Måltidsekologprogrammet Örebro universitet

12 

 

syfte att öka dessa metallers växttillgänglighet (Yang et al., 2005). De utsöndrade organiska 

syrorna  sänker  pH  i  rhizosfären  och  kan  ge  bieffekten  att  tungmetaller  som  kadmium  blir 

växttillgängliga (Dakora och Phillips, 2002).  Vid en bristsituation kan ämnen omfördelas via 

floemet. Transport av ämnen sker då från äldre till nyare delar, vilket sker vid fröbildning då 

vissa arter omfördelar metaller från blad till frö (Hervik och Pedersen, 2004) 

Utsöndring av exudater från rotmössan kan ske vid brist på vissa specifika näringsämnen som 

Mn,  P  och  Fe  (Dakora  och  Phillips,  2002).  De  utsöndrade  exudaterna  utgörs  av  organiska 

syror, aminosyror och socker med låg molekylvikt samt enzymer och polysackarider med hög 

molekylvikt.  Exudaterna  mixas  med  mikrober  och  mineralpartiklar  och  bildar  en  mucigel 

kring rotspetsen. Utsöndring av organiska syror i rhizosfären sänker pH och kan göra Cd, Mn, 

P och Fe växttillgängliga (Yang  et al., 2005).  Utsöndringen av organiska syror i  rhizosfären 

kan  ha  många  funktioner  som  att  sänka  pH,  tillgängliggöra  näringsämnen  och  fungera  som 

näringskälla  (Dakora  och  Phillips,  2002).  Utsöndring  aminosyror  kan  göra  järn  och  nickel 

biotillgängligt  och  även  fungera  som  signalsubstans  till  mikrober  (Yang  et  al.,  2005). 

Enzymer  kan  frigöra  fosfor  från  organiska  molekyler  och  fungera  som  biokatalysator  för 

organiskt  material  medan  utsöndrade  fenoler  skyddar  mot  aluminiumupptag  (Dakora  och 

Phillips, 2002). Effekterna av de olika exudaterna är här generellt beskrivna men kan variera 

mellan olika växtarter. 

Vid överskott av ämnen kan växter aktivera andra skyddsmekanismer. Vid kalciumöverskott 

kan  växter  skydda  sig  genom  att  fälla  ut  kristaller  (Cote,  2009).  En  vanlig  mekanism  är 

utfällning  av  kalciumoxalatkristaller  i  vakuoler-  eller  utanför  rötterna.  Vakuolerna  där 

kristallerna ackumuleras finns bland annat på undersidan av nerverna (ledningsvävnaderna) i 

bladen eller i rötterna (Cote, 2009). 

Mykorrhiza  koloniserar  ofta  växternas  rötter  och  tar  energi  från  växten  samtidigt  som 

svampens  mycel  ger  en ökad area för upptag  av vatten, näringsämnen och  metaller. Växters 

förmåga att ta upp metaller i symbios med arbuskulär mykorrhiza (AM) är motsägelsefull då 

vissa studier visar att AM kan skydda växter mot oönskade metaller medan andra studier visar 

att  AM  gynnar  växternas  upptag  av  metaller  (Khan  et  al,  2000).  Det  är  även  möjligt  att 

ektomykorrhiza hos träd och vissa buskar skyddar mot upptag av oönskade metaller genom att 

mycelier skapar en fysisk barriär eller mantel (Donnelly och Fletcher, 1994). 

---

13 

 

Förmågan att ta upp metaller varierar mellan olika växter och grödor (Soudek et al., 2011), 

där även sort kan ha betydelse (Harris och Taylor, 2013). Ur ett humankonsumtionsperspektiv 

är därför frekvent odlade spannmål, grönsaker och rotfrukter av vitalt intresse när det gäller 

upptag av oönskade metaller. Vete, råg, potatis och sallads förmåga att ta upp Pb, Cd, Tl, Th 

och U granskas därför i denna studie. Av intresse är även hur upptaget påverkas av andra 

organismer som mykorrhiza och av abiotiska faktorer som typ av gödsel, jordens beskaffenhet 

och metallinnehåll. 

 

Syfte och frågeställningar 

 

Att överlag få en bild av halterna av de hälsovådliga metallerna bly, kadmium, tallium, torium 

och  uran  i  några  av  våra  viktigaste  grödor:  vete,  råg,  potatis  och  sallat.  Att  studera  faktorer 

och mekanismer som påverkar växternas upptag av dessa metaller där målsättningen även var 

att utröna hur stor påverkan dessa faktorer har på grödornas upptag av Pb, Cd, Tl, Th och U.   

Specifika frågeställningar: 



 

Inverkan av mykorrhiza, handelsgödsel, jordens egenskaper och sammansättning på  

grödornas upptag av Pb, Cd, Tl, Th och U 



 

I vilka växtdelar anrikas Pb, Cd, Tl, Th och U i de olika grödorna? 



 

Hur koncentrationen av kadmium och uran i vete påverkas av odlingssubstratets 

kadmium - och uranhalt? 



 

Eventuella synliga symtom hos veteplantor vid stigande kadmium- och uranhalt i 

odlingsmedium och växtbiomassa 

En litteraturstudie och dosförsök för veteplantors upptag av kadmium och uran valdes som 

metoder för att besvara frågeställningarna. 

 

Metod och material 

Litteraturstudie 

---

14 

 

Litteraturstudien inleddes med en bibliometrisk analys där genom urval ett antal för syfte och 

frågeställningar  relevanta  artiklars  innehåll  och  data  bearbetades  och  sammanställdes.  För 

studien användes databaserna Web of Science och Springer Link.

 

Litteratursökningen  avgränsades  genom  att  följande  sökord  användes,  var  för  sig  och  i 

kombination: cadmium, lead, thallium, thorium, uranium, rye, potato, lettuce, wheat, fertiliz*, 

inorganic fertiliz*, mycorrhiz*. 

 

Metodiken och sökordskombinationerna vid litteratursökningen genomfördes enligt följande 

modell: 

 

Gröda + metall eller fertiliz*, inorganic fertiliz*, mycorrhiz* 

  

Gröda + metall + fertiliz* 

Gröda + metall + inorganic fertiliz* 

 

Gröda + metall + mycorrhiz* 

 

Erhållna sökträffar  grupperades efter typ av  gröda, varefter relevanta  abstrakt  lästes. Utifrån 

relevansen i abstraktens innehåll valdes artiklar ut för djupare analys. 

 

Inklusionskriterier 

 



 

Ingen tidsbegränsning gällande sökning, men läsning av artiklar från 2010 och framåt 

prioriterades   



 

Artiklar publicerade på engelska eller svenska 



 

Artiklarna granskade och publicerade i vetenskaplig tidskrift med reviewing 

 

Exklusionkriterier 

 



 

Artiklar som inte är tillgängliga

 

 

Dosförsök för veteplantors upptag av kadmium och uran 

Odling och försöksupplägg 

Försök  gjordes  vid  kontrollerade  förhållanden  i  ljus-  och  temperaturstyrt  växthus  där 

veteplantor  drevs  upp  med  hjälp  av  näringslösning  vid  tre  initialt  olika  koncentrationer  av 

---