Grunderna för läroplanen
MODERSMÅL OCH LITTERATUR, SAMISKA SOM MODERSMÅL
Yüklə 1,06 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 5.3.4 MODERSMÅL OCH LITTERATUR, ROMANI SOM MODERSMÅL
5.3.3 MODERSMÅL OCH LITTERATUR, SAMISKA SOM MODERSMÅL Alla de samiska språk som talas i Finland; enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska kan undervisas som modersmål. Undervisningen i samiska som modersmål och litteratur betonar och stärker språkets ställning som ett centralt och grundläggande kunskaps-, kommunikations- och kulturämne till vilket samekulturen bidrar med sina särdrag. Undervisningen i språk och litteratur stärker i egenskap av kunskapsämne allmänbildningen och synen på modersmålet som en integrativ helhet. Som kommunikationsmedel förbättrar modersmålet de muntliga och skriftliga färdigheterna samt den allmänna uttrycksförmågan. Som kulturämne stärker modersmålet och litteraturen den personliga identiteten och kännedomen om den samiska kulturen genom att betona dess särdrag och beakta den samhälleliga, sociala och historiska utvecklingen. Undervisningen i modersmål och litteratur styrs av uppfattningen att modersmålet utgör ett begreppssystem genom vilket människan strukturerar världen och bygger upp en social verklighet. Med modersmålet tillägnar den studerande sig kulturen i samhället och bygger upp sin samiska identitet. Genom läroämnet modersmål och litteratur möjliggörs också växelverkan mellan samer som bor i olika länder samt kontinuitet i kulturen och en utveckling av den. Modersmål och litteratur utgör som läroämne ett centralt färdighets-, kunskaps- kultur- och konstämne i gymnasieundervisningen. Det får sitt innehåll från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna och från kulturforskningen. Kunskap i språk, litteratur och kommunikation samt färdigheter i läsning, skrivning och muntlig kommunikation inlärs i olika kommunikations- och interaktionssituationer. Genom undervisningen i modersmål och litteratur vägleds de studerande i att uppskatta sitt språk, sin kultur och sin historia. Läroämnet skall föra dem till förståelse för mångkulturalism och flerspråkighet samt till språklig och kulturell tolerans. I undervisningen skall studerandenas mångkulturella bakgrund och deras två- eller flerspråkighet beaktas. Syftet med undervisningen i litteratur i gymnasiet är att de studerande skall lära sig att förstå ordkonst och att analysera och tolka texter ur olika synvinklar. Läsning av skönlitteratur ger stoff för etisk tillväxt, för en samisk kulturidentitet, för språklig och kulturell allmänbildning och för en mångsidig uttrycksförmåga. Undervisningen i samiska som modersmål och litteratur ökar medvetenheten om det egna språket och den egna kulturen. Den syftar till sådana kommunikations- och interaktionsfärdigheter som ger tillräckliga förutsättningar för fortsatta studier, för deltagande i arbetslivet och för ett aktivt medborgarskap. Grunden för social interaktion och för lärande är en bred kommunikativ kompetens och en säker läs- och skrivförmåga samt förmåga att använda språket på det sätt som situationen kräver. Läroämnet modersmål och litteratur skall leda de studerande till att aktivt inhämta kunskaper, till att kritiskt behandla och tolka information och till att använda olika slags medier. I undervisningen eftersträvas en så långtgående inre integration inom läroämnet som möjligt, emedan olika kunskaps- och färdighetsområden har funktionella samband med varandra. En förenande faktor är språket och uppfattningen att människan som kommunikativ individ aktivt söker och skapar betydelser. Samiskan skall också berika de läroämnen som den studerande undervisas i på finska. Det nära släktskapet mellan samiskan och finskan ger möjligheter till många jämförelser som är till nytta för de studerande. Samiskans betydelse skall betonas och den skall användas i undervisningen inom sådana temaområden som anknyter till samekulturen, samernas historia, natur, näringar, religion och konst. I litteratur- och språkundervisningen skall samekulturens särställning understrykas. Traditionernas och den muntliga kunskapens ställning samt de insikter som på så sätt erhålls bör framhållas, eftersom den skriftliga informationen är relativt ung.
