Kuvanova Shahnoza Omonovna nemis tili fanidan mukammal qo‘llanma


Ko‘plik yasalishining uchinchi turiga kiradigan otlar



Yüklə 1,22 Mb.
səhifə24/533
tarix23.12.2023
ölçüsü1,22 Mb.
#157157
1   ...   20   21   22   23   24   25   26   27   ...   533
Kuvanova Shahnoza Omonovna nemis tili fanidan mukammal qo‘llanma

Koplik yasalishining uchinchi turiga kiradigan otlar: masalan

das Blatt barg, varaq
das Buch kitob
das Dach tom
das Dorf qishloq
das Ei tuxum
das Fach fan
das Feld dala
der Geist aql, ong
das Gesicht qiyofa
das Glas stakan
der Gott xudo
das Grab qabr
das Haus uy
das Huhn tovuq
der Irrtum xato
das Kalb buzoq
das Kind bola
das Kleid ko‘ylak
das Lamm qo‘zichoq
das Land qishloq
der Lehrfach fan
der Leib badan
das Lied qo‘shiq
der Mund og‘iz
das Rad velosiped
der Rand qirg‘oq
der Reichtum boylik
der Strauch buta
das Tal vodiy
das Tuch dastro‘mol
das Volk xalq
der Wald o‘rmon
das Wort so‘z
der Wurm qurt

4.4 Ko‘plik yasalishining to‘rtinchi turi
( Der IV. Typ der Pluralbildung )

Ko‘plik yasalishining to‘rtinchi turiga kiradigan otlar ko‘plikda hech qanday suffiks olmaydi.Shuning uchun bu tur nulevoy tur deb ham yuritiladi.To‘rtinchi turga har uchala roddagi otlar kiradi.O’zagida a, o, u unlisi bo’lgan otlar umlaut oladi.Bu turga quyidagi otlar kiradi:


1.Mujskoy roddagi otlar. Birlikda –el,-er,-en suffikslari bilan tugagan mujskoy roddagi otlar.Ulardan ayrimlari umlaut oladi:
der Lehrer – die Lehrer (o‘qituvchi – o‘qituvchilar)
der Garten – die Gärten ( bog‘ – bog‘lar)
Lekin bulardan umlaut olmaydiganlari ham:
der Wagen – die Wagen (vagon - vagonlar )
der Koffer – die Koffer (chemodan - chemodanlar)
2.Sredniy roddagi otlar. Bu otlar umlaut olmaydi. Bu turga quyidagi otlar kiradi:
a) birlikda –el,-er,-en suffikslari bilan tugagan otlar:
das Zimmer – die Zimmer (xona - xonalar)
das Mittel – die Mittel (usul - usullar)
b)-chen,-lein,-sal, -sel kabi suffikslar bilan tugagan sredniy roddagi otlar:
das Mädchen – die Mädchen (qiz - qizlar)
das Tischlein – die Tischlein (stolcha - stolchalar)
s) birlikda –ge prefiksi va –e suffiksi bo‘lgan sredniy roddagi otlar:
das Gebäude – die Gebäude (bino - binolar)
3.Jenskiy roddagi otlar.Jenskiy roddagi otlarning faqat ikkitasi kiradi , bu otlar umlaut oladi.
die Mutter – die Mütter (ona – onalar)
die Tochter – die Töchter (qiz - qizlar)
Ko‘plik yasalishining to‘rtinchi turiga kiradigan otlar: masalan

der Adler burgut
der Arbeiter ishchi
der Artikel maqola
der Bruder aka-uka
der Brunnen fontan
das Buchlein kitobcha
der Dolmetscher tarjimon
der Einwohner aholi
das Fenster deraza
der Flieger uchuvchi
der Garten bog‘
das Gebäude bino
das Gemälde surat
der Hammer bolg‘a
das Kästchen yashikcha
der Koffer jamadon
der Kuchen pirojniy
das Lager oromgoh
der Lappen latta
das Mädchen qiz
der Mangel kamchilik
der Mantel palto
das Märchen ertak
das Messer pichoq
der Ofen pechka
der Ordner navbatchi
das Rätsel topishmoq
der Redner notiq
das Röslein atirgulcha
der Schriftsteller yozuvchi
der Schlosser slesar
der Schlüssel kalit
der Schüler o‘quvchi
der Spiegel oyna
das Städtchen shaharcha
die Tochter qiz
der Vogel qush
der Vater ota
der vUfer qirq‘oq
der Wagen vagon
das Wappen gerb



4.5 Ko‘plik yasalishining maxsus hollari
( Die besonderen Fälle der Pluralbildung )

Nemis tilida shunday otlar borki, ular o‘z ko‘pligini yuqorida keltirilgan to‘rt turga bo‘ysunmagan holda yasaydi.Shuning uchun biz ularni maxsus tur sifatida ko‘rib chiqamiz.


1. Boshqa tillardan o‘zlashgan mujskoy va sredniy roddagi otlar,ya’ni ingliz va fransuz tillaridan nemis tilga kirib qolgan so‘zlar –s suffiksini oladi:
der Park – die Parks
das Video – die Videos
2.Boshqa tillardan o‘zlashgan –um va –a , -ion suffiksli sredniy roddagi otlar ko‘plikda –en qo‘shimchasini qabul qiladi:
das Museum – die Museen
das Drama – die Dramen
3.–ismus suffiksli mujskoy roddagi otlar ko‘plikda –en suffiksini qabul qiladi:
der Neologismus – die Neologismen
der Organismus – die Organismen
4.Kelib chiqishi lotin tiliga oid bo‘lgan, sredniy roddagi ayrim otlar ko‘plikda –ien suffiksini oladi:
das Auditorium – die Auditorien
das Adverb – die Adverbien
5.Birlikda ikkinchi komponenti –mann bo‘lgan qo‘shma so‘zlarning ko‘pligi –männer yoki -leute shaklida bo‘ladi:
der Kaufmann – die Kaufleute
der Seemann – die Seeleute

Yüklə 1,22 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   ...   20   21   22   23   24   25   26   27   ...   533




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə