Måltidsekologprogrammet Örebro universitet

25 

 

 

Typen  av  jord  kan  ha  större  effekt  på  grödans  upptag  av  specifik  metall  än  aktuell  jords 

innehåll  av  metallen.  Ett  lägre  pH  ökar  ofta  grödors  metallupptag  på  grund  av  bildandet  av 

stabila katjoner, men när det gäller potatis kan upptaget ibland minska vid lägre pH (Jönsson 

Larsson  och  Asp,  2013;).  Stallgödsel  från  nötkreatur  kan  minska  upptaget  av  bly  och 

kadmium och arbuskulär mykorrhizasvamp kan även skydda plantor genom att immobilisera 

metaller i jorden eller förskjuta metaller som bly och kadmium till rotvävnader. 

 

Dosförsök för vetes upptag av kadmium och uran 

När  försöken  avslutades  efter  15  dygn  hade  bladens  yttersta  delar  gulnat/brunfärgats  trots 

daglig bevakning och vattning, se figur 1. Redan efter 7 dygn kunde dessa tendenser skönjas, 

vilket visade att plantorna var stressade. Någon visuell skillnad mellan provserierna kunde ej 

påvisas. 

 

Figur 1. Veteplanta efter avslutat försök

 

Kadmium 

De  mått-  och  viktmässiga  resultaten  från  provserien  med  initiala  tillsatser  av  kadmium 

redovisas i tabell 8. Av tabellen framgår att kvoten mellan stråvikt/rotvikt låg stabilt kring 2, 

där  stråvikten  inkluderar  alla  växdelar  ovan  perlit.  Detta  tyder  på  en  synkron  tillväxt 

oberoende av kadmiumstressen i detta tillväxskede. Ett samband tycks finnas mellan strå- och 

---

26 

 

rotvikt då en korrelationsanalys gav en korrelationskoefficient (r) på 0,84 för hela provserien 

med kadmium. Rent biologiskt är detta naturligt då växter balanserar skott – och rottillväxt för 

att  säkerställa  förmågan  att  ta  upp  näring  och  vatten.  Detta  regleras  av  kvoten  mellan 

växthormonerna  [cytokinin]/  [auxin]  där  cytokinin  styr  rottillväxt  och  auxin  styr  skottens 

tillväxt.  Rot-  och  skottillväxten  regleras  i  detta  fall  förmodligen  till  stor  del  av  source-sink 

relationen (Ekblad, 2014b, pers. komm.). En god tillgång till näring ger en snabb skottillväxt 

och  en  stark  sänka  för  sockret  och  därmed  lite  socker  över  till  roten.  Vid  brist  på  näring 

begränsas skottillväxten och mer socker skickas då till rötterna som då blir relativt sett större 

(Ekblad, 2014b, pers. komm.). Kvoten mellan rotlängd/strålängd är inte lika stabil. Detta kan 

ha  orsakats  av  en  något  osäker  mätmetod  där  den  uppmätta  rotlängden  multiplicerades  med 

två  för  att  försöka  kompensera  för  svårmätbara  tunna  rotförgreningar  på  ett  någorlunda 

likartat sätt. Mätmetoden tog inte heller hänsyn till skottens radiella tillväxt. 

Tabell 8. Längd och massa hos veteplantor i provserie med kadmiumtillsatser 

 

Ett  tvåsidig  t-test,  signifikansnivå  0,05,  gjordes  för  att  se  om  det  förelåg  signifikanta 

skillnader  mellan  provserierna  när  det  gällde  plantornas  strålängd,  rotlängd,  stråvikt  och 

rotvikt  (tabell  9).  Av  resultaten  framgår  att  det  kan  finnas  skillnader  mellan  provserier  (p< 

0,05),  när  det  gäller  strålängd,  rotlängd  och  stråets  massa.  Detta  kan  indikera  att 

koncentrationen  av  kadmium  i  växtnäringstillsatserna  kan  ha  påverkat  veteplantors  tillväxt  i 

och ovan jord, vilket även påvisats i andra studier (Wójcik och Tukendorf, 1999). 

Provserie

Prov

Antal 

plantor

Strålängd 

Medelvärde 

[cm]

Totallängd rot. 

Medelvärde  [cm]

   

Rotlängd 

/strålängd

Stråvikt [g]

Rotvikt [g]

Stråvikt/

rotvikt

a

5

22,1

118,6

5,4

0,216

0,094

2,3

b

6

21,6

121,2

5,6

0,265

0,127

2,1

c

5

22,4

105,2

4,7

0,229

0,095

2,4

22,0*(0,4)**

115,0(8,6)

5,2(0,5)

0,237(0,03)

0,105(0,02)

2,3(0,2)

a

5

20,0

81,2

4,1

0,176

0,095

1,9

b

4

18,8

71,8

3,8

0,171

0,084

2,0

c

3

20,0

84,0

4,2

0,179

0,115

1,6

19,6(0,7)

79,9 (6,4)

4,0(0,2)

0,176(0,01)

0,07(0,01)

2,1(0,16)

a

5

20,3

104,2

5,1

0,197

0,082

2,4

b

3

19,8

78,3

3,9

0,121

0,056

2,2

c

3

24,3

85,3

3,5

0,157

0,076

2,1

21,5(2,5)

89,3(13,4)

4,2(0,84)

0,158(0,04)

0,071(0,01)

2,1(0,16)

a

5

18,7

55,8

3,0

0,125

0,062

2,0

b

6

23,8

80,8

3,4

0,277

0,114

2,4

c

4

23,3

90,0

3,9

0,218

0,098

2,2

21,9(2,8)

75,5(17,7)

3,4(0,4)

0,206(0,08)

0,091(0,03)

2,2(0,22)

* Medelvärde provserie

** Standardavvikelse provserie

1. Cd

låg

3. Cd

hög

0. Cd

Blank

2. Cd

medel

---