• stärka sin kulturidentitet och öka sin kännedom om samekulturen • fördjupa sina kunskaper om språk, om litteratur på samiska, om annan samisk konst, kultur och kommunikation samt kunna utnyttja relevanta begrepp som läsare och skribent, talare och lyssnare och som medieanvändare • fördjupa och precisera sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter och göra dem mångsidiga, så att de är kapabla till en målinriktad och ändamålsenlig växelverkan • lära sig att förstå vad ett vidgat textbegrepp innebär • fördjupa sina textkunskaper så att de kan analysera, tolka, bedöma och åstadkomma olika slag av texter med en stor medvetenhet om texternas syfte och sammanhang • lära sig att kritiskt bedöma textuttrycket, till exempel de retoriska medlen och argumentationen och att tillämpa sina kunskaper då de läser och skriver texter • fördjupa sina kunskaper om litteratur och på så sätt utveckla sitt tänkande, vidga sin litterära allmänbildning, sin fantasi och sin inlevelseförmåga och bygga upp sin världsbild • lära sig att använda språket mera ändamålsenligt såväl i muntlig som skriftlig språkform och förstå skillnaden mellan dem • behärska normerna för skrivet språk och förstå skriftspråkets betydelse • välja och kritiskt bedöma olika informationskällor, informationens tillförlitlighet, användbarhet och syften och utnyttja informations- och kommunikationsteknik i sina ämnesstudier • njuta av kulturen, värdesätta ett mångsidigt kulturutbud och i bästa fall själv utvecklas till kulturutövare • bli kapabla att främja samernas inbördes umgänge över riksgränserna • får färdigheter för fortsatta studier i samiska • växa till aktiva medlemmar av sin kulturgemenskap.
I kursvitsordet ingår bedömning av såväl muntlig och skriftlig produktion som av aktivitet i studierna. För att den studerandes muntliga och skriftliga färdigheter skall utvecklas är det viktigt att han eller hon får respons både av andra studerande och av läraren. I undervisningen skall den studerandes förmåga till självvärdering utvecklas så att han eller hon kan bygga upp en positiv men samtidigt realistisk bild av sig själv som talare, läsare och skribent. Grunden för självvärderingen är att den studerande känner till kursernas mål och innehåll och på detta sätt kan följa med sin egen utveckling. Vid slutbedömningen beaktas vilken mognad den studerande nått som läsare och språkbrukare.
språk, litteratur och medier ansluter sig till målen och innehållet för varje kurs så att kunskaps- och färdighetsstudierna står i fortlöpande växelverkan med varandra. Litteratur, muntlig kommunikation och skrivning samt språkkännedom och språkvård ingår i alla kurser. De studerande får lära sig att värna om språkets renhet.
utvecklas. De lär sig att strukturera och iaktta sin omvärld och sina färdigheter som talare, lyssnare, skribent, läsare och medieanvändare så att bilden av dem som kommunicerande individer preciseras. MÅL De studerande skall • fördjupa sin textuppfattning • lära sig att granska sitt språkbruk, sina läsvanor och sin kommunikation allt mera medvetet • sätta sig in i den muntliga och skriftliga språkformens uppgifter och särdrag, bli medvetna om språket och lära sig att bedöma sig själva som språkbrukare samt, som stöd för sitt skriftliga uttryck, lära sig att bearbeta sin text med hjälp av språkriktighetsguider • känna igen faktorer som styr textiakttagelser och texttolkningar • förstå texten som en betydelsehelhet och granska dess egenskaper utgående från syfte, kommunikationssituation och kommunikationsmedel • lära sig att känna igen centrala texttyper och textgenrer • bli vana vid att granska språkdräkten i de texter som de skrivit • lära sig att granska skönlitterära texter ur läsarens perspektiv och att kommentera dem • reflektera över tvåspråkighet, flerspråkighet och mångkulturalism samt lära sig att förstå modersmålets betydelse för varje människa • fördjupa sina kunskaper om gruppkommunikation; utveckla och lära sig att iaktta sitt sätt att delta i grupparbete med hänsyn till interaktionen och atmosfären i gruppen samt bedöma hur framgångsrikt grupparbetet eller diskussionen har varit.
