Stadens sopor indd
Yüklə 3,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
9 Tabeller, diagram, figurer Tabeller Tabell 1 Sopslag 1901 och 1907 (järnvägsvagnar) 55 Tabell 2 Utgift och inkomster för renhållningsväsendet 58 1901, 1904 och 1907 (kronor) Tabell 3 Tillvarataget skräp 1902–1927 (ton) 83 Tabell 4 Fördelningen förbrända och tippade sopor i Lövsta 125 1935–1960 (järnvägsvagnar) Tabell 5 Sammansättning av Stockholms hushållssopor 148 1959–1971 (viktprocent) Tabell 6 Diskrepansen mellan mängden avfall som gatukontoret 150 behandlade i egna anläggningar och mängden avfall från Stockholm (ton) Tabell 7 Mängden insamlat returpapper 1972–1975 (ton) 208 Tabell 8 Återvunnet material år 1975 (ton, kilo) 209 Tabell 9 Mängden avfall från Stockholm, uppdelat i avfallsslag 246 1900–1927 (järnvägsvagnar) Tabell 10 Medelvikt per vagn, sopslag och år, 1912–1927 (ton) 249 Tabell 11 Fördelning inom kategorin gödselsopor 1913–1927 249 (viktprocent) Tabell 12 Avfallsmängdens förändring 1901–1975 (ton och kilo) 251 Tabell 13 Samtliga köpare av skräpsopor år 1907 256 Tabell 14 Samtliga köpare av skräpsopor år 1911 256 stadens sopor 10 Diagram Diagram 1 Avfall från Stockholm uppdelat i kategorier 1901–1927 77 (ton) Diagram 2 Avfall till Lövsta fördelade på olika sopslag 1910–1925 78 (järnvägsvagnar) Diagram 3 Mängden försålda gödselsopor 1900–1949 (m³) 80 Diagram 4 Real inkomst från försäljning av avfall, avfallsråvaror, 82 ånga och el, 1900–1927 Diagram 5 Avfall från Stockholm, 1900–1960 (järnvägsvagnar) 120 Diagram 6 Avfall från Stockholm uppdelat på kategorier 121 1934–1962 (ton) Diagram 7 Hushållssopor per person och år 1929–1965 (kilo) 123 Diagram 8 Mängden sopor som såldes direkt till verkets kunder 126 1900–1955 (järnvägsvagnar) Diagram 9 Mängden sopor som brändes vid Lövsta 1909–1969 152 (ton) Diagram 10 Den totala mängden avfall från Stockholm 1901–1975 222 (ton) Diagram 11 Stockholms avfall utslaget per invånare 223 1901–1975 (kilo) Figurer Figur 1 Faktorer som kan påverka och utmana avfallsregimen 25 Figur 2 Avfallets väg till kvittblivning 1907–1916 73 Figur 3 Avfallets väg till kvittblivning 1940–1955 144 Figur 4 Avfallets väg till kvittblivning 1970–1975 217 11 Förord Arbetet med denna avhandling har till övervägande del varit ett nöje. Flera personer har på ett direkt sätt bidragit till det nöjet och till avhandlingens förtjänster. Min handledare Johan Söderberg har gett mig frihet och varit ett stort stöd. Min biträdande hand- ledare Ronny Pettersson har kommit med många och ovärderliga synpunkter samt omgärdat mitt skrivande med trygghet. Johanna Sköld kom in som tredje handledare mitt i arbetet. Hennes förmåga att lyfta blicken från detaljerna till helheten har betytt mycket. Erik Lindberg gav värdefulla kommentarer som opponent på mitt slutseminarium. Mats Morell var tredjeläsare i slutskedet och upp- märksammade mig på ett antal knepigheter med texten men fick mig samtidigt att förstå att jag nästan var klar. Genom åren har jag utnyttjat institutionens högre seminarium flitigt och därigenom fått många goda reflektioner som lett mig framåt – inte minst från mina doktorandkollegor. Tack till er alla! Tillvaron på SU, som doktorand på ekonomisk-historiska insti- tutionen, samt under en tid placerad i en korridor med doktorander i historia, har varit trevlig och inspirerande. Jag vill särskilt tacka Matilda Baraibar som kom in på forskarutbildningen samtidigt som jag och som har lyst upp min tillvaro sedan dess. Stiftelsen Olle Engkvist, Torsten Söderbergs stiftelse, Samfundet S:t Erik och Stiftelsen Carl-Fredrik von Horns fond har gett generösa tryckbidrag. Tack vare dessa bidrag har jag kunnat ta hjälp av de förträffliga redaktörerna Annika Olsson och Christina Sejte på NAP. Att doktorera och ha småbarn har för mig varit en lyckad kom- bination, jag vet inte hur jag hade klarat det ena utan det andra. Avhandlingsskrivandet har dock underlättats väsentligt av att pappa Nisse och mamma Nina varit så mycket med barnen, och att min livskamrat Leif bidragit till en tillvaro där arbete och privatliv relativt enkelt har kunnat kombineras. Leif kan för övrigt inte tackas nog. stadens sopor 12 Sporrad, och ibland under oket, av Leifs närmast moderliga fast- het, pliktmoral och lojalitet har jag kunnat slutföra avhandlingen inom tidsramen för forskarutbildningen. Leif har också noggrant och engagerat läst, kommenterat och diskuterat utkast och färdiga texter. Ett innerligt tack till dig Leif! Att det dessutom är en glädje att leva med dig har säkert inte gjort avhandlingen sämre. 13 Kapitel 1 Inledning Inledning och syfte Vad som har hanterats och definierats som avfall har förändrats över tid. Vedaska, mänsklig latrin och rester från slakt är fysiska före- teelser som från att ha varit användbara och värdefulla för samhälle och enskilda har övergått till att klassas som värdelösa och något man velat bli av med. Likaså har uppfattningen om avfallets plats och roll i samhället förändrats. Det kan exempelvis illustreras med hur avfall har beskrivits i skönlitteratur. I boken A crisis of waste diskuterar den engelske sociologen Martin O’Brien denna förändring genom fyra litterära verk. Hans första exempel är Charles Dickens Our mutual friend som kom ut 1865. Handlingen kretsar till stor del kring avfall och O’Brien visar att boken genomsyras av en syn på avfall som något som har ett inneboende dolt värde. O’Brien menar att avfallet under denna tid ses som värdefullt ur ekonomisk, social och moralisk synvinkel. Hans andra exempel är T. S. Eliots diktverk The waste land som utkom 1922 och i vilken O’Brien finner en syn på avfall som något värdelöst – något människan vill bort ifrån. Det tredje exemplet är sciencefictionromanen Do androids dream of electric sheep? av Philip K. Dick från 1968. I denna bok är avfall ett hot. Det är förorenande, giftigt och statt i ständig okontrollerad tillväxt. Det sista exemplet är Don DeLillos Underworld från 1998, där huvudpersonen är närmast besatt av att sortera sitt avfall och där avfallet i sig blir en beskrivning av den amerikanska vardags- kulturen. O’Brien menar att DeLillos roman visar på avfallet som ”life’s ever present, haunting shadow”. 1 Med stöd av dessa exempel menar O’Brien att avfall har gått från att ses som värdefullt till att Yüklə 3,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|