6
Monastery in Bulgaria, and monasteries in Georgia: Bagrati Cathedral, Gelati and
Ikalto Monastery complex and Academy, Svetitskhoveli Cathedral, monastic complex
at Davidgareja, Sameba Church in Tbilisi.
kldovani arqiteqturis udidesi istoriuli mniSvnelobis Zeglia
varZia Vardzia. mRvimeSi mdebare miZinebis taZari TariRdeba meTormete
saukuniT, kerZod, 1180 wliT, Tamar mefisa da poet SoTa rusTavelis
oqros xaniT. aq gvxvdeba mniSvnelovani freskebis mTeli seriebi.
aseve sainteresoa ufliscixe Uplistsikhe, uZvelesi, kldeSi gamokveTili
qalaqi gorTan, romelsac arqeologebi miiCneven erTerT uZveles
preistoriul urbanul dasaxlebad saqarTveloSi.
wminda antonis maswavlebeli, romelmac daaarsa kievpeCoras
lavra KievPechora Lavra, iyo qarTveli, wm. giorgi mTawmindeli St.
George Mtatsmindeli. petriwonis lavra Petritsoni Lavra daaarsa grigol
bakurianisZem Grigol Bacurianisidze, romelmac didi roli iTamaSa
bulgareTisa da serbeTis gaqristianebaSi. biblia ruminul enaze
Targmna vlaxeTis mitropolitma anTimoz iverielma Vlach Metropolit
Anton Iverieli, warmoSobiT qarTvelma.
7
qarTveli mefeebi
bagrationebis qarTuli feodaluri
ojaxi modis saqarTvelos istoriuli
provinciidan speridan Speri. isfiri
Ispiri axla TurqeTis teritoriazea. am
ojaxis pirveli warmomadgeneli iyo
guaram I kurapalati, qarTlis pirveli
erismTavari didi Tavadi Cv. w. 575590
wlebSi. samefo dinastiis damaarsebelia
aSot I kurapalati, taoklarjeTis mefe
Ashot I Kurapalate, a King of TaoKlarjeti 809826
wlebSi. bagrationebis samefo dinastia mefobda aTaswleulze metxans
(8091810 ww.). maTi dasabami modis iudevelTa mefe daviTis (King David)
Stodan.
dedofali Tamaris (Queen Tamar) sikvdilis Semdeg (1213 w.) am uZ
ve
les dinastiaSi mamrobiTi sqesi faqtobrivad gadaSenda. Tamars
STamomavlebi, romlebic oseTis ufliswulisgan, daviT soslanisgan
(Ossetian prince David Soslan) hyavda, kvlav bagrationis gvarze rCebodnen. es
sagvareulo xazi dRemde momdinareobs. meTxuTmete saukuneSi dinastia
gaiyo sam mamrobiT xazad, romlebic mefobdnen qarTlSi, kaxeTsa da
imereTSi. ukanaskneli bagrationi monarqi iyo qarTlkaxeTis mefe
erekle II (17441798 ww.) da imereTis mefe solomon II (17891810 ww.).
Tanamedrove bagrationebi warmodgenilia sam ZiriTad Stod:
qarTlis bagrationmuxranelis (Prince Mukhrani), konstantine IIis
STamomavlebi, da kaxeTis bagrationgruzinskis (Prince Gruzinsky), erekle
IIs STamomavlebi, gaerTiandnen da 2011 wlidan saqarTvelos hyavs
kanonieri ufliswuli giorgi bagration bagrationi, daviT bagration
muxranelisa da ana bagrationgruzinskis vaJi. imereTis Sto –
bagrationimeretinskebi (Prince Imeretinsky), solomon IIis STamomavlebi
– ver agrZelebs dinastias. muxranelebis Stos, irakli bagrationis
da, leonida bagrationi (Leonida Bagrationi), aris vladimir kiriloviCis
(Vladimir Kirillovich), rusi romanovebis imperiis ojaxis ufrosis, meuRle.
Sesabamisad, ruseTis princs, giorgi romanovs (George Romanov) qarTveli
bagrationmuxraneli bebia hyavs.