motivation för kommunikation • olika sätt att klassificera texter • skriftspråk, talspråk, det egna språkets huvuddialekter, mångspråkighet och språklig identitet • drag som varierar i språket • medie- och nättexter i gränsområdet mellan det talade och det skrivna språket • karaktäristiska uttryckssätt i tal och skrift • kommunikationssyftets, -situationens och -medlets inverkan på det talade och det skrivna språket • grundläggande faktorer som styr tolkningen av texten, såsom syfte, författare, textgenre och texttyp • kommunikationssyften och principer för interaktion • interaktionsfärdigheter i grupp • berättelser i skönlitteraturen, i medierna och i det verkliga livet • experiment med olika läsarpositioner • att beskriva och dela med sig av läsupplevelser • att referera och kommentera
sig att se textens samband med kontexten och andra texter. De studerande fördjupar speciellt sin kännedom om olika textgenrer och utvecklas i förmågan att skriva olika slags texter.
• lära sig strategier för att hämta information, använda tryckta och elektroniska källor samt hitta användbar och tillförlitlig information som grund för sin uppsats eller sin muntliga framställning • lära sig att analysera en text som en helhet bestående av temporala, kausala, kontrastiva och andra betydelseförhållanden, lära sig begrepp som behövs vid analys av texter och kunna tillämpa dem också då de själva skriver en text • bli vana att bearbeta sina texter utgående från sin egen och andras bedömning • kunna bedöma valet av textinnehåll, synvinkel, stil och form • bli vana vid att producera och bearbeta muntliga framställningar och skrivna saktexter; lära sig att planera och utarbeta sådana samt kunna förmedla sitt budskap till åhörare och läsare på åsyftat sätt. CENTRALT INNEHÅLL • informationssökning • textuella medel: satstyper och satsstrukturer, ordval, val av synvinkel, benämningar, satsstrukturer • texten som en strukturell helhet: koherens, anknytningar och andra referensförhållanden • skrivandet som process: att söka fram ändamålsenligt material, att göra ett kritiskt urval, att hänvisa till materialet och utnyttja det i text samt att finslipa både texten och språkdräkten i synnerhet med avseende på dess struktur och enhetlighet • analys av skrivna texter och muntliga framställningar och responsgivning • att bygga upp ett informativt anförande och konsten att uppträda • analys av en novell som en strukturell helhet och en genre inom skönlitteraturen • begrepp i anslutning till analys av skönlitterär text: anföringssätt, berättare, perspektiv, ämne, tema, motiv • principer för textöversyn 52 3. Skönlitterära texter (MOS 3) De studerandes uppfattning om ordkonsten, språkets konstnärliga uppgift och dess kulturella betydelse fördjupas. MÅL De studerande skall • fördjupa sina kunskaper om litterära genrer och deras särdrag • utvecklas i att analysera fiktiva texter genom att använda olika tolkningsaspekter och nödvändiga litteraturvetenskapliga begrepp så att de också kan ge en skriftlig eller muntlig tolkning av texten och föra en litterär diskussion • förstå fiktionens karaktär och kunna analysera dess sätt att med språkets medel bygga en egen värld samt lära sig att jämföra fiktiv framställning med annan framställning • bli djärva att skriva fiktiva texter • öva sig i förmågan att rikta budskapet och skapa kontakt • fördjupa sina uttrycksmedel. CENTRALT INNEHÅLL • analys av skönlitterär prosa genom behövliga begrepp • lyriken som litterär genre med tillhörande begrepp • novell- och diktanalys • eget fiktivt uttryck genom försök i olika genrer • språkets bilder • teater och drama • åskådlighet i framställningen med språk- och ljudmåleri • övning i förmågan att rikta sig till läsarna och skapa kontakt 4. Sätt att påverka (MOS 4) De studerande lär sig att analysera olika texter och språket i dem speciellt med hänsyn till hur de kan påverka. De sätter sig in i olika sätt att påverka och argumentera och fördjupar sina kunskaper om dem. De lär sig att analysera och skriva argumenterande texter.
