Stadens sopor indd
Yüklə 3,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
253 appendix År Kolumn 1 Summa avfall från Stockholm, ton Kolumn 2 Avfall per person, kg Kolumn 3 Avfall minus latrin från Stockholm, ton Kolumn 4 Avfall per person, kg Kolumn 5 Avfall som hanterats på Lövsta (inklusive latrin, minus köks- avfall och avfall som lagts på andra tippar) Kolumn 6 Avfall per person, kg 1963 259 000 324 259 000 324 234 300 293 1964 271 000 341 271 000 341 232 100 292 1965 274 000 348 274 000 348 242 600 308 1966 281 672 361 281 672 361 281 672 361 1967 362 500 469 362 500 469 269 200 348 1968 409 700 539 409 700 539 252 400 332 1969 434 200 577 434 200 577 239 100 318 1970 509 800 684 509 800 684 262 300 352 1971 484 100 665 484 100 665 259 100 356 1972 470 000 669 470 000 669 270 000 384 1973 441 470 648 441 470 648 241 470 350 1974 432 100 644 432 100 644 232 100 346 1975 405 100 609 405 100 609 205 100 308 Källa: RV 1909–1927; GK 1929–1974; B 17A/1976, s. 11; USK 2005, s. 55 Kolumn 1 visar mängden avfall från Stockholm inklusive latrin (fram till och med 1933) samt inklusive matavfall till svinmat under åren 1916–1927. Efter 1963 ingår avfall som tippades utanför kom- munen. Kolumn 3 visar denna siffra undantaget latrin. Kolumn 5 visar mängden avfall som hanterades på Lövsta (och Högdalen). För 1901–1927 är därför latrin inräknat men däremot inte matavfall och inte heller det gödselavfall som per järnväg gick direkt till verkets kunder. Efter 1963 är inte det avfall som lagts på tipp utanför kom- munen medräknat. Däremot är avfall från Järfälla som behandlades i stadens anläggningar medräknat. För 1967–1970 visar kolumn 1 och 3 den sammanlagda mängden avfall, även det som lades på tipp utanför Stockholms kommun och det som brändes i bostadsbola- gens regi samt det som gatukontoret behandlade, minus det som kom från Järfälla. För 1901–1927 har jag räknat med hjälp av statistikens kategorier (antal vagnar gödselsopor till Lövsta och direkt till verkets kunder, antal vagnar skräpsopor till Lövsta, antal vagnar latrin till Lövsta) 254 appendix och de ovan diskuterade och refererade uppgifterna om vikten av dessa vagnar och sammansättningen av gödselsopor. För 1928–1933 finns inga närmare uppgifter om fördelningen av mängden skräp- sopor och gödselsopor eller fördelningen inom kategorin gödselsopor (däremot fördelningen på soplastningsstationerna) och inte heller någon uppgift på den totala vikten på avfallet från Stockholm. Jag uppskattade fördelningen av antalet vagnar med avfall (utom latrin) till två tredjedelar skräpsopor respektive en tredjedel utifrån att det 1925 till 1927 lastades dubbelt så många vagnar med skräpsopor som med gödselsopor. Vikten för respektive vagnslast har jag uppskattat med vägledning av den vikt som angivits tidigare: 8 ton skräpsopor och 10 ton gödselsopor. För 1934 och framåt anges avfallets sammanlagda vikt i ton i gatukontorets berättelser. Latrin ingår som en kategori 1934–1956 i det som anges som summan avfall i ton. För åren 1920, 1925 och 1929–1937 finns det uppgifter på vikten på avfall som togs emot vid sopstationerna och tipparna samt det som togs emot vid Lövsta. 10 Riktigt hur gatukontoret kom fram till dessa siffror framgår inte men det anges att de bara är ungefärliga. I de flesta fall stämmer de bra med min uppskattning men för åren 1929–1933 visar de en något högre siffra än i min tabell ovan när det gäller hur mycket avfall som totalt samlades in från staden (kolumn 1), för åren 1934–1937 visar de en något lägre siffra än i tabellen ovan för det avfall som forslades direkt till Lövsta (kolumn 5). Jag har valt att inte använda dessa siffror i tabellen utan hålla alla kolumnerna efter samma typ av uträkning. Däremot kan man alltså konstatera att min uppskattning på det stora hela kommer nära den uppskattning gatukontoret gjorde. För hela tabellen gäller att den angivna summan i ton 1959–1962 är samma som kategorin hus- och gatusopor adderad till kategorin avgiftspliktigt avfall. För 1962 ges i samma årsberättelse två olika summor; jag använder den som har avrundats uppåt med 500 ton. För 1963–1965 redovisas avfallsmängden som förts till Lövsta samt hur mycket som förbrändes i bostadsbolagens regi och hur mycket som lades på tipp utanför kommunen. Det anges också hur mycket som togs emot och förbrändes från Järfälla. År 1966 anges ingen siffra i ton men en ökning av det ”totala avfallet” från Stockholm 255 appendix med 2,8 procent. Denna ökning från angivna 1965 års summa för allt avfall (således även det som lades på tipp) ger 281 672 ton. För år 1966 finns således ingen uppgift om hur mycket avfall som lades på tipp utanför kommunen. För 1971–1974 anges i berättelserna enbart det avfall som gatu- kontoret behandlade i Lövsta och i Högdalen, samt den lilla mängd som tillvaratogs genom återvinning. För 1975 redovisar energiverket mängden förbränt i Högdalen och Lövsta. För 1971–1975 har jag uppskattat mängden Stockholmsavfall som tippades utanför kom- munen med ledning av att mängden 1970 var 250 000 ton och 1972 hade sjunkit till 200 000 ton. 11 Jag har till den mängd som behand- lades på Lövsta och Högdalen 1971 lagt 225 000 ton. För 1973–1975 har jag lagt 200 000 ton till det som behandlats på förbrännings- anläggningarna. Dessa summor är redovisade i kolumn 1 och 3. Återvinningen har jag inte räknat med i någon av kolumnerna. Ett skäl är att det är en mycket liten mängd, ett annat är att det är oklart huruvida en viss typ av återvinning, eller en redovisning av återvinning, är ny och huruvida allt det återvunna verkligen kommer från Stockholm. Det mest talande exemplet är återvin- ningen av matavfall från restauranger som anges i berättelserna för 1971–1974 och gick från 15 000 till 10 000 ton under denna period. Detta avfall hade även tidigare insamlats men inte redovisats, därtill uppges endast en fjärdedel komma från Stockholm. Ett annat skäl att inte ta med det återvunna är att det ofta redovisas i olika mått. Diskrepansen mellan de olika kolumnerna i tabellen visar på svå- righeten att utifrån statistiken uppskatta avfallets verkliga mängd (för att inte tala om den mängd som före renhållningsmonopolet hanterades privat). Köpare av skräpsopor I kapitel 2, s. 70 och kapitel 3, s. 83f hänvisar jag till tidigare forsk- ning och till arkivhandlingar för att visa att hur mycket och vilka skräpsopor som plockades ut för försäljning styrdes av några få företag och hur mycket de var intresserade av att köpa. Tabellerna 13 och 14 visar hur få köpare det fanns. Yüklə 3,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|