Måltidsekologprogrammet Örebro universitet



Yüklə 430,45 Kb.
Pdf görüntüsü
səhifə2/16
tarix05.03.2018
ölçüsü430,45 Kb.
#30239
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   16

 

 

 



Innehållsförteckning 

Inledning

……….…………………….......…………………..………………………………5

 

Bakgrund

…………………..………………………………………………………………...5

 

Syfte och frågeställning

……………………………........…………………………

...



.12 



Metod och material

……………


.....

….………………


.

…………………………………..12

 

Litteraturstudie……………………..……………..………….……………………..12

 

Inklusionskri



terier……...……

.

…………………….….…………………….13



 

Exklusionskriterie

r…………

.

…………………………………………….…13



 

Dosförsök gällande veteplantors upptag av uran och kadmium

………….…...13

 

Odling och för



söksupplägg…

.

………………….……………………….…13



 

Provtagning och 

analys……..………………………………………….….15

 

Statistiska 



metoder…………………………………………………………15

 

Resultat och diskussion

………………….…………………………………….………16

 

Litteraturstudie gällande grödors upptag av Pb, Cd, Tl, Th och U............

….. 

16 


Vete

………………


..

…..……………………………

.

………………………17



 

Potatis


……

.



..

………..……………………………

.

………………...…...19



 

Råg


…….……….………..………………………

.

………………………….20



 

Sallat


………….…

.

……..……………………….…………………………..21



 

Reflektioner kring litteraturstudien………………………………………..

23 

Dosförsök för vetes upptag av kadmium och uran

………………………….

......24 

Kadmium


………………..…………………………………………………..24

 

Uran



………………………………………………………………………….27

 

Metoddiskussion

………………………………………………………….……….32

 

Måltidsekologiskt perspektiv

………..……………….…………………………..

32 


Slutsatser

…………


.

………………………………………………………………………..33

 



 

 

Tackord

……..……………………………..................................

..........................

.…….34

 

Referenser



……….……………………………………………………………..……..……35

 



 

Inledning 

Spannmål  och  grönsaker  odlas  i  jordar  runt  om  i  världen  med  variabel  halt  av  metaller,  där 

koncentrationen  av  specifika  metaller  oftast  är  okänd.  Jordarna  har  ett  naturligt  innehåll  av 

dessa  grundämnen  men  har  även  blivit  utsatta  för  luftföroreningar,  förorenat  vatten, 

handelsgödsel  och  stallgödsel  med  olika  koncentrationer  av  metaller  och  under  olika  långa 

tidsperioder.  Metaller  som  bly,  kadmium,  tallium,  torium  och  uran  är  toxiska  för  människor 

vid  låga  doser  och  även  giftiga  för  många  djur  och  växter  (Oveča  och  Takáč,  2014).  Det  är 

därför av intresse att få en bild av vilka av dessa metaller växter tar upp och i vilken grad de 

gör  det.  Av  vikt  är  även  hur  upptaget  påverkas  av  andra  organismer  som  mykorrhiza  och 

faktorer som typ av gödsel och jordens beskaffenhet. 

 

Bakgrund 

Människan får i sig metaller via hud, luftvägar och magtarmkanalen. Metaller som bly (Pb), 

kadmium (Cd), torium (Th) tallium (Tl), och uran (U) är toxiska för människor redan vid låga 

doser  och  även  giftiga  för  många  djur  och  växter  (Oveča  och  Takáč,  2014).  En  mycket 

varierande  del  av  metallexponeringen  sker  via  födan  i  form  av  vegetabilier  som  spannmål, 

rotfrukter och grönsaker (EFSA, 2009; EFSA, 2010). 

 

På grund av kadmiums och blys negativa hälsoeffekter finns EU-gemensamma gränsvärden. 



De  maximalt  tillåtna  halterna  av  kadmium  respektive  bly  är  inom  EU  i  regel  0,05-0,3 

respektive  0,02-0,3µg/g  livsmedel  (färsk  vikt)  beroende  på  livsmedelsgrupp  (EFSA,  2009; 

EFSA, 2010). I vetenskapliga tidskrifter redovisas metallhalter i grödor normalt i relation till 

torrvikt, varför detta sätt används i detta examensarbete. Är det fråga om färsk vikt i något fall 

är det förtydligat i texten. Det dagliga intaget av uran får totalt vara 36 µg enligt WHO där 30 

µg kommer från vatten och 6 µg från livsmedel (WHO, 2004). Talliumintaget bör understiga 

10 µg/dag (WHO, 1996). När det  gäller torium kunde inte några gränsvärden hittas för vare 

sig vatten eller föda. 

