Att hålla fast vid sitt eget beslut
Yüklə 254,96 Kb. Pdf görüntüsü
|
5 och efter beslutet. Deltagare som konsoliderar beslutet har en större differens mellan valt och ej valt alternativ efter jämfört med före beslutet. Resultatet av studien visade a tt graden av beslutkonsolideringen berodde på en interaktion mellan patientens etnicitet och vilken typ av feedback (majoritet/minoritet) de fått. Om ställningstagandet stod kring en ingruppsmedlem (pojke med svenskt namn) konsoliderades beslutet mest av dem som fick veta att de var i minoritet. Om ställningstagandet däremot stod kring en utgruppsmedlem (pojke med utländskt namn) konsoliderades beslutet av dem som fick veta att de var i majoritet. Detta kan ha olika förklaringar i att deltagarna i de olika fallen var olika säkra på sitt val. Vid val av en person från en utgrupp kan osäkerhet uppstå kring att rätt val gjorts. Om majoriteten gjort samma val kan säkerhet uppstå att valet rätt, vilket leder till att ingen konsolidering sker kring sitt beslut. När även ett beslut fattats om en person från den egna gruppen finns mer säkerhet i sin bedömning vilket leder till försvar av sitt beslut om individen får höra att de flesta andra valt annorlunda.
Johansson (2004) undersökte konsolidering av beslut baserat på deltagarnas egna skattningar av beslutsalternativen, det vill säga jämförde deltagarnas subjektiva värderingar av alternativen före och efter beslutet. I denna studie undersöktes om samma mönster av konsolidering uppstår också när deltagarna snarare ä n att göra egna värderingar av beslutsalternativen före och efter ett beslut ska minnas fakta som presenterats innan beslutet. Frågan är alltså om det efter ett beslut sker en förvrängning av fakta som presenterats om alternativen på ett sätt som ger stöd till det beslut deltagaren fattat. Det som studerats i denna studie är hur attribut för olika valalter nativ återges efter ett beslut. För att mäta grad av konsolidering kommer olika differensmått användas mellan skattningar av valda och ej valda alternativ. För att mäta förvrängning av information kommer differensmått för skattningar före och efter beslut och feedback att beräknas.
Studien syftade till att undersöka beslutsprocesser i ett etiskt dilemma. Mer specifikt studerades hur beslut om vilken patient som ska prioriteras för vård påverkas av patientens ingrupps-/utgruppsstatus, baserat på könstillhörighet. Eftersom identifikation med den egna gruppen kan ha betydelse för tendensen att favorisera sin egen grupp (Brewer, 2007; Fiske, 2002; Sjöberg & Lindholm, 2003), undersöktes i denna studie även effekter av deltagarnas könsidentifikation på beslutet. I studien undersöktes också hur minnet av fakta om patienterna påverkas av det beslut som fattats, samt om denna påverkan är beroende av om samma beslut fattats av majoriteten eller inte. Ett tredje syfte var att undersöka hur individen attribuerar grunden för åsikten hos sig själv, hos de med motsatt respektive samma åsikt.
Det förväntades, i linje med Sjöberg och Lindholm (2003) att individer skulle prioritera vård för en patient av det egna könet (ingruppen) snarare än av annat kön. Individer som informerades om att de var i minoritet förväntades konsolidera sina beslut i större utsträckning än de som var i majoritet. Dessutom förväntades individer attribuera sitt eget ställningstagande och ställningstagandet hos dem med samma uppfattning (ingruppsstatus) som mer rationellt och objektivt grundat än hos dem med motsatt uppfattning (utgruppsstatus).
6 Metod
Undersökningsdeltagare Samtliga deltagare var studerande på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Deltagarna rekryterades genom information vid en anslagstavla på institutionen och genom att muntligt presentera studien för olika seminarier och föreläsningar. Studien beskrevs som en enkätundersökning kring beslutsprocesser och ställningstagande i ett etiskt dilemma. I undersökningen ingick sammanlagt 66 deltagare. Av dessa togs en deltagare togs bort då denne hade fyllt i enkäten på ett felaktigt sätt. På grund av felaktig information vid ett försökstillfälle kring majoritets- och minoritetsfeedback från försöksledaren togs nio deltagare bort från samtliga analyser. Fyra deltagare fick enkäter där några frågor var felaktiga (relaterat till aspekter om patientfallen) och dessa togs bort från analyser relaterade till de felaktiga frågorna. Totalt ingick 52 deltagare i samtlig databearbetning och analys. Deltagarna var fördelade på 32 kvinnor mellan 20 och 43 år med en medelålder på 25 år och 20 män mellan 19 och 55 år med en medelålder på 26 år.
En enkät uppdelad på tre delar användes för insamlande av data. Den första delen syftade till att informera om undersökningen och de två patientfallens olika värden och förutsättningar. Dessutom skulle deltagaren här välja patent och ange på vilka grunder valet gjorts och hur det upplevdes. Den första delen inleddes med en beskrivning av enkätens uppbyggnad, tidåtgång och genomförande samt kontaktuppgifter till författaren. Därefter följde en kort text om studiens bakgrund och syfte där:
framgick att den patient som inte valdes skulle med all säkerhet dö, och att om ingen valdes skulle båda med säkerhet dö.
För varje patientfall och varje aspekt som beslutet skulle baseras på, i fortsättningen benämnda attribut, angavs värden som presenterades på en 56 millimeter lång horisontell linje med ett tvärstreck på. Attributen var ”patientens ålder (i år)” där linjens ändpunkter markerats med 0 (vänster) och 50 (höger); ”förväntad livstid utan operation (i månader)”, ändpunkter = 0 (vänster) och 5 (höger); ”sannolikhet att operationen lyckas (dvs. att patienten överlever operationen)”, ändpunkter = 0 (vänster) och 100 (höger); ”sannolikhet för överlevnad 5 år efter operationen”, ändpunkter = 0 (vänster) och 5 (höger); ”förväntad livskvalitet”, 0 = Svårt handikappad, 100 = Perfekt hälsa. Respektive värde för de olika attributen och patientfallen visas i Tabell 1.
Yüklə 254,96 Kb. Dostları ilə paylaş:
|