Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare
Yüklə 431,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
34 pedagogiska verktyg som skolledaren har för att skapa en väl fungerande inre organisation torde bland annat vara kopplade till personal och ekono- mi. Dessa båda alternativ hamnar lägst i denna framställning men det är ändå cirka 50 procent som anser sig ha en stor grad av självständighet när det gäller att besluta om vilken personal som ska arbeta vid enheten respek- tive beslut om fördelningen av tillgängliga ekonomiska resurser. Att varannan rektor inte upplever sig ha kontroll över dessa funktioner är en indikation på att huvudmannen med sin överordnade organisation har makten över centrala pedagogiska verktyg och svaren blir en verifiering av resultaten i figur 4.2. Dessa resultat visar att förutsättningarna för yrket är mycket varierande. Det finns rektorer som anser att de har kontroll över den egna organisationen, inriktningen av det pedagogiska arbetet, åtgärder för barn i behov av särskilt stöd samt kan fatta beslut om sitt eget arbete. Men samtidigt är det en stor andel av rektorerna som saknar dessa möjligheter, varför vår slutsats är att en majoritet av skolledarna inte har den grad av självständighet som behövs för att driva verksamheten framgångsrikt. 4.6 Kvalitetsrapporter – ett verktyg för kommunikation? Avslutningsvis i detta kapitel ska vi lyfta fram kvalitetsrapporter som ett exempel på verktyg som berör flera länkar. En hypotes är att förutsättning- en för detta är att rapporterna kommuniceras, det vill säga används, förstås och leder till åtgärder. Vi ställde därför ett antal frågor rörande enhetens, kommunens och Skolinspektionens kvalitetsarbete och dess betydelse, se figur 4.10. Rektorernas svar ger oss indikationer på brister i kommunikationen mellan olika länkar. ”Vet ej”-svaren är flest på de påståenden som rör vilken information skolchefen ger nämnden och i vilken grad olika rapporter leder till beslut på nämnden. Stort instämmande (svarsalternativ 5+6) återfinns kring Skolinspektionens rapporter. Dessa anses leda till åtgärder på nämn- den (45 procent) och det är också Skolinspektionens rapporter (66 procent) som tillsammans med enhetens egna (59 procent) ger rektor stöd i sitt ar- bete. Kommunens tillsyn ger däremot inte något större stöd (13 procent), en fråga som kan härledas till länkarna/relationerna till den överordnade organisationen hos huvudmannen som vi redovisat ovan. På frågan om rektorerna själva anser att de har tillräcklig kompetens för Figur 4.10. Påståenden om kvalitetsgranskning besvarade av skolledare (N = 3 181 st). 10 p Myriad Pro Linjer 0,25 Legend 4x4mm 5 6 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Enhetens kvalitets- arbete ger stöd Jag har tillräcklig kompetens för analyser Skolinspektionens tillsyn ger stöd Skolinspektionens rapporter leder till nämndbeslut Kommunenes tillsyn ger stöd Enhetens kvalitet- arbete leder till nämndbeslut Skolchefens info för positiv Enhetens kvalitets- arbete ger en till- förlitlig bild Vet ej att analysera de resultat som kommer fram genom det systematiska kvali- tetsarbetet instämmer en majoritet (57 procent). Rektorernas svar ska jäm- föras med ledamöternas svar på motsvarande frågor, se figur 4.11. Figur 4.11. Ledamöternas syn på olika typer av kvalitetsaktiviteter samt inspektionens aktiviteter. 10 p Myriad Pro Linjer 0,25 Legend 4x4mm 4 5 0 10 20 30 40 50 Skolinspektionen belyser endast områden i behov av åtgärd Skolinspektionen utfärdar sanktioner mot huvudman Skolinspektionens tillsyn – underlättar rektors utvecklings- arbete Skolinspektionen – leder till beslut i utbildnings- nämnd Skolinspektionen – tillförlitlig bild av enskilda skolor Skolinspektionen kommunens utbildningskvalitet Kvalitetsredo- visning – leder till beslut Enskilda skolor – bra bild 6
36 Ledamöterna anser att Skolinspektionens rapporter (närmare 50 pro- cent) liksom den enskilda enhetens rapport (46 procent) ger nämnden en bra bild av den aktuella skolans kvalitet. En majoritet instämmer också i att Skolinspektionens rapporter på ett tillförlitligt sätt beskriver situationen i kommunen (55 procent). Däremot är det färre (32 procent) som anser att det är bra att Skolinspektionen endast belyser områden som är i behov av åtgärder. Men när det kommer till åtgärder utifrån de olika kvalitetsrappor- terna är det Skolinspektionens rapporter som föranleder åtgärder i nämn- den (66 procent); den enskilda skolans och därmed kommunens egna rap- porter leder endast i mindre grad till åtgärder (39 procent). En majoritet av ledamöterna (62 procent) tror att Skolinspektionens rapporter underlättar rektorernas utvecklingsarbete. Med denna bakgrund är det inte förvånande att 77 procent av ledamöterna anser det berättigat att Skolinspektionen ut- färdar sanktioner mot huvudmannen om dess anmärkningar inte åtgärdats inom utsatt tid. Såväl rektorer som huvudman hyser stor tilltro till Skolinspektionen som representant för staten. Nämndens/styrelsens tilltro till den egna admi- nistrationen och skolchefens arbete med kvalitetsfrågor är betydligt lägre, vilket reser nya frågor. En tolkning av hur de enskilda skolornas kvalitets- redovisning används i nämnden och av det faktum att de i relativt låg ut- sträckning leder till åtgärder kan ställas mot graden av självständighet som vi har redovisat ovan. Rektor har ett tydligt statligt uppdrag, huvudmannen ska tillse att förutsättningarna att förverkliga uppdraget är de bästa. Hur rektors förslag till åtgärder utifrån den egna kvalitetsredovisningen arbetas fram och hur de sedan presenteras för nämnden behöver bli föremål för ytterligare studier. 4.7 Slutsatser Kapitlet har gett exempel på ett antal länkar som alla berör rektors förut- sättningar för arbetet. Vi finner att statens uppdrag är tydligt beskrivet i lag och förordning och också uppfattas av rektorerna som deras ”arbetsbe- skrivning”. Ett antal rektorer har även en uppdragsbeskrivning från sin hu- vudman eller närmaste chef men det är mer undantag än regel. Rektorerna anser att de har stor självständighet inom ett antal områden, samtidigt som flertalet av de stödfunktioner som är kopplade till dessa områden inte finns vid enheten utan i den överordnade organisationen. Rektorerna trivs i sin roll. De är delar av ett nätverk med andra rektorer. De anser sin egen kom-
Yüklə 431,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|