Microsoft Word a13malwa slutrapport docx

 

13 

melodin  ”was  hurting  their  ears”,  alltså  att  musiken  gjorde  ont  i  deras  öron  (Kagan  & 

Zentner, 1998). 

I  studien  på  barn  ingick  16  pojkar  och  16  flickor,  alla  fyra  månader  gamla,  det  vill  säga  32 

barn  totalt.  Data  ifrån  studien  visar  att  barnen  tittade  betydligt  längre  mot  ljudkällans 

riktning och rörde sig mindre vid de konsonanta versionerna än vid de dissonanta. När de 

fick  höra  de  dissonanta  versionerna  så  verkade  de  mer  irriterade  och  vände  sig  bort  från 

ljudkällan fler gånger än vid de konsonanta versionerna. Dessa resultat tyder på att spädbarn 

kanske  har  en  medfödd  biologisk  benägenhet  att  uppfatta  konsonans  som  trevligare  och 

behagligare än dissonans (Kagan & Zentner, 1998). Trots denna antydan kan man hävda att 

barn  som  är  fyra  månader  redan  har  hunnit  skapat  sig  en  tonalitet  -  en  förståelse  för 

tonarter, melodier och harmonier enligt sin kulturs musikpraxis. Även ett nyfött barn kan ha 

hört musik genom sin mammas mage och kan därmed ha skapat sig en uppfattning om vad 

som är ”rätt” slags musik och vad som är ”fel” – bara genom att registrera vad den närmaste 

omgivningen  i  regel  har  lyssnat  på.  Detta  är  intressanta  tankar  som  tåls  att  tänka  på  när 

medfödd uppfattning kring dissonans, och konsonans, diskuteras. Fler vetenskapliga studier 

krävs för att nå närmare sanningen, men en sak som är säker är att det vi i västvärlden kallar 

dissonans väcker starka känslor - både positiva och negativa.  

 

2.3.5  Exempel i spel 

 

Inom film används dissonans i musik för att skapa en atmosfär som utgår ifrån skräck och 

rädsla.  Spelmusiken  har  tagit  inspiration  från  denna  konvention  på  flera  sätt,  bland  annat 

genom  att  inkorporera  filmmusikens  användning  av  ekoeffekter,  gnisslande  stråkar, 

dissonant brus och symfoniska kluster (Whalen, 2004). När musikalisk dissonans används i 

spel  är  det  för  det  mesta  för  att  sätta  en  viss  stämning  eller  känsla.  Dissonans  är  vanligt 

förekommande i skräckspel där det används för att inge obehag och få spelaren att känna att 

något är fel. ”…” horror games employ dissonant music to rack up the tension and put the 

player on edge ”…” (Munday, 2007, s. 61). Ett exempel är skräckspelet Silent Hill (Konami, 

1999) som gavs ut 1999 och som använder dissonans och andra element i ljudbilden för att 

skapa  en  ambient  och  dynamisk  grund  (Whalen,  2007).  I  Silent  Hill  används  en 

kombination av tystnad och ljud för att skapa en skrämmande atmosfär: 

”…” This alternation keeps the player off-balance and compresses the dialectic 

between  silence  and  sound  into  an  encapsulation  of  the  game’s  overarching 

rhytm  of  silence  and  noise.  ”…”  In  a  finer  sense,  situations  or  patterns  that 

exhibit  narrative-like  structure,  in  building  and  resolving  tension  through 

musical elements like volume or dissonance, operate through the same logic 

of adding or subtracting layers to or from the soundtrack.” – (Whalen, 2007, 

s. 78). 

---

 

14 

3  Problemformulering  

 

Dynamisk  musik  är  ett  ämne  som  det  talats  mer  om  de  senaste  åren  -  både  inom 

forskningsvärlden och på konferenser om ljud och musik. En fråga som har tagits upp är om 

den dynamiska musiken kan påverka en spelare mer än vad icke-dynamisk musik gör. Flera 

forskare verkar enas om att spelmusik bör ses som en integrerad del av ett spel, ett motiverat 

designval och inte bara en känslomässig bakgrund, och att den dynamiska musiken kan vara 

ett  viktigt  verktyg  för  att  uppnå  detta  (Wood  2009;  Collins  2008;  Berndt  2009;  Munday 

2007). Många kompositionstekniker och strategier har diskuterats (Berndt 2009; Berndt & 

Hartmann 2007; Collins 2008; Sweet 2014) för att komma fram till vilka av dessa som kan 

och bör användas för att producera dynamisk musik, men diskussionen kring hur dynamisk 

musik påverkar en spelare är för det mesta spekulationer som hänvisar till existerande spel. 

Få vetenskapliga studier har genomförts över den dynamiska musikens effekt och påverkan 

på  en  spelare  och  de  som  finns  fokuserar  i  mångt  och  mycket  på  narrativ,  berättelsen,  i 

samband  med  graden  av  inlevelse  (Gasselseder,  2013).  Det  verkar  finnas  en  brist  på 

undersökningar vars huvudfokus ligger på spelarens val, handling och/eller problemlösning 

i en spelmiljö i koppling till dynamisk musik. 

Att  tala  om  dissonans  inom  ljud  och  musik  är  ingenting  nytt  inom  forskningen,  även  om 

åsikterna  skiljer  sig  åt  i  huruvida  dissonans  och  konsonans  bör,  och  ens  kan,  definieras 

(Zentner  &  Kagan,  1998).  Flera  forskningsstudier  (Schellenberg  &  Trehub  1994; Kagan  & 

Zentner  1998)  tyder  på  att  människor  uppfattar  vissa  musikaliska  intervall  som  behagliga 

(konsonanta) och andra intervall som obehagliga (dissonanta) och att människor kanske har 

en medfödd partiskhet som favoriserar konsonans framför dissonans. Det verkar dock inte 

finnas  forskning  om  att  använda  dissonans  i  musik  i  förhållande  till  gameplay  och  som 

designfunktion. Skulle det vara möjligt att genom dissonans i dynamisk musik påverka vilka 

val, eller icke-val, en spelare gör i en spelmiljö? Skulle en speldesigner kunna använda sig av 

dissonans i dynamisk spelmusik för att hjälpa en spelare? 

Detta arbete syftar till att undersöka hur musik som fungerar dynamiskt i en spelmiljö med 

hjälp av dissonans påverkar en spelares möjlighet att lösa ett pusselspel. Frågeställningen för 

detta arbete lyder som följande; 

•  Hur påverkar dynamisk musik med inslag av dissonans spelarens möjlighet att lösa 

ett pusselspel? 

 

 

 

 

 

 

---