• både som skribenter och talare kunna motivera sina synpunkter allsidigt och kritiskt bedöma andras synpunkter • fördjupa sin medieläskunskap och kunna analysera och tolka olika medietexter, deras bakgrund och syften samt kritiskt bedöma den information som massmedierna förmedlar och dess inverkan på individerna och samhället • kunna analysera den samiska litteraturens samhälleliga påverkan • lära sig att analysera och bedöma texter och de värderingar som de förmedlar också från etiska utgångspunkter.
• textgenrer som strävar efter att påverka, grafiska och elektroniska texter • argumentationsmetoder, retorik och sätt att påverka • struktur och språkbruk i argumenterande texter • inlägg, diskussioner, debatter eller förhandlingar som strävar efter att påverka • det ideologiska i texter, källkritik och mediekritik • individens ansvar; val av medier och nätetik • litteratur som medvetet försöker påverka och andra ställningstagande texter • litteraturens betydelse för samhällsutvecklingen
när de läser och tolkar dem och också när de författar egna texter. MÅL De studerande skall • lära sig att sätta in såväl fiktiva texter som saktexter i sin kulturella miljö och på så sätt lära sig att uppfatta växelverkan mellan den samiska litteraturen, annan kommunikation och olika företeelser i samhället i förhållande till andra texter • lära sig att analysera stilelement och deras betydelse för texthelheten • klara av en självständig skrivprocess: att välja ämne och perspektiv, att samla in och ordna upp ett material, att bearbeta texten och finslipa stilen så att det uppstår en självständigt resonerande text • utveckla sitt uttryckssätt och sin litterära stil.
utgående från den kulturella kontexten • klassiska texter inom den samiska litteraturen • kontextualitet, bland annat människosyn, världsbild och värderingar som fastställer texten • intertextualitet, dvs. texternas förhållande och anknytning till andra texter • stilfaktorer såsom ordval, nyans, språkbilder, rytm och satsform osv. och deras inverkan på texten • skrivprocessen och att utnyttja informations- och kommunikationstekniken i dess olika skeden • essän som textgenre • finslipning och vård av stilen 6. Språk, litteratur och identitet (MOS 6) De studerande skapar sig en helhetsbild av samiskan och av den samiska litteraturens och kulturens betydelse för individen och för det samiska samhället. MÅL De studerande skall • lära känna det samiska språkets utvecklingsskeden och förstå vilken inverkan språk- och kulturkontakterna har haft • lära sig att acceptera mångkulturalism och flerspråkighet i det samiska samhället och att förstå modersmålets betydelse för varje människa • öva sig i att iaktta förändringar i språk och kommunikation, känna igen faktorer som bidrar till dem och bli medvetna om betydelsen av att välja rätt språkbruk och kommunikationssätt • känna till centrala verk och teman i den samiska litteraturen, kunna bedöma deras betydelse för den egna kulturen, som skapare av en kulturell och individuell identitet.
• språkets och litteraturens betydelse för ett folk • samisk skönlitteratur i sin tids- och kulturkontext, centrala verk och teman ur litteraturen • språket som en heterogen och mångkulturell företeelse • samernas flerspråkiga identitet • texten i den muntliga och skriftliga traditionen: från muntlig berättelsetradition till skriven litteratur • samiskans ställning i dag • en uppsats över ett språkligt ämne • syften med och problem i den samiska språkvården • särdrag i den samiska kommunikationskulturen
och lär sig att bedöma den muntliga kommunikationens betydelse i mänskliga relationer, i studier och arbetsliv.
