Stockholm's Archipelago and Strindberg's
Yüklə 416,71 Kb. Pdf görüntüsü
|
87 Scandinavica Vol 52 No 2 2013 33 Brandell 1987: 93-97, in particular p. 95. 34 Strindberg, Brev, II, 1877-mars 1882, Utgivna av T. Eklund, Stockholm 1950: 166: ‘[...] jag är Jean Jacques’ intime när det gäller återgången till Naturen [...]’. Henceforth shortened as B II. In the Works Cited only the complete edition is reported. Strindberg’s anarchistic letters to Edvard Brandes are examined in Edqvist 1961: 152-162. 35 B II: 267: ‘[...] jag tror endast [...] på en pånyttfödelse genom återgången till naturen – städernas upphäfvande – statens upplösande i byalag utan öfverhufvud [...]’. 36 I have discussed these aspects in Ciaravolo 2011, Ciaravolo 2012b and Ciaravolo 2012c. 37 Strindberg, Samlade Verk, IX, Svenska Folket I, red. C. Kretz / P. Stam, Stockholm 2001: 142-150. 38 In his autobiography Jag. En bok om och på gott och ont, originally published in 1931, Carl Larsson has given a vivid description of the time he spent with Strindberg on Kymmendö, and of their work for Svenska Folket. See Larsson 1992: 82-86. Strindberg’s first literary discovery of Huvudskären and their seasonal herring fishing occurs even before Svenska Folket, during a glorious sailing trip described in ‘Huruledes jag fann Sehlstedt’, SV II: 43-45. 39 Through the expression ‘experience of modernity’ I refer to Marshal Berman’s seminal and for me deeply influential study; see Berman 1988. 40 Strindberg, Samlade Verk, XIII, Svenska öden och äventyr I, red. B Landgren, Stockholm 1981: 48-65. 41 Strindberg, Samlade Verk, XV, Dikter på vers och prosa. Sömngångarnätter på vakna dagar och strödda tidiga dikter, red. J. Spens, Stockholm 1995: 73- 98.
42 This circumstance appears clearly also in the autobiography, when Strindberg describes the composition of Mäster Olof on Kymmendö. See SV XXI: 29. 43 See Edqvist 1961: 234. 44 See Ciaravolo 2012a, and Ciaravolo 2012b. 45 Strindberg, Samlade Verk, XVIII, Kvarstadsresan, Fabler och Societeten i Stockholm samt andra prosatexter 1880-1889, red. C. Svensson, Stockholm 2009: 71-107. 46 SV XVIII: 81: ‘[...] icke öar med apelsiner, lagerbärsträd och marmorpalats, utan små knottriga gnejsknallar med taggiga granar och röda stugor [...]’. A similar opposition between the Mediterranean area and the archipelago will be developed in an episode of the novel I havsbandet (By the Open Sea) from 1890; see Strindberg, Samlade Verk, XXXI, I havsbandet, red. H. Lindström, Stockholm 1982: 88-89, 96-100, and 114-119. 47 See Delumeau 1992: 11-35, 59-97, and 129-152. 48 See Delumeau 1992: 111 and 157-158. 49 A satirical adaptation of the international utopian model is found in Strindberg’s story ‘De lycksaliges Ö’ (The Fortunate’s Isle), published in 1884 and completed in 1890 for the series Svenska öden och äventyr. Utopia is not, however, set in the Stockholm archipelago, but on an imaginary island in the Atlantic or Caribbean. See Strindberg, Samlade Verk, XIV, Svenska öden och 88 Scandinavica Vol 52 No 2 2013 äventyr II, red. B. Landgren, Stockholm 1990: 41-89. 50 Strindberg, Samlade Verk, XVII, Likt och Olikt I-II samt uppsatser och tidningsartiklar 1884-1890, red. H. Lindström, Stockholm 2003. 51 With reference to the same utopian program see also the essays ‘Livsglädjen’(The Joy of Living), SV XVII: 84, and ‘Kulturarbetets överskattning ‘(The Overestimation of Cultural Work), SV XVII: 101. 52 Strindberg, Samlade Verk, XVI, Giftas I-II, red. U. Boëthius, Stockholm 1982: 145-161. 53 Wästberg 1973: 129: ‘[...] borgerlighetens diskreta charm [...]’. 54 Strindberg, Samlade Verk, XXIV, Hemsöborna, red. C. Kretz / H. Söderström, Stockholm 2012. 55 See Johannesson 1968: 82-90, and L. Dahlbäck 1974: 45-49. 56 SV XXIV: 111-119. Lars Dahlbäck analyzes the geographical and social relations – between Hemsö and Dalarö, and Hemsö and Stockholm – with great accuracy, also in terms of confrontation between opposite world models; see L. Dahlbäck 1974: 157-163, 205, 224-235. 57 In his reading of the pastoral theme in Strindberg’s oeuvre Martin Kylhammar argues, however, that Hemsöborna pleads for agriculture on a small scale against the rules of capitalistic profit. See Kylhammar 1985: 61-62. 58 Dahlbäck 1974: 45; Meidal 2012: 198. Dahlbäck refers also to the Swedish scholars who have pointed out this aspect before, starting from Fredrik Böök in 1923. See Dahlbäck 1974, note 65: 337-338. 59 Strindberg, Samlade Verk, XXXII, Folk-komedin Hemsöborna. Himmelrikets nycklar, red. G. Ollén, Stockholm 1987: 7-124. 60 Ollén 1949: 94: ‘[...] romanens ram av skön natur och frisk skärgårdsluft [...]’. 61 See also the negative assessment in Ollén 1982: 185: ‘Dessutom är det svårt att med en fonddekoration på en teater söka ersätta den förälskade naturskildring som spelar en så stor roll i romanen.’ (Besides, it is difficult to try to replace, with a backdrop in a theatre, the enchanted depiction of nature that plays such a big part in the novel). Ollén 1982 is the revised edition of Ollén 1949. 62 Strindberg, Samlade Verk, XXV, En dåres försvarstal, red. G. Rossholm, Stockholm 1999. 63 SV XXV: 86: ‘[…] syner av vackra sommardagar, minnen från tidiga ungdomsår’. 64 SV XXV: 196: ‘[...] högsäsongen i mitt liv [...]’. 65 SV XXV: 196-197: ‘[...] några månaders tjänstledighet för att leva vildmarksliv med min familj på en grönskande ö i Stockholms yttre skärgård’. 66 As Meidal observes (2012: 105), ‘den grönskande ön’ as a paradise on earth appears already at the end of the fairy play Lycko-Pers resa, written in 1881- 82; see Strindberg, Samlade Verk, XI, Tidiga 80-talsdramer, red. T. Nilsson, Stockholm 2001: 265. 67 Strindberg, Samlade Verk, XXIX, Vivisektioner. Blomstermålningar och djurstycken. Skildringar av naturen. Silverträsket, red. H. Lindström, Stockholm 1985, 165-225. 68 See note 46. Yüklə 416,71 Kb. Dostları ilə paylaş:
|