w
LEDARE
leena.lindroos@superliitto.fi
Oavslutat –
så vi fortsätter
ehandlingen av vårdreformen har dominerat vå-
ra nyhetssidor genom det gångna året. Temat kan
börja kännas slitet, men vi har faktiskt inte kommit
längre än till början – liksom inte heller i andra me-
dier. Som bäst skapar man regionala modeller och
landskapsmodeller för serviceproduktionen. Nu
väntar vi på regeringspropositionen med förslag till valfrihets-
modell, som ska bilda en grund för dem. Med all orsak fort-
sätter också vi att belysa vårdreformen både i det här numret
och i följande nummer. Den här gången fokuserar våra nyheter
på bedömningar av kommunernas kommande ställning och
om finansieringen och effekterna av den planerade valfriheten.
Även om minimigränsen för vårdardimensioneringen enligt
regeringens beslut i november inte sänks minskar ändå mäng-
den yrkesutbildad vårdpersonal. Det här beror på att man i
framtiden kommer att räkna med den personal som deltar i
vården på flexiblare grunder. Gammalt folk i Finland brukade
i motsvarande situationer konstatera att när näbben lyfts fast-
nar stjärten (”kun nokka nousee, niin pyrstö tarttuu”) – risken
är alltså att slutresultatet är detsamma och omsorgens kvalitet
sjunker. Det här är inte det slutresultat som SuPer gick in för
med sin kampanj emot sänkt dimensionering, så för vår del
fortsätter arbetet för en god omsorg om de gamla.
Julen närmar sig. Superiterna har föregripit den genom
att vara otroligt flitiga med att delta i kampanjen SuPer-suk-
kaa pukkaa. Redan i november fanns det hundratals par sock-
or och mera var på väg i rask takt. Listan på donationsmål
var också berömligt omfattande. Och om nu ett par stickade
sockor i julklappsskörden nån gång i barndomen inte var ju-
lens nummer ett, är de det nu. Någon har gjort dem maska
för maska med hälar och allt, och de är inte bara varma, utan
kanske också rörande.
Med önskan om en god jul till alla.
.
B
Representantskapets beslut
finns på medlemssidorna
SuPers representantskap sammanträdde
24–25 november i Helsingfors. På agen-
dan för det två dagar långa mötet var verk-
samhetsplanen och budgeten för 2017.
Mötet fastställde också förbundsavgif-
terna, arvodena och kostnadsersättning-
arna för nästa år samt förbundets personalplan. Ett represen-
tantskapsinitiativ behandlades.
Utöver de aktuella förhandlingsärendena fick representant-
skapet ta del av en översikt över aktualiteter i den internatio-
nella verksamheten och över läget i SuPers arbetslöshetskas-
sa. Andra ärenden var vilka skyldigheter och ansvar medlem-
marna av representantskapet har, en presentation av förbun-
dets verksamhet samt datasäkerheten och försäkringsfrågor.
Representantskapsmötets beslut finns på medlemssidorna,
där du loggar in med din medlemskod.
.
Vårdardimensioneringen
oförändrad, men kvaliteten?
SuPer är nöjd med regeringens beslut att hålla kvar
minimivårdardimensioneringen på 0,5. Vårdkvaliteten
däremot gör oss betänksamma.
SuPers ordförande Silja Paavola är bekymrad över att man i
fortsättningen också ska räkna in personer utan utbildning i
branschen i dimensioneringen. Regeringen banar på så vis väg
för en ännu mindre mängd utbildad vårdpersonal inom äldre-
omsorgen. Det här är enligt SuPer en klar risk i fråga om kli-
entsäkerheten och belastar också vårdarna.
– Nu är det särskilt viktigt att arbetsgivarna ser till att det
finns tillräckligt med utbildad vårdpersonal i enheterna för
äldreomsorg.
Rekommendationen om minimidimensionering av vårda-
re i serviceboende med heldygnsomsorg och i äldreboenden är
för närvarande 0,5 anställda per klient. Enligt SuPer är redan
dagens minimidimensionering otillräcklig. Eftersom kommu-
nerna och samkommunerna under de senaste åren har skärpt
kriterierna för intagning till äldreomsorgen behöver de äldre
mer vård och omsorg än tidigare.
Flera av SuPers utredningar visar att det finns alltför få utbil-
dade vårdare inom dygnetruntvården och hemvården för äldre.
Vårdarna upplever att de inte kan sköta de äldre så bra som de
önskar och bör. Det här belastar så mycket att en del har flyt-
tat över till andra sektorer. En alltför låg personalmängd gör det
också svårt att följa arbetarskyddsbestämmelserna.
– Ser landets regering på äldrevården som någonting där
enbart ett varmt hjärta räcker till som yrkeskompetens? Ut-
bildning och kunnande har betydelse, påminner Paavola.
.
w
SUPERSVENSKA 12/2016
SUPERSVENSKA
SUPERSVENSKA 12/2016
Representantskapets beslut
finns på medlemssidorna
SOTE LEDER TILL EKONOMISKA
PROBLEM I MÅNGA KOMMUNER
text minna seppä
Regeringens valfrihetsmodell är ett alltför högt pris enligt SuPer.