Överintag  av  Pb,  Cd,  Tl,  Th  och  U  kan  förorsaka  skador  på  inre  organ  eller  ge  upphov  till 

cancer.  Bly  kan  även  hämma  den  kognitiva  förmågan  hos  små  barn  och  ge  upphov  till 

blodbrist  då  de  röda  blodkropparna  skadas  av  denna  metall  (EFSA,  2010).  Överintag  av 

kadmium ger skelettskador och kan skada njurarna men också hämma fortplantningsförmågan 




 

(EFSA,  2009).  Urans  kemiska  egenskaper  har  liknade  effekter  och  vid  oralt  intag  kan  en 



anrikning ske i skelett och njurar och bland annat orsaka njurskador (Dock, 2002). Uran finns 

nästan  uteslutande  i  form  av  den  svagt  radioaktiva  isotopen 

238

U  där  det  endast  är  dess 



kemiska toxitet som innebär stora hälsorisker. Uranisotopen 

235


U som det finns mycket lite av 

i  vår  naturliga  omgivning,  är  mycket  radioaktiv  och  kan  orsaka  strålskador.  Tallium  är  en 

mycket  giftig  metall  och  anrikas  främst  i  njurar,  skelett  och  i  mag-tarmkanalen  (Lagneborg 

och  Waltersson,  2004).  Akut  förgiftning  ger  håravfall  medan  kronisk  förgiftning  även  ger 

koordinationsrubbningar  och förlamning (Lagneborg och  Waltersson, 2004).  Torium anrikas 

främst i levern och kan ge upphov till leversjukdomar och cancer (Yamamoto et al., 2009). 

Upptaget av tungmetaller som  kadmium  och tallium  kan  även  ha  en negativ effekt  på skott- 

och  rottillväxten  hos  grödor  (Renkema  et  al.,  2012;  Wójcik  och  Tukendorf,  1999).  Typiska 

symtom  vid  toxiska  metallnivåer  av  bly  och  kadmium  är  kloros,  minskad  respiration  och 

fotosyntes samt störd vatten- och mineralbalans (Yadav, 2010; Wójcik och Tukendorf, 1999). 

Bly och kadmium kan även ha förödande effekter på växters metabolism, transportprocesser, 

membran och cellstruktur (Oveča och Takáč, 2014). 

Jordars  metallinnehåll  återspeglas  ofta  i  grödor  och  växter  (Anke  et  al,  2009;  Sager  et  al., 

2007),  vilket  betyder  att  det  potentiellt  möjliga  upptaget  av  Pb,  Cd,  Tl,  Th  och  U  ökar  med 

deras halt i jorden.  Grödor odlas på åkermark med varierande halt av Pb, Cd, Th, Tl och U, 

vilket  framgår  av  tabell  1.  Av  tabellen  framgår  att  åkermarkens  innehåll  av  dessa  metaller 

skiljer sig från jordskorpans innehåll. Den naturliga bakgrundskoncentrationen av metallerna i 

tabell  1  kan  dock  öka  genom  tillförsel  från  luftföroreningar,  förorenat  vatten,  handelsgödsel 

och  stallgödsel.  I  Sverige  har  atmosfärdeposition  av  metaller  ökat  markant  under 

industrialiseringen.  Striktare  utsläppsregler  sedan  1990-talet  har  resulterat  i  minskad  diffus 

belastning. 

Tabell 1. Åkermark och jordskorpans innehåll av Cd, Pb, Th, Tl och U 

 

1

(Lenmo, 2006),



(Shtangeeva2010),

 3

(Mihucz et al, 2008), 



4

(Anke et al, 2009), 

5

(Lagneborg och Waltersson, 2004) 



 

6

(Queirolo et al. (2009) 



Kadmiumhalten i svenska jordar är i medeltal 0,21- 0,49 mg/kg torr jord (Ericsson et al.

2010). I svenska jordar har emellertid kadmiumhalten ökat med drygt 30 % under 1900-talet 

Cd

Pb

Th



Tl 

U

Innehåll i åkermark [mg/kg] 0,06-1,1



1

1,0-100


1

2,0-12,0


2

0,1-1,0


6

0,8-11 


4

Jordskorpan [mg/kg]

0,098 

5

15



 5

8,0-9,0 


3

0,36 


5

2,4-3,2 


4


Yüklə 430,45 Kb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   16




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə