslovakien och 1939 - hennes sista VM - representerade hon England. Menchik
avled i England 1944.)
1944-49 Vakant
1950-53 Ludmila Rudenko Sovjet
1953-56 Elisaveta Bykova Sovjet
1956-58 Olga Rubtsova Sovjet
1958-62 Elisaveta Bykova Sovjet
1962-78 Nona Gaprindasjvili Sovjet
1978-91 Maja Tjiburdanidze Sovjet
1991-96 Jun Xie, Kina
1996- Zsuzsa Polgar, Ungern
FÖRTECKNING ÖVER VM-MATCHER (HERRAR) - ÄVEN INOFFICIELLA MATCHER
Spelplats
|
År
|
Off v- mäst nr
|
Spelarna Nationalitet (världsmästaren efter matchen understruken)
|
Resultat
|
v
+
|
r
=
|
f
=
|
Anmärkning
|
London
|
1866
|
|
Wilhelm Steinitz, Österrike -
Adolf Anderssen, Tyskland
|
8 - 6
|
8
|
0
|
6
|
Ej officiell VM-match. Steinitz bosatte sig i England 1862 och USA 1882.
|
|
1870
|
|
Wilhelm Steinitz - Joseph Blackburne, England
|
5,5 - 0,5
|
5
|
1
|
0
|
Ej officiell VM-match.
|
London
|
1872
|
|
Wilhelm Steinitz - Johannes Zukertort, England
|
9 - 3
|
7
|
4
|
1
|
Ej officiell VM-match. Zukertort föddes i Ryssland, bosatte sig 1860 i Tyskland och 1871 i England
|
USA
|
1886
|
1
|
Wilhelm Steinitz- Johannes Zukertort
|
12,5-7,5
|
10
|
5
|
5
|
Spelad i New York, St Louis, New Orleans.
|
Havanna
|
1889
|
|
Wilhelm Steinitz - Michail Tjigorin Ryssland
|
10,5-6,5
|
10
|
1
|
6
|
Spelades i bäst av 20 partier.
|
New York
|
1890/91
|
|
Wilhelm Steinitz - Isidor Gunsberg, England
|
10,5-8,5
|
6
|
9
|
4
|
Gunsberg föddes i Ungern och bosatte sig i England 1863.
|
Havanna
|
1892
|
|
Wilhelm Steinitz - Michail Tjigorin
|
12,5-10,5
|
10
|
5
|
8
|
Spelades i först till 10 vinster.
|
USA/ Kanada
|
1894
|
2
|
Wilhelm Steinitz - Emanuel Lasker, Tyskland
|
7 - 12
|
5
|
4
|
10
|
Spelades i New York, Philadelphia och Montreal, först till 10 vinster. Lasker bodde några år runt1890 i England och emigrerade på 30-talet till USA
|
Moskva
|
1896/97
|
|
Emanuel Lasker - Wilhelm Steinitz
|
12,5-4,5
|
10
|
5
|
2
|
|
USA
|
1907
|
|
Emanuel Lasker - Frank Marshall, USA
|
11,5-3,5
|
8
|
7
|
0
|
New York, Philadelphia och Washington.
|
Tyskland
|
1908
|
|
Emanuel Lasker - Siegbert Tarrasch, Tyskland
|
10,5-5,5
|
8
|
5
|
3
|
Düsseldorf och München, först till 8 vinster.
|
Wien/ Berlin
|
1910
|
|
Emanuel Lasker - Carl Schlechter, Österrike
|
5 - 5
|
1
|
8
|
1
|
Resultatet kunde skrivas 1 - 1 då remipartier enl källa 3 ej skulle räknas. Schlechter var schack- redaktör i Tyskland från 1899
|
Berlin
|
1910
|
|
Emanuel Lasker - David Janowski
|
9,5-1,5
|
8
|
3
|
0
|
Resultatet kunde skrivas 8 - 0, se ovan.
|
Havanna
|
1921
|
3
|
Emanuel Lasker - José Raúl Capablanca, Kuba
|
5 - 9
|
0
|
10
|
4
|
|
Buenos Aires
|
1927
|
4
|
José Raúl Capablanca - Alexander Aljechin, Frankrike
|
15,5-18,5
|
3
|
25
|
6
|
Spelades i först till 6 vinster, dock minst 2 poängs vinstmarginal, vid ev 5-5 skulle Capablanca behålla VM-titeln. Obegränsat antal partier. Aljechin utvandrade 1925 från Sovjet.
|
Tyskland/ Nederländerna
|
1929
|
|
Alexander Aljechin - Ewfim Bogoljubov, Tyskland
|
15,5-9,5
|
11
|
9
|
5
|
Spelades i bäst av 30 partier i Wiesbaden och 5-6 andra tyska och holländska städer. Bogoljubov föddes i Ryssland och återvände till Sovjet under några år på 20-talet.
|
Tyskland
|
1934
|
|
Alexander Aljechin - Ewfim Bogoljubov
|
15,5-10,5
|
8
|
15
|
3
|
Spelades i Baden-Baden, Stuttgart och 9-10 andra tyska städer
|
Nederländerna
|
1935
|
5
|
Alexander Aljechin - Max Euwe, Nederländerna
|
14,5-15,5
|
8
|
13
|
9
|
Spelades i Amsterdam och 9-11 andra holländska städer i bäst av 30 partier.
|
Nederl
|
1937
|
|
Max Euwe - Alexander Aljechin
|
9,5-15,5
|
4
|
11
|
10
|
Spelades i Haag och 7-8 andra holländska städer.