8
qarTuli droSa
saqarTvelos saxelmwifo droSa aris Sua saukuneebis samxedro
droSa, romliTac qarTveli mxedroba Sedioda muslimur ierusalimSi,
sadac qristianul adgilebs saqarTvelos mefe uwevda patronaJs.
qarTuli kultura
qarTveli poeti SoTa rusTaveli bokaCos, petrarkasa da dantes
(Bocaccio, Petrarka and Dante) win iyo, XII saukuneSi, Tavis epikur poemaSi
is wers siyvarulsa da RmerTze. evropaSi samganzomilebiani xatwera
me13 saukuneSi iRebs saTaves jotos (Jotto) SemoqmedebaSi. me15
saukuneSi mas ganaviTareben mazaCo da filipo bruneleski (Masaccio
and Filippo Brunelleschi). rac Seexeba qarTul samganzomilebian xatweras,
XXIII saukuniT TariRdeba. XII saukunemde (goTikur arqiteqturamde)
qandakebebi evropaSi akrZaluli iyo, magram saqarTveloSi ukve VIIX
saukuneebSi agebdnen qandakebebs. frangi mwerali baja (Baja) werda, rom
leonardo da vinCi (Leonardo Da Vinci) egvipteSi cxovrobda qarTvel
mamluqebTan, sadac man mxatvrobis uZvelesi saidumloebebi Seiswavla.
robert blaixStaineris Robert Bleichsteiner azriT, evropaSi raindobis
tradicia saqarTvelodan modioda. qalis, mSoblebis, moxucebis
pativiscemis kulti, ojaxisa da bavSvebis dacva, gansakuTrebiT, pativi
omis tradiciebisadmi da sxva, uZvelesi droidan dRemde uwyvetad
arsebobs kavkasiaSi. es tradiciebi adgilobriv Camoyalibda. gvarebs
pativs scemdnen ara marto didebulebi, aramed mTeli mosaxleoba.
TiToeuli mamakaci valdebuli iyo daecva Rirseba, mSoblebi, meuRle
da Svilebi.
qarTuli simRerebi unikaluria Tavisi mravalxmianobiT. mkveTri
TaviseburebiT gamoirCeva qarTuli erovnuli qoreografia. xalxuri
9
simRera `Cakrulo~ 1977 wels kosmosSi gagzavna aSSis kosmosurma
xomaldma `Voyager~ma. stviri popularuli iyo ara marto SotlandiaSi,
aramed saqarTveloSic.
qarTuli mecxvaris ZaRli (Georgian
Shepherd), igive `nagazi~ (Nagazi), aris uZve
lesi aborigenuli jiSis ZaRli kavkasiis
qar
Tuli mTebidan. uzarmazari (7585
sm simaRlis da 6585 kg wonis) qarTuli
`mecxvare~ aris erTerTi udidesi ZaRli
planetaze. fizikurad ZlierkunTiani,
aTleturi, mamaci da fxizelia. sabWoTa
periodSi es jiSi gadaSenebis piras iyo,
magram axla „mecxvare“ yvela `Cempionats~
igebs.
saqarTvelos uZvelesi evropuli wyaroebi da rukebi
qarTvelebi evropis uZvelesi eria ebraelebTan, berZnebTan,
somxebTan erTad. cxovroben qristianuli da muslimuri samyaros
sazRvrebTan.
qarTvelebi warmoSobiT kavkasiidan arian, ese igi, avToqTonuri
mosaxleobaa, rac evropasa da aziaSi sakmaod iSviaTia.
mecxramete saukunis evropeli istorikosebi, anTropologebi, ar
qeo
logebi da lingvistebi, magaliTad, humboldti, kreCmeri, blu
menbaxi (Humboldt, Krettschmer, Blumenbach), iseve, rogorc qarTveli
mecnierebi, Tvlidnen rom protoqarTvelebi eTnikurad, lingvisturad
da kulturulad ukavSirdebian evropel aborigenebs – preindo
evropelebs, prearielebs, prekeltebs (preIndoEuropean, preAryan, pre
Celtic), maT Soris, etruskebs, pelasgebsa da protobaskebs (Etruscans,
Pelasgians and ProtoBasques). Zveli berZnebi da romaelebi am upirveles
evropis mcxovreblebs eZaxdnen iberielebs (Iberians). cnobilma
eTnologma niko marma (N. Marr), warmoSobiT qarTvelSotlandielma,
gamoTqva mosazreba, rom qarTuli tomi iyo noes vaJis, iafetis (Japheth)
STamomavali da warmoadgens evropaSi iberiis indigenur mosaxleobas,
romelic mogvianebiT SeuerTda keltebs. amis Sedegad keltiberielebi
gaxdnen da mogvianebiT gaerTiandnen goTebTan, germanul tomebTan.
straboni (Strabo) Tavis `geografiaSi~ (Geography) aRniSnavs, rom Savi
zRvis berZnul portSi, dioskuriaSi (afxazeTi), `70 tomi gaerTianda
Dostları ilə paylaş: |