Microsoft Word a13malwa slutrapport docx
Yüklə 0,55 Mb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Referenser ............................................................................................................... 50
- 2 Bakgrund och tidigare forskning
- 2.1 Spelmusiken – ett historiskt perspektiv
6.2
Diskussion ................................................................................................................ 46 6.2.1
Samhällelig nytta ............................................................................................................. 47
6.2.2
Etiska aspekter ................................................................................................................ 47
6.2.3
Kulturella aspekter ........................................................................................................... 48
6.3
Framtida arbete ........................................................................................................ 48
1
Spelmusiken har under lång tid varit statisk och linjär i form av loopar. På senare tid har fler talat om vikten av att använda anpassningsbar och dynamisk musik i spel. Flera akademiker verkar enas om att spelmusik bör ses som en integrerad del av ett spel, ett motiverat designval och inte bara en känslomässig bakgrund, och att den dynamiska musiken kan vara ett viktigt verktyg för att uppnå detta (Wood 2009; Collins 2008; Berndt 2009; Munday 2007). Forskningsstudier (Schellenberg & Trehub 1994; Kagan & Zentner 1998) tyder på att människor uppfattar vissa musikaliska intervall som behagliga (konsonanta) och andra intervall som obehagliga (dissonanta) och att människor kanske har en medfödd partiskhet som favoriserar konsonans framför dissonans. Det verkar dock inte finnas forskning om att använda dissonans i musik i förhållande till gameplay och som designfunktion. Skulle det vara möjligt att genom dissonans i dynamisk musik påverka vilka val, eller icke-val, en spelare gör i ett spel? Detta arbete har syftat till att undersöka hur musik som fungerar dynamiskt i en spelmiljö med hjälp av dissonans påverkar en spelares möjlighet att lösa ett pusselspel. En förstudie genomfördes för att undersöka hur pusselspel är uppbyggda och för att få en förståelse för dynamiska kompositionstekniker. Ett pusselspel utvecklades i samråd med en spelprogrammerare och två musikstycken komponerades, ett dissonant och ett konsonant, för att sedan implementeras i spelet. Testpersoner fördelade på två testgrupper, en experimentgrupp och en kontrollgrupp, fick spela varsin version av pusselspelet – en version med ett dynamiskt ledtrådssystem baserat på dissonans och en version med enbart konsonant bakgrundsmusik. Fyra metoder för datainsamling användes - en enkät om spelvanor, videoobservation av spelsessioner, en funktion som registrerade de handlingar som utförts i spelmiljön och ljudinspelade semistrukturerade intervjuer med fokus på spelupplevelsen.
2
Mitt intresse för dynamisk musik har växt över en längre tid, delvis genom att ha spelat dataspel utifrån en musikers perspektiv och delvis efter att ha arbetat med dynamiska tekniker i olika spelutvecklingsprojekt. Detta intresse kulminerade när jag för första gången fick implementera ljud och musik i en spelmotor. Då uppkom frågor som ”Kan en spelares vägval och handlingar påverkas eller styras med hjälp av spelmusik?”, ”Finns det musik som är mer anpassningsbar i en spelmiljö än linjär musik?” och ”Kan musiken göra mer än att förmedla känslor?”. En nyfikenhet väcktes kring hur musik kan användas som ett verktyg i spel och speldesign, och hur musik som fungerar dynamiskt i en interaktiv och icke-linjär miljö kan skrivas och appliceras. När detta intresse började växa letade jag efter litteratur inom ämnet för att lära mig mer och det jag fann var en brist på vetenskaplig text om dynamisk musik i koppling till spelaren. Jag upplever därför att mer forskning om dynamisk musik behövs, specifikt forskning som tittar på länken mellan spelaren och musiken i ett spel. För att förstå vad som skiljer just dynamisk musik från annan spelmusik, och vad det kan innebära för spelaren och hens spelupplevelse, behövs en överskådlig förståelse för hur spelmusiken har utvecklats de senaste 50 åren. Vi måste gå tillbaka till dataspelets början - till när spelindustrin började ta fart och till när ljud först började implementeras i spelmaskinerna.
Spelmusik har existerat nästan lika länge som det har funnits elektroniska spel, men från de korta, enkla kompositioner som användes på tidiga arkadmaskiner under 1970-talet fram till de, i många fall, avancerade musikstycken som finns i dataspel idag så har en lång kedja av händelser inträffat. Att utvecklingen har tagit relativt lång tid beror till stor del på de tekniska begränsningar som har funnits under andra halvan av 1900-talet, både med arkadmaskinerna och de första kommersiella spelkonsolerna (Collins, 2008). För arkadmaskinerna var det svårt att programmera elektroniska ljud och därför var det vanligt att maskinerna endast hade ett fåtal olika ljudfunktioner. Musiken som användes bestod av korta start- och slutmelodier och spelades bara när det inte hände något i spelet eftersom gameplay, som kan sägas vara interaktionen som sker när en spelare följer spelets regler och upplever dess system genom spelande (Salen & Zimmerman, 2004), krävde systemets hela minne.
möjligt vilket innebar att musik ofta uteslöts till förmån för ljudeffekter och att den musik som ändå fanns var väldigt enkel (Collins, 2008). En annan anledning till att utvecklingen gick långsamt var för att många ljud- och musikproduktionsverktyg behövde skapas och utvecklas från grunden. Detta var tidskrävande och kostsamt och därför fortsatte enkla ljudeffekter att vara standard, men trots dessa hinder för spelmusikens utveckling så uppkom små innovationer. Musik gick från att bara användas som start- och slutmelodier till att i vissa spel även spelas upp under
Konstant musik i spel var ovanligt men vissa spel innehöll ljudeffekter som höll Yüklə 0,55 Mb. Dostları ilə paylaş:
|