|
Haag/ Moskva
|
1948 6
|
|
1.Michail Botvinnik, Sovjet 14, 2.Vasilij Smyslov, Sovjet 11, 3.Paul Keres, Sovjet 10,5, 3.Samuel Reshevsky, USA 10,5, 5.Max Euwe 4
|
|
|
|
|
Aljechin avled 1946, varför det spelades en turnering om den vakanta VM-titeln. Botvinnik vann efter +10 =8 -2.
|
Moskva
|
1951
|
|
Michail Botvinnik - David Bronstein, Sovjet
|
12 - 12
|
5
|
14
|
5
|
Fr o m 1948 begränsades VM-matcherna till 24 partier och vid oavgjort behöll regerande världsmästaren titeln.
|
Moskva
|
1954
|
|
Michail Botvinnik - Vasilij Smyslov
|
12 - 12
|
7
|
10
|
7
|
Se ovan.
|
Moskva
|
1957
|
7
|
Michail Botvinnik - Vasilij Smyslov
|
9,5-12,5
|
3
|
13
|
6
|
|
Moskva
|
1958
|
|
Vasilij Smyslov - Michail Botvinnik
|
10,5-12,5
|
5
|
11
|
7
|
Returmatch enligt reglerna.
|
Moskva
|
1960
|
8
|
Michail Botvinnik - Michail Tal, Sovjet
|
8,5-12,5
|
2
|
13
|
6
|
|
Moskva
|
1961
|
|
Michail Tal - Michail Botvinnik
|
8 - 13
|
5
|
6
|
10
|
Returmatch enligt reglerna.
|
Moskva
|
1963
|
9
|
Michail Botvinnik - Tigran Petrosjan, Sovjet
|
9,5-12,5
|
2
|
15
|
5
|
|
Moskva
|
1966
|
|
Tigran Petrosjan - Boris Spasskij, Sovjet
|
12,5-11,5
|
4
|
17
|
3
|
|
Moskva
|
1969
|
10
|
Tigran Petrosjan - Boris Spasskij
|
10,5-12-5
|
4
|
13
|
6
|
|
Reykjavik
|
1972
|
11
|
Boris Spasskij - Robert (Bobby) Fischer, USA
|
8,5-12,5
|
3
|
11
|
7
|
Fischers andra förlustparti skedde genom wo. Spasskij bosatte sig i Frankrike 1976.
|
|
1974
|
|
Anatolij Karpov, Sovjet - Viktor Kortjnoj, Sovjet
|
12,5-11,5
|
3
|
19
|
2
|
Ingen VM-match utan kandidatfinal om att möta världsmästaren Fischer.
|
|
1975
|
12
|
Anatolij Karpov
|
|
|
|
|
Sedan Fischer vägrat försvara sin titel förklarade FIDE 1975 Karpov som ny världsmätare.
|
Baguio
|
1978
|
|
Anatolij Karpov - Viktor Kortchnoi, Schweiz
|
6 - 5
|
6
|
21
|
5
|
Spelades i först till 6 vinster, obegränsat antal
|
Merano
|
1981
|
|
Anatolij Karpov - Viktor Kortchnoi
|
6 - 2
|
6
|
10
|
2
|
Samma regler som ovan.
|
Spelplats
|
År
|
Off v- mäst nr
|
Spelarna Nationalitet (världsmästaren efter matchen understruken)
|
Resultat
|
v
+
|
r
=
|
f
=
|
Anmärkning
|
Moskva
|
1984/85
|
|
Anatolij Karpov - Garri Kasparov, Sovjet
|
0 - 0
|
5
|
40
|
3
|
Matchen avbröts och inhiberades av FIDE:s president Campomanes pga Karpovs sviktande hälsa. Resultatet förklarades 0-0, omspel beordrades.
|
Moskva
|
1985
|
13
|
Anatolij Karpov - Garri Kasparov
|
11 - 13
|
3
|
16
|
5
|
Matchen begränsad till 24 partier.
|
London/ Leningrad
|
1986
|
|
Garri Kasparov - Anatolij Karpov
|
12,5-11,5
|
5
|
15
|
4
|
Returmatch, partierna 1-12 i London.
|
Sevilla
|
1989
|
|
Garri Kasparov - Anatolij Karpov
|
12-12
|
4
|
16
|
4
|
|
New York/ Lyon
|
1990
|
|
Garri Kasparov - Anatolij Karpov
|
12,5-11,5
|
4
|
17
|
3
|
Partierna 1 - 12 i New York.
|
Amsterdam/Zwolle/Arnhem/Jakarta
|
1993
|
|
Anatolij Karpov - Jan Timman, Holland
|
12,5 - 8,5
|
6
|
13
|
2
|
Partierna 1 - 3 i Zwolle, 4 - 6 i Arnhem,7-12 i Amsterdam, 13-21 i Jakarta
|
Elista
|
1996
|
|
Anatolij Karpov - Gata Kamsky, USA
|
10,5 - 7,5
|
6
|
9
|
3
|
Matchen spelades om max 20 partier
|
Lausanne
|
1997/98
|
|
Anatolij Karpov - Wisvatan Anand, Indien
|
3 - 3
|
2
|
2
|
2
|
Knock-out-VM, Karpov vann med 2-0 i snabbschackssärspel
|
Las Vegas
|
1999
|
|
Alexander Chalifman, Ryssland -
Vladimir Akopian, Armenien
|
3½ - 2½
|
2
|
3
|
1
|
Knock-out-VM
|
Dostları ilə paylaş: |
