Wiener Test System
Cognitrone i förhållande till P-proven
Yüklə 176,16 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Cognitrone i förhållande till P-proven
- Svarsmönster korrekta svar på Cognitrone S1
30
Definierat som 1 standardavvikelse från medelvärdet granskas de grupper som arbetat mycket snabbt, ordinärt snabbt och mycket långsamt med Cognitrone. Skillnaderna i kvantitativa prestationer på P-proven skiljer sig signifikant på 1%- nivån mellan alla tre grupperna inbördes. När det gäller noggrannheten i utförandet av P-proven skiljer sig också de kvalitativa prestationerna åt mellan de som arbetar långsammast respektive snabbast med Cognitrone, så att de senare har en tydligt bättre noggrannhet på samtliga P-prov (1%-nivån). Detta kan möjligen spegla att när man som på Cognitrone S1 själv bestämmer arbetstempot, så inrymmer också detta en kvalitativ aspekt på så sätt att den som känner sig ha kontroll över kvaliteten höjer arbetstakten. De signifikanta könsskillnaderna i arbetstempot på Cognitrone motiverar en specialstudie av hur dessa samvarierar med könsskillnaderna i P-proven. För både mans-och kvinnogruppen kvarstår det starka signifikanta sambandet mellan tempo på Cognitrone och kvantitativ prestation på samtliga P-prov. För männen finns det därtill statistiskt säkerställt samband mellan antalet rätt på Cognitrone och på P- proven, vilket ej är fallet med kvinnogruppen. Vid jämförelse mellan medel- värdena för de män och kvinnor som gjort både Cognitrone och P-proven gör kvinnorna genomgående signifikant bättre kvantitativa prestationer på samtliga P- prov. De kvalitativa prestationerna skiljer sig dock inte på ett statistiskt säkerställt sätt mellan könen på P-proven inom denna jämförelsegrupp. På Cognitrone är inom samma grupp antalet rätt högre för männen och den skillnaden är vad gäller korrekta nej-svar signifikant på 5%-nivån. Kvinnornas genomsnittliga arbetstempo är högre på Cognitrone än männens (2,80 respektive 3,00) men skillnaden är ej statistiskt säkerställd beroende på de höga spridningstalen. Svarsmönster korrekta svar på Cognitrone S1 Cognitrone S1 ger en möjlighet att studera den testades personliga svarsstil vad gäller antalet korrekta svar i förhållande till använd tid och när det gäller fördelningen av korrekta svar mellan korrekta ja-svar och korrekta nej-svar. Det har tidigare visats att jämn avvägning mellan antalet korrekta ja-och nejsvar är ett gott tecken på såväl god informationsbehandling som goda förutsättningar att i praktiska sammanhang fungera väl. Det finns anledning att studera här tillgängligt material med avseende på eventuella skillnader mellan de grupper som presterar jämnt och de som uppvisar skevheter i sitt fungerande. Följande grupper analyseras utifrån övre-och undre kvartilvärdena: Grupp 1 Gör högst 75 korrekta ja-svar Gör högst 111 korrekta nej-svar Grupp 2
Gör minst 78 korrekta ja-svar Gör minst 117 korrekta nej-svar Grupp 3 Gör minst 78 korrekta ja-svar Gör högst 111 korrekta nej-svar Grupp 4
Gör högst 75 korrekta ja-svar Gör minst 117 korrekta nej-svar Medeltesttid för ovanstående grupper:
31 Grupp 1 N=70 Tid=2,80 sek S=0,87 Grupp 2
N=91 Tid=3,25 sek S=1,03 Grupp 3
N=24 Tid=3,03 sek S=0,66 Grupp 4
N=11 Tid=2,73 sek S=0,43
Av tabellen framgår att gruppen med genomsnittligt flest rätt arbetar genomsnitt- ligt långsammast, fast de individuella variationerna är stora. Den lilla grupp som gör förhållandevis mycket bättre ifrån sig vad gäller korrekta nej-svar än vad gäller korrekta ja-svar arbetar å andra sidan genomsnittligen snabbast. Detta kan sammanhänga med ett mycket säkert arbete när det gäller att urskilja olikhet men dåligt tålamod med finanalysen av smådetaljer. Den höga spridningen mellan individerna i grupp 2 torde stå för att denna rymmer både personer med mycket hög noggrannhet i kombination med snabbt arbetstempo och personer med ett mer tvångsmässigt detaljkontrollerande arbetssätt. Signifikansprövning av medelvärdesskillnader i tempo genomförs och noteras enbart mellan grupp 1 och grupp 2, där således de som gör många fel både vad gäller ja-och nej-svar arbetar signifikant snabbare än den grupp som i båda avseenden håller hög kvalitet på sina svar. För varje grupp granskas resultaten på en rad andra test och beräknas medel-och spridningsvärden. Signifikansprövningar av medelvärdesskillnaderna genomförs. Sammantaget konstateras att grupp 4 i alla studerade avseenden utom två presterar högst genomsnittsresultat. Medelvärdesskillnaderna mellan grupp 2 och 4 är endast statistiskt säkerställda i ett fall, nämligen på 5%-nivån när det gäller Stockholmslådan, där personer i grupp 4 presterar signifikant högst resultat. Gemensamt för grupperna 2 och 4 är att prestationerna vad gäller korrekta nejsvar är höga. Lägst genomsnittsresultat på andra test presterar genomsnittligen endera grupp 1 eller 3. Mellan grupperna 1 och 3 skiljer sig inte prestationerna på andra test på en statistiskt säkerställd nivå i något enda fall. Vid jämförelse med lärarbedömningar av yrkeslämplighet i samband med avslut av någon form av industriteknisk arbetsmarknadsutbildning noteras att i grupperna 2 och 4 sammantagna 43% av deltagarna bedömts mycket lämpliga för målyrket och ingen olämplig. I grupperna 1 och 3 sammantagna har 16% bedömts mycket lämpliga och 21% olämpliga för målyrket.
1%-nivån Instruktionsprovet WIT Motsatser WIT Pussel Plåtvikning DBA P-siffer; P-bokstäver, P-figurer antal rätt Yüklə 176,16 Kb. Dostları ilə paylaş:
|