17
kontrollera om testpersonerna lyssnar på musiken eller att rekommendationerna följs. Att
genomföra pilottestet på plats hade inneburit en större tidsomfattning eftersom lokal måste
bokas och förberedas och testpersonerna hade behövt avsätta tid för att ta sig till testlokalen
(vilket kan leda till svårigheter med att finna villiga testpersoner), men lyssningsmiljön hade
kunnat påverkas och därmed säkerställt att testpersonerna hade haft liknande
lyssningsmiljöer och liknande förutsättningar för att bedöma kompositionerna.
Testpersonerna valdes ut på måfå vilket innebär en enkel urvalsprocess, men också att
personerna som valdes ut inte var en homogen grupp eftersom ingen hänsyn togs till ålder,
kön och/eller musikbakgrund. En icke-homogen grupp kan vara en fördel om det blir ett
tydligt resultat, eftersom det då stärker att resultatet gäller för flera olika slags människor.
En homogen grupp kan minska studiens omfattning och skala men kan också göra
eventuella resultat mer trovärdiga. För ett pilottest i liten skala krävs liknande studier för att
säkerställa resultat eller antydan till resultat.
Pilottest 2 – Undersökningens struktur
I pilottest 2 fick en testperson besvara en enkät, spela spelet under videoobservation och
sedan genomgå en semistrukturerad intervju vars ljud spelades in. Till sist samlades åsikter
och kritik in för att se om eventuella förändringar behövde göras.
Pilottest 3 – Undersökningen med reviderad struktur
Efter pilottest 2 genomfördes fyra tester med enkät, spelsession och intervju för att pröva en
korrigerad version av artefakten och se över åtgärdade brister som hade upptäckts i den
valda datainsamlingsmetoden.
3.1.5 Urval
8 studenter, hälften män och hälften kvinnor, i åldern 18-30 med någon dataspelsvana blev
tillfrågade att delta i studien vilket innebär ett selektivt urval. Det som räknades som
dataspel var någon form av interaktiv underhållning som spelas på någon form av dator
(exempel är datorer, mobiltelefoner, surfplattor och spelkonsoler). En hypotes fanns om att
personer utan spelvana skulle fokusera mer på praktiska detaljer (som att lära sig
spelkontroller) än på att spela spelet. På grund av risken med att dissonanserna då skulle
missas ansågs testpersoner med spelvana som en mer passande målgrupp. Ett annat
urvalskriterium var att ingen av personerna skulle studera en musikalisk programinriktning.
Detta kriterium fanns på grund av en hypotes om att personer som bedriver musikaliska
studier lyssnar mer noggrant på ljud och musik än vad andra personer gör, och därför sågs
det inte som en målgrupp som kunde jämföras och/eller ställas mot en större, generell grupp
människor.
Testpersonerna delades upp i två grupper, varav en var en kontrollgrupp, med 2 män och 2
kvinnor i varje grupp. 8 personer sågs som ett realistiskt antal testpersoner att sträva efter på
18
grund av arbetets omfattning och den tid som var avsatt för tester. Studenter i åldern 18-30
år valdes för att många högskolestudenter befinner sig i den åldersgruppen och för att
studenter är en tillgänglig testgrupp då detta arbete genomförts vid en högskola. Detta
innebar en effektivisering av tid och gav en möjlighet till avslappnade, bekväma testpersoner
eftersom de skulle genomföra undersökningen i bekanta lokaler. Myndiga testpersoner
innebar att de själva kunde ge sitt godkännande till att delta i studien och ge sitt samtycke till
video- och ljudinspelning vilket försäkrade en praktisk process (till skillnad från vid
omyndiga testpersoner där förmyndare först måste ge sitt godkännande). Enligt PEGI (Pan-
European Game Information - en europeisk standardiserad åldersmärkning för dataspel) får
personer över 18 år även spela alla slags spel (Dataspelsbranschen, 2010a) och detta betyder
att testpersonerna som valdes har haft möjlighet till en bred spelupplevelse. Detta innebär i
sin tur att testpersonerna var lämpliga kandidater för studien eftersom den fokuserar på
målgruppen dataspelare.
3.1.6 Datainsamling och undersökning
Ett avskilt rum beläget i Högskolan i Skövdes lokaler användes till testerna för att undvika
störningsmoment. Testpersonerna fick information om testets delar på förhand så att de var
förberedda och därmed skulle kunna slappna av under testet. Under testet samlades
testpersonernas samtycke in och information om testets delar gavs återigen, i enlighet med
HSFR:s informationskrav (Østbye, Knapskog, Helland & Larsen 2004, s. 126). Att ge tydlig
information var viktigt så att testpersonerna skulle uppleva situationen som lugn och trygg.
Information om testpersonernas rätt att avbryta testet när som helst gavs också i enlighet
med HSFR:s samtyckeskrav (Østbye et al. 2004), samt att de skulle förbli anonyma.
Testpersonerna fick veta att de kunde ställa frågor när som helst under testet om något var
otydligt. Denna information gavs för att avdramatisera situationen, skapa en trygg atmosfär
och för att fånga upp tankar som testpersonerna eventuellt inte hade uttryckt annars.
Testpersonerna fick sedan besvara en skriftlig enkät med avsikt att samla in information om
testpersonernas kön, ålder och spelvanor. I enkäten fick testpersonerna även skatta sitt
mående. Frågor om musikvanor ställdes inte med intentionen av att inte avslöja studiens
musikaliska fokus, då det finns en risk att testpersoner med denna vetskap då skulle
fokusera mer på spelets musik än på spelet som helhet. Att börja med en skriftlig enkät,
vilket urvalsgruppen studenter har tidigare erfarenhet av, kan bidra till att göra
testpersonerna fokuserade och för att få dem att ställa in sig på att de befinner sig i en
testmiljö.
Fördelar med att använda en enkät är att den samlar in material som är lätt att
ställa upp i statistik eftersom det är fakta, men det kan vara svårare att samla in djupare
information om varför testpersonerna svarar som de gör. En annan nackdel är att enkäter
kan uppfattas som tråkiga och stela och därför har enkäten i denna undersökning varit kort
och koncis (Ejvegård, 2010, s. 55). Anledningen till att den var skriftlig och inte utformades
som en intervju var att det skulle bli lättare och gå fortare att i ett senare skede granska och
ställa upp all data (Ejvegård, 2010, s. 55).
Efter enkäten fick testpersonerna spela pusselspelet. Under spelsessionen blev
testpersonerna samt datorskärmen inspelade. Fördelar med observation är att den samlar in
kvantitativ data – i detta fall testpersonens kroppsrörelser och verbal kommunikation samt