• fördjupa sina kunskaper om interaktionens natur och särdrag och om talspråkskulturen • bli modiga att tala och utveckla sin säkerhet att uttrycka sig samt sin förmåga att uppträda och att kommunicera i grupp • känna igen och kunna analysera faktorer som påverkar såväl talarens som budskapets trovärdighet. CENTRALT INNEHÅLL • delfaktorer och typiska drag i olika interaktionssituationer • verbal och nonverbal kommunikation • olika sätt att uppträda och gå tillväga vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner • övning i att uppträda och kommunicera i grupp i olika interaktionssituationer • kulturbundna särdrag i muntlig kommunikation och av talspråkskulturen
• fördjupa sin förmåga att läsa olika slags texter analytiskt och kritiskt • förbättra sin förmåga att skriva en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text.
• texttyper och textgenrer • textanalys och textanalytiska begrepp • textkomposition: att kasta fram idéer, planera, välja synvinkel, disponera, bearbeta, finslipa stilen, rubricera och redigera texten i en slutlig form • rättstavningsnormer 9. Aktuella texter (MOS 9) De studerande sätter sig in i den kulturella debatten i det samiska samhället, i aktuella frågor i massmedier och i den moderna litteraturen. Deras kritiska och kulturella läsfärdighet fördjupas, tankeförmågan och den skriftliga färdigheten utvecklas så att de motsvarar fordringarna på gymnasiets avgångsnivå.
• kunna behandla aktuella teman inom språk, litteratur och kommunikation genom att diskutera och skriva om dem • lära sig att bedöma och klassificera aktuella texter på etiska och estetiska grunder och se deras betydelse som en del av samhällsdebatten • kunna hitta texter i den moderna litteraturen som intresserar dem och delta i den debatt som förs kring dem • visa mogenhet vid valet av synvinkel för sina texter, vid behandlingen av ämnet, beträffande självständigheten i tankearbetet och när det gäller att uttrycka sin egen åsikt.
• muntliga och skriftliga anföranden om aktuella ämnen som behandlar språk och kultur • studier av aktuella ämnen i medietexter, texternas uttrycksformer och inverkan • deltagande i någon läsar- och författarkrets med hjälp av modern teknik 5.3.4 MODERSMÅL OCH LITTERATUR, ROMANI SOM MODERSMÅL Undervisningen i romani som modersmål skall bygga upp språk- och kulturidentiteten hos en romsk studerande och främja den romska befolkningens internationella kontakter och samhörighet. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i romani som modersmål är att de studerande skall • vidga och fördjupa de kunskaper i romani som de inhämtat i grundskolan eller på annat håll • uppnå en fungerande tvåspråkighet så att romanins användningsområde utvidgas från alldagliga bekanta samtalssituationer till ett mera officiellt språkbruk • avancera från tal till skrift och träna sig speciellt i sakprosa i tal och skrift • kunna använda romani mera nyanserat än tidigare också för att uttrycka sina känslor och tankar • känna till romanins historia, bakgrund, utveckling och struktur och förstå vilka faktorer som inverkar på dess utveckling och framtid och också själva vilja bidra till att återuppliva romani • fördjupa sina kunskaper om romsk kultur och om såväl det materiella som det andliga kulturarvet • förstå minoritetsspråkens och minoritetskulturernas förhållande till majoritetsspråken och lagbundenheterna mellan dem • bli starka i sin språk- och kulturidentitet och växa till aktiva medlemmar i sin kultur- gemenskap • få nycklar till att förstå romska dialekter i olika delar av världen och på så sätt kunna främja de internationella kontakterna romer emellan • bli kapabla att fortsätta studierna utomlands, också i romani.
