inledning
23
mål kommer till uttryck i diskussion och praktik och hur detta
förändras över tid.
Antropologen Michael Thompson
har diskuterat hur man kan
se på avfallets värde, och påpekat att värdet inte nödvändigtvis är
synonymt med ett marknadsvärde. Han visar att den sociala kontex-
ten och människors föreställningar sätter ett värde på avfall och att
detta värde är föränderligt.
31
Värderingen av avfall är en del av den
dynamik som finns i samhällens förhållande till, och praktik kring,
avfall.
32
När man analyserar ett helt samhälles kvittblivning bör man
se till olika sätt att definiera avfallet som värde i kombination med
olika sätt att se på kvittblivningens mål.
Avfallet kan beskrivas ha
ett bruksvärde, ha ett marknadsvärde eller vara värdelöst. Kvittbliv-
ningens mål kan vara enkom kvittblivning eller kombineras med
ett mål om tillvaratagande eller miljöhänsyn. Nära knutet till hur
avfallets värde och kvittblivningens mål definierats kommer frågan
om hur man sett på avfallet som belastning. Avfallet kan visserli-
gen per definition sägas vara en belastning: uttrycket kvittblivning
tydliggör detta. Avfallet har trots det inte alltid uttryckts främst
som belastning, och den belastning avfallet
utgjort har formulerats
på olika sätt i olika tider: som en ekonomisk belastning, en estetisk
belastning och en belastning för miljön.
Min hypotes är att olika uppfattningar om avfallets värde och
kvittblivningens mål kombinerades med varandra på olika sätt och
dominerade i olika grad under perioden 1900–1975. Förändringar
i synen på avfallets värde och kvittblivningens mål utgör en viktig
grund för min indelning av avfallsregimerna.
Vad kan förändra en avfallsregim trots dess tröghet? Jag menar
att en avfallsregim förändras genom att den etablerade kvittbliv-
ningen ställs inför svårigheter som kräver någon åtgärd. Det kan
vara sådant som mer eller mindre lätt kan
lösas inom den etablerade
regimen eller sådant som utmanar regimen för att lösningen inte givet
finns inom regimen eller för att kritik riktas direkt mot regimen.
Ett exempel på en svårighet som kan lösas inom en avfallsregim är
att mängden avfall stiger över stadens kapacitet för kvittblivning.
Ett exempel på en utmaning är att det inte finns tillräckligt med
efterfrågan på gödsel när avfallsregimen bygger på försäljning av
stadens sopor
24
gödsel. En utmaning behöver inte leda till att avfallsregimen faller
men den kan tvinga fram en förändring.
De påverkande faktorerna och utmaningarna kan vara av skilda
slag och komma från olika håll. De kan röra idéer eller materiella
förändringar och de kan vara av såväl specifik som generell karak-
tär. En påverkande faktor av generellt slag med både materiella och
idémässiga verkningar var den ekonomiska utvecklingen i Sverige
och Stockholm. Den påverkade både mängden avfall i samhället
och möjligheterna till kvittblivning. Samhällets idéklimat,
i denna
avhandling främst i form av opinion kring miljöfrågan, kan också
vara en påverkande faktor av generellt slag. De generellt påverkande
faktorerna inverkar på faktorer som är begränsade till och specifika
för avfallshanteringen, som avfallets mängd och sammansättning,
marknaden för gödsel och kunskapen om förbränningsrökens miljö-
påverkan. I enlighet med teorin om tröghet tenderar systemet att
vilja lösa en utmaning inom den befintliga regimen, men om utma-
ningarna blir för stora, för många eller för svåra
kan ett regimskifte
ske. Påverkande faktorer kan å andra sidan också bidra till regimens
stabilitet och tröghet. Ett samhälle där sparsamhet och tillvarata-
gande är en dygd förstärker till exempel en regim som bygger på
tillvaratagande.
De olika faktorerna påverkar varandra och avfallsregimen på olika
sätt i olika grad och i olika tider. Dessutom påverkar avfallsregimen
såväl de specifika som de generella utmaningarna och påverkande
faktorerna. I denna syn närmar jag mig Gille, som skriver att en
avfallsregim också påverkar samhället i övrigt.
33
Trots avfallsregimernas tröghet sker således förändringar inom
regimerna och regimer kan falla och nya uppstå. Orsakssambanden
vid dessa förändringar är sammansatta och många
faktorer samverkar
till att en viss hantering väljs, kvarstår eller förkastas. Min utgångs-
punkt är att det inte finns något givet orsakssamband mellan till
exempel avfallets sammansättning och metoden för kvittblivning.
På detta sätt delar jag den socialkonstruktivistiska teknikhistoriens
betoning på en avsaknad av determinism i teknisk utveckling.
34
I
likhet med denna inriktning menar jag också att det egentligen
inte går att dra någon tydlig gräns mellan materiella och idéburna
inledning
25
förklaringar.
35
Trots det finns det i min analys ofta en grov upp-
delning i dessa två kategorier – jag skriver om avfallets mängd och
sammansättning som en materiell aspekt och jag diskuterar idéer
och samhällsklimat. Jag gör alltså inte denna uppdelning utifrån
utgångspunkten att det rör sig om strikt skilda kategorier utan för
att kunna föra ett resonemang kring de orsakssamband som under
en viss tid bidrar till en viss typ av avfallsregim. Även
om det inte
finns något för alla tider givet samband mellan en viss typ av påver-
kande faktor och händelseförloppet för en avfallsregim finns det
kausala samband i skilda förändringsförlopp och att utforska dem
faller inom denna avhandlings ram.
Tidigare forskning
Denna avhandling tangerar förutom ekonomisk historia flera his-
toriska underdiscipliner, bland annat konsumtionshistoria, miljö-
historia och urbanhistoria. Avsnittet om tidigare forskning skulle
därför kunna bli långt men jag har valt att hålla
det ganska strikt
till forskning som rör just avfall under 1900-talet, och enbart de
böcker och artiklar som haft en väsentlig roll i denna avhandlings
tillblivelse.
Figur 1. Faktorer som kan påverka och utmana avfallsregimen.
Generella
förutsättningar
Idéer/samhällsklimat
Händelser – kriser, krig
Ekonomi
Specifika
förutsättningar
Tekniska och ekonomiska
förutsättningar för
kvittbildning
Avfallets mängd och
sammansättning
Kunskap om kvittblivning
och miljöpåverkan
Avfallsregim