Enligt SuPers utvecklingsdirektör Jus-
si Salo räddar inte vårdreformen kom-
muner med övervägande äldre befolk-
ning och i genomsnitt sämre ekonomi.
Salo hänvisar till resultaten av en kom-
mundirektörsenkät som publicerades i
Lännen Media i oktober: Av 170 sva-
rande bedömde en tredjedel att kom-
munen råkar i ekonomiska svårigheter
till följd av vårdreformen, vilket i prak-
tiken leder till permitteringar och upp-
sägningar.
– Vi har en stor kommunreform
framför oss. Den genomsnittliga kom-
munalskattesatsen sjunker från dagens
ca 20 procent till 8 procent, vilket le-
der till problem. Kommunen belastas
exempelvis av vårdbyggnader som tas
ur bruk och av skulder som har dimen-
sionerats enligt en större budget, säger
Salo.
– Antalet sammanslagna kommuner
kan man i det här skedet bara gissa sig
till, för den statsandelsreform som är
på väg vänder upp och ner på kommu-
nernas finansieringsgrund än en gång.
INTEGRATIONEN LYCKAS INTE I
FLERPRODUCENTMODELLEN
Enligt SuPers ställningstagande bör be-
redningen av vård- och landskapsrefor-
men stoppas i väntan på att lagförslaget
om valfrihet blir klart. Den preliminä-
ra valfrihetsmodellen som offentliggjor-
des i oktober är enligt förbundet i flera
avseenden misslyckad. SuPer anser att
reformen ska genomföras, men på ett
annat sätt än såsom den är uppskissad.
– Integrationen av socialvården, pri-
märvården och den specialiserade sjuk-
vården, vilken hör till målen för vård-
reformen, passar illa ihop med den nu
planerade valfrihetsmodellen.
Enligt Salo skulle flerproducentmo-
dellen kopplad till valfriheten tvärt-
om försämra informationsgången mel-
lan de olika sektorerna. Det är svårt att
samordna funktionerna i en modell
med många producenter, vilket ur en
enskild patients eller klients synvinkel
betyder att denna blir utan sin vård.
– Det är bra att man strävar efter att
få bort köerna till läkarmottagningarna,
men de planerade metoderna är allt-
för grova.
SPECIALISTLÄKARNA RÄCKER INTE
TILL I LANDSKAPEN
Valfrihet i fråga om hälso- och sjuk-
vårdstjänster har prövats bland annat
på Island och i Sverige. På Island har
många specialistläkare grundat egen fir-
ma och tagit patienterna med sig. Sjuk-
husen har lidit, informationen löper in-
te mellan aktörerna inom hälso- och
sjukvården, och övervakningen funge-
rar inte.
– Också i Finland kommer det att
bli en kamp om specialistläkare när
valfriheten genomförs, och vinnare är
de stora privata aktörerna inom bran-
schen. Det kommer inte att finns till-
räckligt med kunniga specialistläkare
till landskapen.
Enligt Salo har Riksrevisionen i Sve-
rige, som motsvarar statens revisions-
verk hos oss, redan konstaterat att det
borde finnas sex områden som anord-
nar hälso- och sjukvård i stället för de
nuvarande 22. Dessutom anser den till-
satta utredningsmannen att man inte
bör göra business med tjänster och ut-
bildning inom vårdsektorn.
MAN TAR AV SMÅINKOMSTTAGARNA
SuPer har i sina ställningstaganden flag-
gat för en modell för anordnande där
de viktigaste aktörerna ska vara de sto-
ra samkommunerna för social-, hälso-
och sjukvård.
– Samkommunmodellen håller kvar
huvudansvaret för anordnandet av
tjänster hos den offentliga sektorn, vil-
ket gör det möjligt att integrera tjäns-
terna och hindrar att skattemedlen flö-
dar till de privata företagen.
Salo framhåller att tvånget att bola-
gisera hälso- och sjukvården, som in-
går i det lagpaket som varit på remiss,
är en följd av landets nuvarande poli-
tiska riktlinjer.
– Vi behöver en öppen diskussion
om vad valfriheten skulle komma att
innebära med tanke på de hundratu-
sentals yrkesutbildade inom social- och
hälsovård som arbetar inom den offent-
liga sektorn. För största delen innebär
ett flytt till de bolag som ska grundas en
kännbar lönesänkning och försämrade
arbetsvillkor i övrigt.
– Reformen får inte leda till att ar-
betsgivarna börjar shoppa kollektivav-
tal och att vårdbranschen nedvärderas.
Salo hoppas att man också ska få
med oppositionspartierna i vårdrefor-
men.
– Det är osäkert om man ska kun-
na spara pengar i social- och hälso-
vårds- samt landskapsreformen. Säkert
är det att man med ivern att bolagisera
åstadkommer flera arbetslösa och dyra-
re tjänster både för skattebetalarna och
för dem som använder tjänsterna.
.