15
4.6 Graviditet och amning
Effekten på graviditet och amning har inte undersökts hos människa. Pramipexol
hade inga teratogena
effekter i studier på råtta och kanin, men hos råtta förekom embryotoxiska effekter vid doser som var
toxiska för honorna (se 5.3). SIFROL bör ej användas under graviditet utom när det är nödvändigt, d v
s om den potentiella nyttan överväger den potentiella risken för fostret.
Eftersom SIFROL hämmar sekretionen av prolaktin hos människa kan en hämning av
mjölksekretionen förväntas.
Utsöndringen av SIFROL i bröstmjölk har inte studerats hos kvinnor. Hos råtta var koncentrationen av
preparatet högre i bröstmjölk än i plasma.
I avsaknad av humandata bör SIFROL inte användas av ammande kvinnor. Om behandlingen anses
nödvändig, bör amningen avbrytas.
4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Hallucinationer och somnolens kan förekomma.
Patienter som behandlas med SIFROL och råkar ut för somnolens och/eller
plötsligt insomnande ska
instrueras att avstå från bilkörning eller aktiviteter vid vilka sänkt medvetandegrad kan utsätta dem
själva eller andra för risk för allvarlig skada eller död, (t ex användning av maskiner) till dess sådana
upprepade episoder och somnolens har upphört (Se även sektion 4.4, 4.5 och 4.8).
4.8 Biverkningar
Följande biverkningar kan förväntas vid behandling med SIFROL: förvirring, förstoppning, yrsel,
dyskinesi, trötthet, hallucinationer, huvudvärk, hypotension, sömnlöshet,
störningar av libido,
illamående, perifert ödem, spelberoende, somnolens och episoder av plötsligt insomnande.
Baserat på en analys av poolade placebo-kontrollerade studier, som omfattade totalt 1923 patienter
behandlade med SIFROL och 1354 patienter med placebo, rapporterades biverkningar ofta i båda
grupperna. 63 % av patienterna i SIFROL-gruppen och 52 % i placebo-gruppen rapporterade minst en
biverkan.
Tabell 1 och 2 visar biverkningsfrekvensen i placebo-kontrollerade kliniska
studier av Parkinsons
sjukdom och restless legs. Biverkningarna som rapporteras i dessa tabeller är de händelser som
förekom hos 1 % eller fler av patienterna som behandlades med SIFROL och som uppträdde
signifikant mer frekvent hos patienter som fick SIFROL än hos dem som fick placebo, eller i de fall
händelsen ansågs vara kliniskt relevant. De flesta vanliga biverkningar var dock milda till måttliga, de
uppstod kort efter att behandlingen påbörjats och de flesta tenderade att upphöra vid fortsatt
behandling.
Tabell 1
Mycket vanliga biverkningar (≥ 10 %)
Organsystem Biverkan
Pramipexol
N=1923
(%)
Magtarmkanalen Illamående
17,2
Psykiska störningar
Dyskinesi
12,9
Tabell 2 Vanliga biverkningar (≥ 1 % - < 10 %)
Organsystem Biverkan
Pramipexol
N=1923
(%)
Magtarmkanalen Förstoppning
5,5
Allmänna symtom och/eller
symtom vid administrerings-
Trötthet 6,1
16
stället
Perifert
ödem
1,2
Centrala och perifera
nervsystemet
Huvudvärk 6,5
Somnolens
8,6
Psykiska störningar
Förvirring
3,0
Hallucinationer
2,0
Synhallucinationer
4,6
Sömnlöshet
8,0
SIFROL har samband med somnolens (8,6 %) och har även associerats
med en mindre vanlig biverkan,
överdriven somnolens under dagtid och episoder av plötsligt insomnande (0,1 %). Se även 4.4.
SIFROL kan ha samband med störningar av libido [ökning (0,1 %) eller minskning (0,4 %)].
Som beskrivits i litteraturen för dopaminagonister som används för behandling av Parkinsons sjukdom,
har spelberoende rapporterats hos patienter som behandlats med SIFROL, särskilt vid hög dosering.
Tillståndet är vanligen reversibelt vid utsättning.
De biverkningar som oftast (≥ 5 %) rapporterades vid Parkinsons sjukdom, och i högre frekvens vid
behandling med SIFROL än
med placebo, var illamående, dyskinesi, ortostatisk hypotension, yrsel,
somnolens, sömnlöshet, förstoppning, synhallucinationer, huvudvärk och trötthet. Incidensen av
somnolens ökade vid doser högre än 1,5 mg/dag (se avsnitt 4.2.1). De vanligaste biverkningarna vid
kombination med levodopa var dyskinesier. Hypotension kan förekomma i
början av behandlingen,
särskilt om SIFROL titreras alltför fort.
De vanligaste biverkningar (≥ 5 %) som rapporterades hos patienter med restless legs vid behandling
med SIFROL var illamående, huvudvärk och trötthet. Illamående och trötthet förekom oftare hos
kvinnliga patienter som behandlades med SIFROL (20,8 % resp. 10,5 %) jämfört med manliga (6,7 %
resp. 7,3 %).
4.9 Överdosering
Det finns ingen klinisk erfarenhet av kraftig överdosering. De förväntade biverkningarna borde vara
relaterade till den farmakodynamiska
profilen av en dopamin-agonist; illamående, kräkningar,
hyperkinesi, hallucinationer, agitation och hypotension. Det finns ingen etablerad antidot vid
överdosering av en dopamin-agonist. Om det finns tecken på CNS-stimulering bör ett neuroleptikum
användas. Behandling av överdosering kan kräva allmänna stödåtgärder samt ventrikeltömning,
intravenös vätsketillförsel, administrering av aktivt kol och EKG-övervakning.
5. FARMAKOLOGISKA
EGENSKAPER
5.1 Farmakodynamiska
egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Dopaminagonister, ATC-kod N04B C
Pramipexol är en dopamin-agonist och binds med hög selektivitet och hög specificitet till dopamin-D2-
subfamiljens receptorer och har framförallt
affinitet till D
3
-receptorer; substansen är en fullständig
agonist.
Pramipexol förbättrar motoriken hos Parkinson-patienter genom stimulering av dopamin-receptorer i
striatum. Djurstudier har visat att pramipexol hämmar syntes, frisättning och omsättning av dopamin.
Verkningsmekanismen för pramipexol vid behandling av restless legs är okänd. Neurofarmakologiska
data tyder på att det dopaminerga systemet primärt är involverat.