På kursvitsordet inverkar skriftliga och muntliga arbeten, den studerandes aktivitet och hans eller hennes intresse för den romska kulturen. För att den muntliga förmågan och skrivfärdigheterna skall utvecklas är det viktigt att den studerande får respons både av andra elever och av läraren. Undervisningen skall utveckla de studerandes förmåga att bedöma sig själv så att de kan bygga upp en positiv men samtidigt realistisk uppfattning om sin förmåga att tala, läsa och skriva på romani.
olika medier. Alla dessa moment skall ansluta sig till målen och innehållet för varje kurs så att kunskaperna och färdigheterna utvecklas i växelverkan med varandra. I alla kurser utvecklas de studerandes förmåga att tala och skriva på romani och att läsa texter. Dessutom fördjupas deras insikter i den romska kulturen.
tidigare insikter i den romska kulturen uppmärksammas och kartläggas. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • utvidga det förråd av alldagliga ord och uttryck som de lärt sig i familjekretsen och i skolan • sätta sig in i romanins ljud- och formbyggnad och lära sig ett äkta (normativt) uttal • öva sig i språkets grundstrukturer och därvid också ge akt på dess gamla ursprungliga särdrag • utveckla såväl sina muntliga som skriftliga färdigheter i romani.
familjeliv, släkt, inredning av hemmet, föremål, klädsel • ordens genus och rektionssystem • kasusformernas byggnad utgående från stamformen (ackusativen) och dess användning ensamt och tillsammans med olika prepositioner • mindre muntliga och skriftliga arbeten • diskussioner
sig att använda romani också i situationer utanför den närmaste kretsen i hemmet. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • vänja sig vid att uträtta ärenden på romani i situationer utanför hemmet • utvidga sitt ordförråd och sina uttrycksmedel • fördjupa sina kunskaper och färdigheter i språkets struktur • läsa texter som behandlar romani och den romska kulturen.
intressen och resor • räkneorden på romani, uttryck med räkneord (till exempel då man talar om priser), kalenderord och andra uttryck för tid • verbläran och verbfraser • ackusativen som ägarmarkör • texter som behandlar romernas vandringar och näringar
kulturtraditionen. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • fördjupa sin kännedom om romernas muntliga tradition • bekanta sig med litteratur som är skriven på eller översatt till romani • stärka sin identitet genom att berätta och genom att uttrycka känslor • fördjupa sin kännedom om språkets vokabulär och uttrycksmedel • fördjupa sin kunskap om romanins struktur. CENTRALT INNEHÅLL • berättelser, sägner, sagor samt sånger och dikter på romani • analys och tolkning av litteratur skriven på eller översatt till romani, till exempel Bibelns texter • abstrakta ordförråd och språkbilder i romani • adjektiven • användningen av kasusformerna • satslära • berättelser och dramatisering på romani
• både på sitt eget språk och på andra språk sätta sig in i texter som behandlar romernas ursprung, deras utbredning, språkliga grupperingar och dialekter • förkovra sig i att upprätthålla internationella kontakter med romerna • fördjupa sin kännedom om ordförrådet och bekanta sig med ordens etymologi • utarbeta skriftliga och muntliga framställningar om teman som ansluter sig till kursen • bekanta sig med återupplivandet och utvecklingen av romanin.
• föremål, bilder, böcker och annat material som behandlar romernas internationella sammankomster och färder • kontakter per brev, e-post eller med hjälp av annan elektronisk kommunikation • ordförrådets utformning och utveckling (ursprungliga ord, lånord och främmande ord) • en uppsats som behandlar ett område eller en person som anknyter till den romska traditionen • diskussioner om romanin och dess utvecklingsbehov, om språkvård och om det arbete som utförs av språknämnden för romani
romska kulturen. Kursen kan integreras i konstämnena eller i litteraturstudier på något annat språk.
