Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare

59

ker hävdar att vi behöver ökat fokus på akademiskt lärande inom grund-

skolan för att även i fortsättningen ligga i topp i PISA-undersökningar-

na. Bidrar en topposition på denna lista till en bättre skola för alla elever? 

De internationella mätningarna och jämförande statistik har bidragit till 

att skapa ett system där olika beslutsfattare utkräver ansvar från skolor-

na. Vilka förutsättningar krävs för att olika aktörer ska kunna skapa en 

”bättre” skola? Vad som avses med ”bättre” avgör vilka krav som ställs på 

skolan. Hur olika trender påverkar lokala skolor, rektor, lärare och elev-

resultaten behöver analyseras ytterligare. 

•  Hur förhåller sig effekterna av förändringsprocesser inom skolan på lokal-

nivå till lokala styrningsstrukturer? Studier av rektorers effektivitet vid 

låg- respektive högpresterande skolor kan ge ökad kunskap om vilka 

faktorer som bidrar till olika prestationer. Ansvaret för skolan delas av 

staten och huvudmannen. Staten styr skolorna genom lagar och för-

ordningar samt myndighetsuppföljning, samtidigt som aktörer på lokal 

nivå förväntas realisera besluten med de olika förutsättningar som råder. 

Genom forskning kan ökad kunskap nås om hur den lokala strukturen 

och kulturen påverkar prestationerna på skolor där elevernas resultat till 

exempel är märkbart lägre och/eller högre än förväntat. Genom sådana 

studier kan ny kunskap nås om hur styrnings- och ledarskapsprocesser 

påverkar skolresultaten. 

•  Rektorernas beslutsfattande i förhållande till skolstyrning. Kunskapen är li-

ten kring frågor om hur rektorer fattar beslut, hur dessa dokumenteras, 

vilken information som finns inför olika beslut och vem som efterfrågar 

dess resultat. Rektorer styr bland annat genom olika handlingar och fat-

tar ofta beslut i stunden, till exempel i samband med att de ”går runt” på 

skolan. Kunskapen behöver öka om de olika processer som finns kring 

rektorers beslutsfattande och dess relation till styrningen av skolan.  

•  Rektorers strategiska beslutsfattande i förhållande till förbättringar inom 

skolan. Strategiskt beslutsfattande är en väsentlig del av det systematiska 

kvalitetsarbetet på skolorna. Rektorer arbetar ofta med det som forskare 

skulle definiera som strategiskt beslutsfattande. Studier kring hur olika 

beslutsprocesser påverkar det systematiska kvalitetsarbetet och förbätt-

ringsarbetet i skolor behövs för att fylla väsentliga kunskapsluckor.  

•  Rektorers ledarskap i multikulturella och utmanande miljöer. Hur ser rekto-

rernas beslutsfattande och ledarskap ut i välintegrerade multikulturella 

skolor, där eleverna presterar goda resultat? 

•  Ledarskap i förhållande till sociala och demokratiska värderingar, mobbning 

och elevresultat. Mobbning och kränkningar är ett stort problem på vissa 

---

60

skolor, medan det på andra förekommer i mindre, om än oacceptabel, ut-

sträckning. Hur tänker och agerar rektorer i dessa frågor och hur arbetar 

de med demokratifrågor i teori och praktik inklusive sitt eget ledarskap? 

Finns det ett samband mellan det arbetet och elevernas prestationer?

•  Effekterna av rektorsutbildningarna. Det finns få analyser av hur olika 

utbildningar inklusive kompetensutveckling för rektorer påverkar rekto-

rers sätt att leda och styra sin verksamhet. Leder till exempel kapacitets-

skapande till ett förändrat beteende hos rektor? Vilka effekter har olika 

utbildningar på rektors sätt att utöva sin roll? Sådana studier skulle med 

fördel kunna göras komparativa mellan flera länder. 

•  Hur förbättrade elevprestationer förhåller sig till rektorers relation till lärar-

na. Att rektor har betydelse för elevernas prestationer har konstaterats av 

flera forskare. Samtidigt vet vi att lärarna kanske är den viktigaste faktorn 

för att eleverna ska lyckas. Förhållandet mellan rektor och lärare behöver 

bli föremål för ytterligare forskning för att kunskapen ska öka om vad 

som kan anses påverka elevernas lärande och utveckling i olika miljöer 

och med olika förutsättningar. Kan rektors sätt att leda den pedagogiska 

verksamheten påverka förväntningarna på skolan så att lärarnas arbete 

med eleverna – och följaktligen elevernas prestationer – påverkas?

•  Organisationsinriktad analys av hur skolledarnas agerande påverkar skolre-

sultaten. Fler studier behövs som analyserar skolor och dess verksamhet 

genom organisationsteoretiska teorier. Sådan forskning skulle kunna bi-

dra till att förklara rektorernas agerande i olika situationer och i förläng-

ningen öka kunskapen om vilka förutsättningar som krävs för att skapa 

en organisation som gynnar lärande för både vuxna och barn/elever. 

Koordinerad forskning kan bidra till koherens och värdefulla be-

greppsmässiga, teoretiska och metodologiska ramar som sedan in-

dividuella studier kan knytas till. En satsning på större, longitudi-

nella och g

ärna internationella forskningsstudier kan stimulera till ökad 

användning av olika metoder och ansatser vid undersökningar av rektorers 

arbete och dess förhållande till skolan och elevernas utveckling.  

För närvarande råder det obalans mellan kvantitativa och kvalitativa stu-

dier som rör rektorers arbete och uppdrag. En kombination av kvalitativa 

och kvantitativa metoder kan medverka till att skapa ett ramverk för att 

lyfta frågeställningar om hur rektorernas ledarskap påverkar skolornas och 

elevernas resultat och hur detta förhåller sig till rektorernas arbetsuppgifter, 

lärarpraxis, skolkultur, organisatorisk tillit samt utveckling av skolans och 

yrkets kapaciteter.  Studier kring rektorer skulle med fördel även ske tvär-

---