30
7. Ekonomiska aspekter
Den totala kostnaden för varje producerad kWh elkraft är svår att beräkna för tradit-
ionella urandrivna kraftproducerande reaktorer bland annat beroende på det stora
antalet olika beräkningsmodeller och det varierande uranpriset. Det är om möjligt
ännu svårare att sia om kostnaden för toriumbaserad elkraftsproduktion. Produktion-
en baseras på delvis ny teknologi där kostnaderna för utveckling och nybyggnation
är svåra att uppskatta jämfört med den relativt mogna traditionella kärnkraftsindu-
strin. Den största osäkerhetsfaktorn är dock priset på torium. Det torium som produ-
ceras i dag är en överskottsprodukt från tillverkningen av andra metaller vilket till-
sammans med USA:s dumpning
4
av sina tidigare strategiska reserver ger en konstlad
prissättning. Marknadsanalytikerna är kluvna i frågan om kommande pristrender då
vissa anser att priset kommer att öka om efterfrågan ökar så kraftigt som den kom-
mer att göra om torium slår igenom som bränsle. Andra analytiker anser i stället att
priset kommer att sjunka då en ökad efterfrågan kommer att leda till effektivare
produktionsmetoder och ökad prospektering.
Jämfört med uran är tillgången på torium rikare och stora delar av de identifierade
toriumtillgångarna är mer lättbrutna. Produktionen av toriumoxid är något mer kom-
plicerad än motsvarande för uran men sammantaget borde priset på toriumbaserat
färskt bränsle vara jämförbart eller lägre än priset för uranbränsle. På samma sätt
borde kostnaden för upparbetning bli jämförbar då liknande anläggningar och kemi-
kalier används. Den stora skillnaden i produktionskostnad uppstår vid produktion av
nytt bränsle utgående från upparbetat bränsle då avsevärda strålskyddsåtgärder
krävs. Behovet av strålskydd, och därmed också kostnaden, kan dock minskas avse-
värt om halten
232
U kan minimeras.
Det totala produktionspriset beror förutom på de ovan nämnda faktorerna på graden
av utbränning. En högre utbränning ger ett lägre pris per producerad kWh om övriga
kostnader inte påverkas i någon större utsträckning. Det finns få publicerade ana-
lyser av denna effekt men officiella indiska källor
37
anger att brytpunkten för de
indiska tungvattenreaktorerna går vid ca 45–60 GWd/ton. Under 45 GWd/ton är
uranbränsle att föredra ur ett kostnadsperspektiv och över 60 GWd/ton ger torium ett
övertag. I det mellanliggande intervallet är skillnaden så liten att andra faktorer av-
gör. Det bör noteras att det saknas uppgifter om de förutsatta uran- och toriumpri-
serna som ligger till grund för denna uppskattning.
En äldre amerikansk studie
19
presenterar en noga genomförd analys av kostnaderna
för elkraftsproduktion i olika reaktortyper och med olika bränslekostnader men ut-
gående från 1969-års uppskattning av 1980-års kostnadsläge. Studien innehåller
kostnadsberäkningar för ett antal reaktortyper som av olika skäl inte är relevanta i
dag men resultatet för de som fortfarande anses vara aktuella, omräknat till 2010-års
dollarvärde, presenteras i tabell 7. Kostnaden inkluderar konstruktionskostnader
fördelade över den förväntade livscykeln, bränsletillverknings- och upparbetnings-
kostnader samt kostnaden för förbrukade ämnen så som kylgaser och tungt vatten
där sådana förekommer.
SSM 2013:03
31
Tabell 7:
Elkraftsproduktionskostander i tusendels USD per producerad kWh för olika reaktor-
typer och bränslekostnader.
Bränslekostnad i USD per kilo U
3
O
8
Reaktortyp
29
59
177
Torium
HTGR
2,7
3,29
4,45
MSBR
1,17
1,25
1,35
Uran
LWR
3,90
5,09
7,23
SSM 2013:03
32
Appendix 1: Exportkontrollerade
produkter relaterade till toriums
bränslecykel
Toriums kärnbränslecykel liknar till stora delar urans kärnbränslecykel ur ett pro-
dukt- och materialperspektiv. De två tydligaste undantagen är behovet av strålskydd
vid produktion av bränsle baserat på
233
U såtillvida inte halten
232
U har kunnat hållas
så låg att bränslet är hanterligt utan strålskydd, samt frånvaron av ett anrikningssteg.
Toriums bränslecykel är således kopplad till de flesta produkter och material i kate-
gori 0 i den europeiska PDA-förordningen ”Rådets förordning (EG) nr 428/2009 om
upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling
och transitering av produkter med dubbla användningsområden” giltig från den 27
augusti 2009, med vissa undantag. I begreppet ”särskilt klyvbart material” räknas
233
U in:
″Särskilt klyvbart material″ (0) är plutonium-239, uran-233, ″uran anrikat med avse-
ende på isotoperna 235 eller 233″ samt varje material som innehåller de föregående.
I förordningens tekniska listor görs ingen skillnad på om produkter avses användas i
urans eller toriums bränslecykel med undantag för isotopanrikningsutrustning samt
utrustning för plutoniumbearbetning enligt ovan:
0A001
″Kärnreaktorer″ och utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller
iordningställda för sådana enligt följande:
a) ″Kärnreaktorer″.
b) Metallkärl eller större fabrikstillverkade delar till sådana, inklusive reaktortankens
lock för ett reaktortryckkärl, som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att
innesluta härden hos en ″kärnreaktor″.
c) Hanteringsutrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för att föra in
eller avlägsna bränsle i en ″kärnreaktor″.
d) Styrstavar som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att reglera klyv-
ningsprocessen i en ″kärnreaktor″, tillhörande stöd- och upphängningsanordningar
samt drivdon och styrrör för stavarna.
e) Tryckrör som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att innesluta bräns-
leelement och primärkylmedel i en ″kärnreaktor″ vid ett drifttryck som överstiger
5,1 MPa.
f) Zirkoniummetall och -legeringar, i form av rör eller hopsättningar av rör, i vilka
andelen hafnium i förhållande till zirkonium är mindre än 1:500 per viktenhet och
som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i en ″kärnreaktor″.
SSM 2013:03