Stadens sopor indd

inledning
23
mål kommer till uttryck i diskussion och praktik och hur detta 
förändras över tid. 
Antropologen Michael Thompson har diskuterat hur man kan 
se på avfallets värde, och påpekat att värdet inte nödvändigtvis är 
synonymt med ett marknadsvärde. Han visar att den sociala kontex-
ten och människors föreställningar sätter ett värde på avfall och att 
detta värde är föränderligt.
31
 Värderingen av avfall är en del av den 
dynamik som finns i samhällens förhållande till, och praktik kring, 
avfall.
32
 När man analyserar ett helt samhälles kvittblivning bör man 
se till olika sätt att definiera avfallet som värde i kombination med 
olika sätt att se på kvittblivningens mål. Avfallet kan beskrivas ha 
ett bruksvärde, ha ett marknadsvärde eller vara värdelöst. Kvittbliv-
ningens mål kan vara enkom kvittblivning eller kombineras med 
ett mål om tillvaratagande eller miljöhänsyn. Nära knutet till hur 
avfallets värde och kvittblivningens mål definierats kommer frågan 
om hur man sett på avfallet som belastning. Avfallet kan visserli-
gen per definition sägas vara en belastning: uttrycket kvittblivning 
tydliggör detta. Avfallet har trots det inte alltid uttryckts främst 
som belastning, och den belastning avfallet utgjort har formulerats 
på olika sätt i olika tider: som en ekonomisk belastning, en estetisk 
belastning och en belastning för miljön.
Min hypotes är att olika uppfattningar om avfallets värde och 
kvittblivningens mål kombinerades med varandra på olika sätt och 
dominerade i olika grad under perioden 1900–1975. Förändringar 
i synen på avfallets värde och kvittblivningens mål utgör en viktig 
grund för min indelning av avfallsregimerna. 
Vad kan förändra en avfallsregim trots dess tröghet? Jag menar 
att en avfallsregim förändras genom att den etablerade kvittbliv-
ningen ställs inför svårigheter som kräver någon åtgärd. Det kan 
vara sådant som mer eller mindre lätt kan lösas inom den etablerade 
regimen eller sådant som utmanar regimen för att lösningen inte givet 
finns inom regimen eller för att kritik riktas direkt mot regimen. 
Ett exempel på en svårighet som kan lösas inom en avfallsregim är 
att mängden avfall stiger över stadens kapacitet för kvittblivning. 
Ett exempel på en utmaning är att det inte finns tillräckligt med 
efterfrågan på gödsel när avfallsregimen bygger på försäljning av 

---

stadens sopor
24
gödsel. En utmaning behöver inte leda till att avfallsregimen faller 
men den kan tvinga fram en förändring. 
De påverkande faktorerna och utmaningarna kan vara av skilda 
slag och komma från olika håll. De kan röra idéer eller materiella 
förändringar och de kan vara av såväl specifik som generell karak-
tär. En påverkande faktor av generellt slag med både materiella och 
idémässiga verkningar var den ekonomiska utvecklingen i Sverige 
och Stockholm. Den påverkade både mängden avfall i samhället 
och möjligheterna till kvittblivning. Samhällets idéklimat, i denna 
avhandling främst i form av opinion kring miljöfrågan, kan också 
vara en påverkande faktor av generellt slag. De generellt påverkande 
faktorerna inverkar på faktorer som är begränsade till och specifika 
för avfallshanteringen, som avfallets mängd och sammansättning, 
marknaden för gödsel och kunskapen om förbränningsrökens miljö-
påverkan. I enlighet med teorin om tröghet tenderar systemet att 
vilja lösa en utmaning inom den befintliga regimen, men om utma-
ningarna blir för stora, för många eller för svåra kan ett regimskifte 
ske. Påverkande faktorer kan å andra sidan också bidra till regimens 
stabilitet och tröghet. Ett samhälle där sparsamhet och tillvarata-
gande är en dygd förstärker till exempel en regim som bygger på 
tillvaratagande. 
De olika faktorerna påverkar varandra och avfallsregimen på olika 
sätt i olika grad och i olika tider. Dessutom påverkar avfallsregimen 
såväl de specifika som de generella utmaningarna och påverkande 
faktorerna. I denna syn närmar jag mig Gille, som skriver att en 
avfallsregim också påverkar samhället i övrigt.
33
 
Trots avfallsregimernas tröghet sker således förändringar inom 
regimerna och regimer kan falla och nya uppstå. Orsakssambanden 
vid dessa förändringar är sammansatta och många faktorer samverkar 
till att en viss hantering väljs, kvarstår eller förkastas. Min utgångs-
punkt är att det inte finns något givet orsakssamband mellan till 
exempel avfallets sammansättning och metoden för kvittblivning. 
På detta sätt delar jag den socialkonstruktivistiska teknikhistoriens 
betoning på en avsaknad av determinism i teknisk utveckling.
34
 I 
likhet med denna inriktning menar jag också att det egentligen 
inte går att dra någon tydlig gräns mellan materiella och idéburna 

---

inledning
25
förklaringar.
35
 Trots det finns det i min analys ofta en grov upp-
delning i dessa två kategorier – jag skriver om avfallets mängd och 
sammansättning som en materiell aspekt och jag diskuterar idéer 
och samhällsklimat. Jag gör alltså inte denna uppdelning utifrån 
utgångspunkten att det rör sig om strikt skilda kategorier utan för 
att kunna föra ett resonemang kring de orsakssamband som under 
en viss tid bidrar till en viss typ av avfallsregim. Även om det inte 
finns något för alla tider givet samband mellan en viss typ av påver-
kande faktor och händelseförloppet för en avfallsregim finns det 
kausala samband i skilda förändringsförlopp och att utforska dem 
faller inom denna avhandlings ram. 
Tidigare forskning 
Denna avhandling tangerar förutom ekonomisk historia flera his-
toriska underdiscipliner, bland annat konsumtionshistoria, miljö-
historia och urbanhistoria. Avsnittet om tidigare forskning skulle 
därför kunna bli långt men jag har valt att hålla det ganska strikt 
till forskning som rör just avfall under 1900-talet, och enbart de 
böcker och artiklar som haft en väsentlig roll i denna avhandlings 
tillblivelse. 
Figur 1. Faktorer som kan påverka och utmana avfallsregimen.
Generella
förutsättningar
Idéer/samhällsklimat
Händelser – kriser, krig
Ekonomi
 
Specifika
förutsättningar
Tekniska och ekonomiska 
förutsättningar för  
kvittbildning
Avfallets mängd och 
sammansättning
Kunskap om kvittblivning 
och miljöpåverkan
Avfallsregim

---