Måltidsekologprogrammet Örebro universitet

23 

 

det  dagliga  tolererbara  dagsintaget  kan  överskridas.  En  korrelation  mellan  kadmiumhalt  i 

odlingssubstrat och kadmiumhalt i sallat har kunnat påvisas (Sager et al., 2007). De visade att 

odlingssubstrat med en halt på 98 mg/kg från gruvavfallsdeponier gav ett innehåll på 73 µg/g 

i  sallat  medan  ett  substrat  från  närliggande  odlingsmark  med  en  kadmiumhalt  på  0,1  mg/kg 

torr jord gav upphov till 0,99 µg/g i sallat. Kiba et al. (2012) visade i en kinesisk studie att det 

även  kan  finnas  en  positiv  korrelation  mellan  kadmiumhalten  i  sallatsblad  och  mängden 

fosfatgödsel som tillförts jordarna. Rottillväxten hos sallat, gräs och träd kan hämmas när en 

viss  kritisk  kadmium-  eller  blyhalt  nås  i  odlingssubstrat  (Lamb  et  al.,  (2010).  I  studien 

uppvisade  sallat  en  50  procentig  hämning  i  rottillväxt  vid  en  kadmiumhalt  på  2  mg/l  i 

odlingssubstratet  medan  träd  som  Acacia.  klarade  >30  gånger  högre  exponeringshalter. 

Noteras bör att kadmiumhalterna i studien utförd av Lamb et al. (2010) var betydligt högre i 

än  de  0,2-0,5  mg/kg  torr  vikt  som  är  normala  för  svenska  jordar  (Ericsson  et  al,  2010). 

Kadmiums  negativa  effekter  på  rottillväxten  hos  sallat  kan  minskas  genom  att  ympa  in 

arbuskulär  mykorrhiza  (AM)  (Janoušková  et  al.,  2006).  Resultaten  i  den  tjeckiska  studien 

visar att de positiva effekterna av AM ökar med kadmiumhalten i odlingssubstratet. Slutsatsen 

dras  att  AM  kan  inmobilisera  kadmium  i  jorden  och  på  så  vis  minska  kadmiums  toxicitet 

(Janoušková et al., 2006). Sager et al. (2007) ympade jord med jordbakterien (Exiguobacter 

sp)  som  adapterats  till  höga  kadmiumhalter,  men  inget  effekt  på  kadmiumupptaget  kunde 

påvisas.  Detta var inte väntat då bakterierna i sig själva ger upphov till en mycket stor yta på 

vilken metalljoner kan immobiliseras (Sager et al., 2007).  

Blytillförsel till jord och grönsaker kan ske via konstbevattning (Lente et al., 2012). Studien 

visade  att  blyhalten  var  högre  hos  sallat  som  bevattnats  med  avloppsvatten  istället  för 

grundvatten. Blyhalten- i sallat ökade med blyinnehållet i jorden och blyhalter på upp till 10,2 

µg/g erhölls i sallat som odlats i jord med ett blyinnehåll på 9,3 mg/kg torr jord (Lente et al., 

2012). Detta samband kunde inte påvisas vid studie av rödfyrsjord där den uppmätta blyhalten 

var  10-100  gånger  högre  i  sallat  än  den  i  jorden  växttillgängliga  blyhalten  (NH

4

NO

3 

extraherbart)  (Lennmo,  2006).  Stor  deposition  av  atmosfäriskt  stoft  kan  även  ge  höga 

blyhalter i jorden och ge upphov till höga blyhalter i sallat enligt Hung et al. (2006). De höga 

blyhalterna  i  sallat  kan  även  ha  orsakats  av  att  stoft  innehållande  bly  direkt  tagits  upp  via 

klyvöppningar eller diffunderat in i bladet genom kutikula (Hung et al., 2006). 

Uranbrytning  kan  kontaminera  kringliggande  jordbruksmark  med  radioaktiva  ämnen  och  ge 

upphov  till  toxiska  uranhalter  i  grödor  (Carvalho  et  al.,  2009).  Uraninnehållet  i  sallat  kan 

uppgå  till  0,61  µg/g  vid  odling  på  urankontaminerad  mark  innehållande  58  mg/kg  torr  jord 

---

24 

 

(Greger, 2006). Det dagliga intaget  av färsk sallat  från sådan mark  får maximalt vara 253  g 

utifrån WHOs rekommendationer på ett maximalt dagligt  intag på 6 µg  uran (WHO, 2004). 

Höga halter av uran och torium kan även erhållas i sallad som odlats i områden med uran- och 

toriumrikt stoft (Costa Lauria et al., 2012).

 

Orsaken till detta kan vara att den stora bladytan 

hos  sallat  ger upphov  till ett stort  direktupptag  av uran och torium  via klyvöppningarna och 

kutikula (Screk, 2012; Ziegel, 1987). 

Studierna  visar  att  sallat  kan  ta  upp  samtliga  fem  studerade  metaller  och  där  kadmium-  och 

blyupptaget  sannolikt  beror  av  kadmium-  och  blykoncentrationen  i  marken.  Studierna  visar 

också  att  den  upptagna  mängden  av  dessa  två  metaller  kan  vara  mycket  hög.  Sallat  kräver 

måttligt mycket näring, men upptaget sker under kort tid vilket eventuellt kan bidra till denna 

metallackumulering.  En  annan  möjlig  orsak  är  att  sallat  kräver  mycket  vatten  per  gram 

torrskottvikt. 

Reflektioner kring litteraturstudien 

Alla studerade grödor tar upp Pb, Cd, Tl, Th och U. Sallat och potatis tar upp mest vilket kan 

ge  upphov  till  hälsovådliga  nivåer  av  de  studerade  grundämnena.  En  ökad  koncentration  av 

dessa  grundämnen  i  marklösning  och  växtsubstrat  ger  oftast  högre  koncentrationer  i  aktuell 

gröda.  Hos  vete  samt  råg  anrikas  kadmium  och  uran  framför  allt  till  rötterna.  Med  ökad 

kadmiumhalt hämmas rottillväxten och skottutvecklingen hos både vete, råg och sallat. Dock 

visar  resultatet  från  litteraturstudien  att  det  finns  skillnader  mellan  vete  och  råg,  vilket 

illustreras i tabell 7. 

Tabell 7. Uran och kadmiums effekt på vete och råg 

Parameter 

Vete 

Råg 

Rottutveckling vid ökad kadmiumhalt i planta 

Hämmad  Hämmad 

Skottutveckling vid ökad kadmiumhalt i planta 

Hämmad  Hämmad 

Kadmiumanrikning i rot 

Hög  

Hög 

Urananrikning i rot 

Medel 

Hög 

Fosfatgödsels effekt på kadmiumupptag i frö 

Hög 

Medel 

 

Att gödsla med oorganiskt fosfatgödsel under längre tid ger en ökad kadmiumhalt i råg, vete, 

potatis  och  sallat.  Fosfatgödsel  ger  även  ett  urantillskott  till  jorden  (Wettling,  et  al.,  2012; 

Schipper,  et  al.,  2011;  Boukenfouf  och  Boucenna,  2010).  Schipper  et  al  (2012).  Det  ökade 

innehållet av uran kan även ge upphov till en ökad uranhalt i  grödan om uranet kan frigöras 

från den starka fosfatstrukturen (Kučera et al., 2007). 

---