Mats fahlgren
Yüklə 179,32 Kb. Pdf görüntüsü
|
11 Det nya folkhemmet 4 en generell välfärd som till exempel utesluter att man inkomstprövar barnbidraget. 4 en ganska stor offentlig sektor som tar ansvar för en basal trygghet, sjuk- vård, skola, barnomsorg och äldreomsorg. 4 ett inkomstrelaterat försäkringssystem som gör att människor inte bara ska ha en grundtrygghet om de drabbas av sjukdom eller arbetslöshet utan också att de i stort sett ska kunna behålla sin levnadsstandard. 4 en stark fackföreningsrörelse som tar ansvar för löner och andra villkor på arbetsmarknaden och också har ambitioner på det sociala området. Rubriken på Ingvar Carlssons inledning var ”har folkhemmet en fram- tid?”. hans svar var – kanske inte så överraskande – att folkhemmet kommer att leva vidare. – Jag tycker att det har lämnats ganska påtagliga bevis, inte bara i Sverige och norden utan även i flera andra länder, för att trygghet inte är ett hot mot tillväxten. Folkhemmets motståndare har ofta i sin propaganda påstått det – att om det blir för mycket trygghet, då arbetar man inte och då får vi ingen tillväxt att fördela, sa Ingvar Carlsson.
han ansåg att det finns empiriska bevis för att de länder ”som har folkhem- met i sig” också har en bättre tillväxt. – De länder som brukar föras in i den nordiska modellen kommer nästan alltid bland de tio främsta i världen. Då finns ingen anledning att överge en sån modell, särskilt inte om man tror på den. Ingvar Carlsson såg också en uppgift för folkhemstanken i de stora utma- ningarna kring global miljö och rättvisa. – klimatförändringarna, brist på vatten i världen och global konkurrens gör att vi står inför stora förändringar i vårt levnadssätt. om vi ska få människor att ompröva sitt sätt att leva är det viktigt att de känner trygghet.
Det nya folkhemmet 12 – Människor som är trygga blir djärvare, mer positiva. Men utsatta män- niskor blir rädda och värjer sig mot förändringar. – Så jag hävdar att om vi ska klara de stora utmaningarna i världen, då behövs trygghet. och då är folkhemmet en bra utgångspunkt. Jenny andersson, ekonomihistoriker vid Institutet för framtidsstudier, talade om folkhemsnostalgi. hon såg ett problem i att ett begrepp som ska vara en framtidsvision numera inte innehåller så mycket som är polarise- rande eller konfliktfyllt. – på 90-talet såg vi nyliberalismens död och den svenska modellens seger. Idag finns en total politisk uppslutning kring den svenska modellen och be- greppet folkhem, sa Jenny andersson. hon tog också upp det som kallats folkhemmets mörka sida, den sociala ingenjörskonsten och tvångssteriliseringar av fattiga och psykiskt sjuka. – Folkhemmet blev under en period förknippat med maktutövning. Ma- karna Myrdal blev ett slags upplysta despoter som skulle lägga allting till rätta, sa Jenny andersson. hon konstaterade att den ekonomiska krisen i Sverige utlöste ett histo- riskt sökande efter folkhemmets egentliga värdegrund. – Under det tidiga 90-talet visste man inte riktigt vilken framtid som väntade den svenska välfärdsstaten. Så småningom, i krispolitikens och bud- getsaneringens spår, fick vi en återkomst eller till och med rehabilitering av folkhemsbegreppet. och från mitten av 90-talet står det inte för maktutöv- ning och tillrättaläggande utan för trygghet över de politiska gränserna och en känsla av gemensam historisk erfarenhet. – och det var nog också därför begreppet blev så oerhört omtvistat under det tidiga 90-talet, vi var inte överens om vilken den gemensamma historiska erfa- renheten var. nu verkar det som att vi faktiskt är det igen, sa Jenny andersson. hon refererade till boken Är svensken människa? av de två histori kerna lars trägårdh och henrik Berggren. här ses folkhemmet som något svenskt – inte socialdemokratiskt eller liberalt.
13 Det nya folkhemmet – De pratar om en svensk folksjäl, ett svenskt kynne som finns rotat i folkhemserfarenheter. och det tror jag är den ställning som folkhemmet har fått under 90-talet. – Vi har närmat oss en nationalistisk syn på folkhemsbegreppet, något som kommer ur en djupt rotad svensk historisk erfarenhet, till och med ur en svensk mentalitet, sa Jenny andersson och berättade att om man söker på ”folkhem” på Google, blir första träffen en sida som heter Blågula frågor och som handlar om Sverigedemokraternas politik. – Folkhemmets återkomst är förknippad med en nostalgi som kan de- las av många olika politiska rörelser och som är farlig. För det handlar om en nationalism som över de politiska gränserna talar till folket, till ett slags folkkänsla eller folksjäl – faktiskt också om en nationalkaraktär, sa Jenny andersson. Under de senaste 15-20 åren har vår gemensamma historiska ”folkhems- erfarenhet” berikats av nya grupper. – till exempel invandrares och minoriteters historiska erfarenheter, men också erfarenheterna hos de grupper som under 90-talskrisen fick uppleva en välfärdsstat som skar ned kraftigt. Där handlade det om folkhemmets väggar snarare än om själva folkhemmet, sa Jenny andersson. hon påpekade att nostalgi är längtan efter det förflutna. Den längtan kan leda till rädsla för framtiden, om man ser framtiden som ett ”förlorat paradis” från det förflutna. – Då gäller det att bevara det uppnådda. Det har vi sett tydligt i svensk politik där metaforer som ”slå vakt om” har varit centrala sedan slutet av 90-talet. Men man kan också längta efter det förflutna på ett mer konstruk- tivt sätt: genom att dra lärdomar av vad som hänt och lägga dem till grund för en annan framtid, sa Jenny andersson. Den tredje inledaren, ledarskribenten Barbro hedvall på Dagens nyheter, talade om folkhemmet som en nyttig myt. – Folkhemmet är en myt som varit – och är – den bästa och mest använd- Yüklə 179,32 Kb. Dostları ilə paylaş:
|