• bekanta sig med litteratur som är utgiven på romani eller som behandlar den romska kulturen • lära sig att referera, analysera och tolka skönlitterära texter, filmer och skådespel och granska dem ur romanins och den romska kulturens synvinkel • utveckla sina färdigheter att producera olika slag av texter på romani.
skådespel, i finländsk litteratur och i världslitteratur som behandlar den romska kulturen • den inhemska och utländska romska konsten • en resonerande text om något ämne enligt eget val som anknyter till kursens innehåll • ett fiktivt alster på romani, till exempel en dikt, en dialog, en kortpjäs eller en videofilm
förenings-, församlings- och samhällslivet. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • utveckla sin muntliga och skriftliga förmåga att uttrycka sig på romani • utveckla sin interaktionsförmåga • fördjupa sin kunskap om strukturen i romani • fördjupa sin kännedom om de romska språkens och kulturernas nuläge.
• olika slag av texter på romani, t.ex. nyheter, dokument, romska organisationers webbsidor • språk och terminologi i officiella texter • mera komplicerade språkstrukturer, till exempel infinitiv- och participkonstruktioner • den romska traditionens speciella beskaffenhet, t.ex. romsk musik, romska dräkter och festsedvänjor 7. Talkonsten och den muntliga kulturen på romani (MOR 7) De studerande fördjupar och utvidgar sina kunskaper och färdigheter i tal och talkultur på romani och lär sig att bedöma den muntliga kommunikationens betydelse i mänskliga relationer, studier och arbetsliv.
• fördjupa sina kunskaper om romernas muntliga kultur och det som kännetecknar umgänge på romani • bli modiga att tala romani och säkra i att uttrycka sig samt utveckla sin framställnings- förmåga och sin förmåga att kommunicera i grupp • känna igen och kunna analysera faktorer som inverkar såväl på talarens som på budskapets trovärdighet.
• verbal och nonverbal kommunikation ur romernas synvinkel • särdrag och förfaringssätt vid uppträdanden, förhandlingar, möten och olika diskussioner ur den romska kulturens synvinkel • träning i att uppträda och kommunicera i grupp på romani i olika slag av interaktions- situationer • kulturella drag i romernas muntliga kommunikation och romernas muntliga kultur
• stärka sin förmåga att analytiskt läsa olika slag av texter på romani • befästa sin förmåga att skriva en text på romani som till innehållet, strukturen och stilen är enhetlig och logisk. CENTRALT INNEHÅLL • analys av romska texter som representerar olika textgenrer • att komponera en text på romani: idéer, planering, val av synvinkel, disposition, bearbetning, utformning av stilen, rubricering och redigering • att återuppliva ursprungliga strukturer och gammal vokabulär i romani • romsk språkvård
kulturella debatten i dagens samhälle, i aktuella frågor i massmedierna och i modern litteratur ur romernas synvinkel. Den kritiska och kulturella läsförmågan fördjupas, tankeförmågan utvecklas och den skriftliga färdigheten förkovras i riktning mot de krav som kan ställas vid gymnasiets slut.
• behandla aktuella litterära och kommunikativa teman genom att på romani diskutera och skriva om språket, den romska litteraturen och litteratur som översatts till romani eller som behandlar romer • lära sig att bedöma och klassificera aktuella romska texter på etiska och estetiska grunder och att se deras betydelse i den romska kulturen och i den samhälleliga debatten • hitta texter som intresserar dem i litteratur på romani och i litteratur som behandlar romer och kunna delta i den debatt som förs kring dem • visa mogenhet vid valet av synvinkel för en text och vid behandlingen av ett ämne, visa självständighet i tankearbetet och när det gäller att ge uttrycket en personlig prägel. CENTRALT INNEHÅLL • romsk litteratur och litteratur som har översatts till romani • muntliga och skriftliga anföranden på romani om aktuella ämnen som behandlar språk och kultur, speciellt romani och romsk kultur • aktuella ämnen i medietexter; analys av texternas uttrycksformer och av deras inverkan ur romernas synvinkel • insyn i läsar- och författarkretsar genom modern teknik Yüklə 1,06 Mb. Dostları ilə paylaş:
|