25
Typen av jord kan ha större effekt på grödans upptag av specifik metall än aktuell jords
innehåll av metallen. Ett lägre pH ökar ofta grödors metallupptag på grund av bildandet av
stabila katjoner, men när det gäller potatis kan upptaget ibland minska vid lägre pH (Jönsson
Larsson och Asp, 2013;). Stallgödsel från nötkreatur kan minska upptaget av bly och
kadmium och arbuskulär mykorrhizasvamp kan även skydda plantor genom att immobilisera
metaller i jorden eller förskjuta metaller som bly och kadmium till rotvävnader.
Dosförsök för vetes upptag av kadmium och uran
När försöken avslutades efter 15 dygn hade bladens yttersta delar gulnat/brunfärgats trots
daglig bevakning och vattning, se figur 1. Redan efter 7 dygn kunde dessa tendenser skönjas,
vilket visade att plantorna var stressade. Någon visuell skillnad mellan provserierna kunde ej
påvisas.
Figur 1. Veteplanta efter avslutat försök
Kadmium
De mått- och viktmässiga resultaten från provserien med initiala tillsatser av kadmium
redovisas i tabell 8. Av tabellen framgår att kvoten mellan stråvikt/rotvikt låg stabilt kring 2,
där stråvikten inkluderar alla växdelar ovan perlit. Detta tyder på en synkron tillväxt
oberoende av kadmiumstressen i detta tillväxskede. Ett samband tycks finnas mellan strå- och
26
rotvikt då en korrelationsanalys gav en korrelationskoefficient (r) på 0,84 för hela provserien
med kadmium. Rent biologiskt är detta naturligt då växter balanserar skott – och rottillväxt för
att säkerställa förmågan att ta upp näring och vatten. Detta regleras av kvoten mellan
växthormonerna [cytokinin]/ [auxin] där cytokinin styr rottillväxt och auxin styr skottens
tillväxt. Rot- och skottillväxten regleras i detta fall förmodligen till stor del av source-sink
relationen (Ekblad, 2014b, pers. komm.). En god tillgång till näring ger en snabb skottillväxt
och en stark sänka för sockret och därmed lite socker över till roten. Vid brist på näring
begränsas skottillväxten och mer socker skickas då till rötterna som då blir relativt sett större
(Ekblad, 2014b, pers. komm.). Kvoten mellan rotlängd/strålängd är inte lika stabil. Detta kan
ha orsakats av en något osäker mätmetod där den uppmätta rotlängden multiplicerades med
två för att försöka kompensera för svårmätbara tunna rotförgreningar på ett någorlunda
likartat sätt. Mätmetoden tog inte heller hänsyn till skottens radiella tillväxt.
Tabell 8. Längd och massa hos veteplantor i provserie med kadmiumtillsatser
Ett tvåsidig t-test, signifikansnivå 0,05, gjordes för att se om det förelåg signifikanta
skillnader mellan provserierna när det gällde plantornas strålängd, rotlängd, stråvikt och
rotvikt (tabell 9). Av resultaten framgår att det kan finnas skillnader mellan provserier (p<
0,05), när det gäller strålängd, rotlängd och stråets massa. Detta kan indikera att
koncentrationen av kadmium i växtnäringstillsatserna kan ha påverkat veteplantors tillväxt i
och ovan jord, vilket även påvisats i andra studier (Wójcik och Tukendorf, 1999).
Provserie
Prov
Antal
plantor
Strålängd
Medelvärde
[cm]
Totallängd rot.
Medelvärde [cm]
Rotlängd
/strålängd
Stråvikt [g]
Rotvikt [g]
Stråvikt/
rotvikt
a
5
22,1
118,6
5,4
0,216
0,094
2,3
b
6
21,6
121,2
5,6
0,265
0,127
2,1
c
5
22,4
105,2
4,7
0,229
0,095
2,4
22,0*(0,4)**
115,0(8,6)
5,2(0,5)
0,237(0,03)
0,105(0,02)
2,3(0,2)
a
5
20,0
81,2
4,1
0,176
0,095
1,9
b
4
18,8
71,8
3,8
0,171
0,084
2,0
c
3
20,0
84,0
4,2
0,179
0,115
1,6
19,6(0,7)
79,9 (6,4)
4,0(0,2)
0,176(0,01)
0,07(0,01)
2,1(0,16)
a
5
20,3
104,2
5,1
0,197
0,082
2,4
b
3
19,8
78,3
3,9
0,121
0,056
2,2
c
3
24,3
85,3
3,5
0,157
0,076
2,1
21,5(2,5)
89,3(13,4)
4,2(0,84)
0,158(0,04)
0,071(0,01)
2,1(0,16)
a
5
18,7
55,8
3,0
0,125
0,062
2,0
b
6
23,8
80,8
3,4
0,277
0,114
2,4
c
4
23,3
90,0
3,9
0,218
0,098
2,2
21,9(2,8)
75,5(17,7)
3,4(0,4)
0,206(0,08)
0,091(0,03)
2,2(0,22)
* Medelvärde provserie
** Standardavvikelse provserie
1. Cd
låg
3. Cd
hög
0. Cd
Blank
2. Cd
medel
Dostları ilə paylaş: |