241
appendix
mycket avfall som fraktades på detta sätt under framförallt 1960-
talet då andra fordon delvis ersatt soptåget. Fram till 1927 var detta
avfall uppdelat i gödselsopor, skräpsopor och latrin. För kategorin
gödselsopor finns det som tabell 11 nedan visar uppgifter om för-
delningen på hushållssopor (då nämnda hussopor), gatusopor och
stallströ. För kategorin skräpsopor finns inte samma uppgifter och
eftersom en stor del av avfallet från handel och industri förmod-
ligen hamnade inom kategorin skräpsopor är det svårt att avgöra
hur mycket av det samlade avfallet som kom från hushållen fram
till 1929 då mängden hushållssopor går att utläsa. 1929–1934 skedde
en uppdelning på basen av avfallets material i brännbara och icke
brännbara sopor samt latrin, därefter enbart i sopor och latrin.
Redovisningen av hämtning av avfall från gårdar och lastning
vid sopstationerna genomgick en del förändringar som gör det svårt
att få ut jämförbara serier över en längre tid. Mellan 1929 och 1937
finns det uppgifter om mängden avfall, mätt i ton och lass, som
lastades vid sopstationerna, uppdelat i hushållssopor, handels- och
industriavfall, gatusopor, stallströ och latrin. För 1934–1962 (från
1938 års berättelse) anges mängderna hussopor, handels- och indu-
striavfall, gatusopor, stallströ och latrin, samt var de lastades och
vart de fördes (i ton) – således inte bara det avfall som lastades och
togs emot på soplastningsstationerna utan även det som togs emot
”direkt på uppläggsplatsen”. Åren 1934–1937 överlappade två typer
av redovisning, och uppgifterna i de olika redovisningarna stämmer
inte överens när man ser till den totala mängden avfall. Jag har inte
funnit någon förklaring på detta.
För 1959–1965 finns uppgifter om den totala mängden avfall i ton
uppdelat på kategorin hus- och gatusopor och kategorin avgiftsplik-
tigt avfall (industriavfall). För 1963–1965 finns uppgifter om den
mottagna sopmängden i ton uppdelat på hus- och gatusopor samt
avgiftspliktigt avfall, varav det senare förmodligen är industriavfall.
För 1966 finns uppgifter om sopmängden och hur stor del av den
som förbrändes men ingen uppdelning på sopslag. För 1967–1970
finns uppgifter om sopmängden uppdelad på kategorierna hushålls-
och affärssopor, grovsopor och gatusopor. För 1971 finns i löpande
text uppgifter om hur många ton hushålls- och affärsavfall samt
242
appendix
grovsopor som lämnades till förbränningsanläggningarna. För
1972 finns uppgifter om hur många ton avfall som lämnades till
förbränningsanläggningarna, utan kategorisering, samt hur mycket
som hämtades genom reguljär hämtning (jämförbart med tidigare
gårdshämtning) i kubikmeter. För 1973 och 1974 finns uppgifter
om hur många ton hushållssopor och industriavfall som gick till
förbränning, samt om hur många ton hushållssopor som samlades
in. För 1975 finns uppgifter om hur många ton avfall som hämtades
från gårdarna men ingen uppgift om mängden avfall som brändes
i Lövsta eller Högdalen eftersom denna verksamhet hade övergått
till energiverket.
Verksamhetsberättelserna ger även en del information om kvitt-
blivningsmetoder. 1900–1927 redogörs för avfallets behandling i
form av vilka mängder som gick till försäljning, utfyllnad och för-
bränning. Inkomster från försäljningen redovisas och vissa utgifter
för en del av hanteringen. När det gäller mängden avfall och dess
behandling anges hur många ton skräpsopor som tillvaratogs för
försäljning, förbrändes och användes som utfyllnad. För latrin
finns uppgifter om hur mycket som såldes och hur mycket som
användes för pudrettillverkning samt utgifter och inkomster från
denna. Mängder anges i hektoliter. 1956 var sista året då latrin- eller
pudrettförsäljning redovisades.
Hur många ton tillvarataget papper med mera som såldes och
inkomsten från detta anges fram till 1936. Hur mycket gödsel,
förmodligen stallströ, som såldes anges i pråmlaster, skutlass, järn-
vägsvagnar och häst- eller billass. Efter 1939 anges enbart antalet
järnvägsvagnar. 1955 är det sista året som mängden försålda sopor
av detta slag redovisas.
2
Fram till för 1937 anges både mängden försåld ånga och elek-
tricitet och inkomsten från denna försäljning, därefter anges inte
inkomsten och för 1939 och 1940 anges inte mängden försåld ånga
och elektricitet eftersom värmen från förbränningen inte tillvara-
togs. 1947 slutade man redovisa försåld ånga och 1963 började man
avveckla det till förbränningsanläggningen anslutna kraftverket
så därefter såldes inte heller någon elektricitet under ett antal år.
Mängden avfall som brändes anges för 1900–1927 i ton, för
243
appendix
1929–1962 i vagnslaster och ton och därefter i ton. För 1965–1970
finns uppgifter om hur mycket avfall som brändes i bostadsbolagens
värmecentraler. För 1900–1927 finns uppgifter om hur mycket av
skräpsoporna som användes till fyllning, däremot inga uppgifter om
hur mycket av det sammanlagda avfallet som gick till tippläggning.
Mängden som lades i upplag eller på tipp redovisas i vagnslaster för
1934–1959. För 1960–1970 anges tippläggning i ton.
3
För 1963 inför-
des ett nytt redovisningssystem i figurform som förutom mängden
avfall till Lövsta som förbrändes och lades på tipp även visar mäng-
den avfall från Stockholm som lades på tipp utanför kommunen
samt brändes i bostadsbolagens värmecentraler. Måttet är ton. För
1967–1970 redogörs för tippning och förbränning i löpande text. För
1971 finns inga uppgifter om mängden avfall som lades på tipp och
för 1975 finns ingen uppgift alls om vilka mängderna som brändes
eller lades på tipp. Med början för 1965 redovisar berättelserna viss
hantering av miljöfarligt avfall, detta och återvinning överhuvud-
taget blir mer systematiskt redovisat efter 1971.
Det finns för hela perioden uppgifter om kostnader för och
inkomster från avfallets mottagande och behandling. Före 1934
finns det inga samlade uppgifter om inkomsterna, efter 1938 finns
det inga uppgifter om fördelningen av olika inkomster. Uppgifter
om utgifter om kvittblivning finns för 1925–1964.
4
De uppgifter som finns i renhållningsverkets årsberättelser återges
till en del i Statistisk årsbok för Stockholms stad som utgavs för första
gången 1904. Renhållningen tas upp som ett samlat ämne 1905 med
statistik några år tillbaka i tiden, från och med 1900. Inkomster och
utgifter för renhållningsverkets olika delar (gaturenhållning, gårds-
renhållning och så vidare) tas upp, samt mer specifika kostnader av
engångskaraktär. När det gäller latrinen redovisas antalet hämtade
kärl, intervall för hämtning samt mängden försåld latrin och pudrett.
För övrigt avfall redovisas inte mängden insamlat avfall, däremot
den mängd som såldes eller skänktes bort. Den anges i pråmlas-
ter, järnvägslaster, hästlass samt hur mycket pengar försäljningen
inbringat. Dessutom anges inkomsten från försäljningen av det som
senare kom att klassas som skräpsopor, däremot inte dess mängd.
År 1910 börjar mängden avfall som fraktades från Stockholm i olika
Dostları ilə paylaş: |