Sifrol, inn-pramipexole

17 
Hos frivilliga försökspersoner fann man en dosberoende minskning av prolaktin. 
 
Kliniska prövningar vid Parkinsons sjukdom 
 
Hos patienter leder behandling med SIFROL till symtomförbättring vid idiopatisk Parkinsons sjukdom.  
 
I kontrollerade kliniska studier inkluderades ca 2100 patienter i Hoehn och Yahr stadium I-IV. Ungefär 
900 av dessa patienter hade sen sjukdom med motoriska störningar och behandlades även med 
levodopa.  
 
I kontrollerade kliniska studier kvarstod den kliniska effekten av SIFROL under ca 6 månader vid tidig 
och sen Parkinsons sjukdom. I öppna fortsättningsstudier under mer än 3 år fann man inga tecken på 
avtagande effekt. I en kontrollerad dubbelblind klinisk studie som pågick i 2 år, ledde initial 
behandling med pramipexol till signifikant fördröjning av rörelsekomplikationer och deras frekvens 
minskade jämfört med initial behandling med levodopa. Denna försening av rörelsekomplikationer 
med pramipexol ska vägas mot en större förbättring av rörelseförmågan med levodopa (mätt som 
genomsnittlig förändring av UPDRS-värdet). Den totala incidensen av hallucinationer och somnolens 
under upptitreringsfasen var generellt sett högre i pramipexolgruppen. Vid underhållsbehandling sågs 
dock inte någon signifikant skillnad Dessa uppgifter bör beaktas vid påbörjande av 
pramipexolbehandling hos patienter med Parkinsons sjukdom. 
 
Kliniska prövningar vid restless legs 
 
Effekten av SIFROL utvärderades i fyra placebo-kontrollerade kliniska studier med ca 1000 patienter 
med måttlig till mycket svår idiopatisk restless legs. Effekten visades i kontrollerade prövningar hos 
patienter som behandlats upp till 12 veckor. Effekt vid underhållsbehandling har inte studerats 
tillräckligt. 
 
De primära effektparametrarna var genomsnittlig förändring från utgångsvärdet på  Restless Legs 
Syndrome Rating Scale (IRLS) och Clinical Global Impression-Improvement (CGI-I). För båda dessa 
primära endpoints observerades en statistiskt signifikant skillnad för pramopexol-doserna 0,25 mg, 0.5 
mg och 0,75 mg jämfört med placebo. Efter 12 veckors behandling förbättrades IRLS från 
utgångsvärdet 23,5 till 14,1 poäng för placebo och från 23,4 till 9,4 poäng med pramipexol 
(sammantaget för samtliga studerade doser). Den justerade genomsnittliga skillnaden var -4,3 poäng 
(95 % konfidensintervall -6,4; -2,1 poäng, p<0,0001). CGI-I-svaret (förbättring, mycket god 
förbättring) var 51,2 % resp. 72,0 % för placebo och pramipexol (20 % skillnad, 95 % 
konfidensintervall: 8,1 %; 31,8 %, p<0,0005). 
Effekt observerades efter första veckans behandling med 0,088 mg bas (0,125 mg salt) per dag. 
 
I placebo-kontrollerade polysomnografi-studier under 3 veckor, reducerade SIFROL signifikant antalet 
periodiska benrörelser under sömn.  
 
5.2 Farmakokinetiska 
uppgifter 
 
Pramipexol absorberas snabbt och fullständigt efter oral tillförsel. Den absoluta biotillgängligheten är 
mer än 90% och den maximala plasmakoncentrationen uppträder efter 1-3 timmar. Absorptions-
hastigheten minskar vid samtidigt födointag, men den totala absorptionsgraden påverkas inte. 
Pramipexol uppvisar linjär kinetik och liten inter-individuell variation i plasmakoncentrationen. 
 
Hos människa är proteinbindningen av SIFROL mycket låg (< 20%) och distributionsvolymen stor 
(400 l). Hos råtta fann man hög koncentration i hjärnvävnad (ungefär 8 gånger högre än i plasma). 
 
Pramipexol metaboliseras endast i liten utsträckning hos människa.  
 
Renal utsöndring av oförändrat pramipexol är den viktigaste utsöndringsvägen. Ungefär 90% av en 
14C-märkt dos utsöndras genom njurarna, medan mindre än 2% återfinns i faeces. Totalt clearance av 

---

18 
pramipexol är ca 500 ml/min, renalt clearance ca 400 ml/min. Eliminationshalveringstiden (t
½
) varierar 
från 8 timmar hos yngre till 12 timmar hos äldre. 
 
5.3 Prekliniska 
säkerhetsuppgifter 
 
Toxicitetstudier med upprepad dosering visar att pramipexol har effekt huvudsakligen på CNS och 
kvinnliga reproduktionsorgan, troligen pga. överdriven farmakodynamisk effekt av substansen. 
 
Minskat diastoliskt och systoliskt blodtryck samt puls noterades hos minigris och en tendens till 
hypotensiv effekt förekom hos apa. 
 
Den potentiella effekten av pramipexol på reproduktionen har undersökts hos råtta och kanin. 
Pramipexol hade inga teratogena effekter vid studier på råtta och kanin. Hos råtta förekom embryo-
toxiska effekter vid doser som var toxiska för honorna. På grund av urvalet av djurslag och de 
begränsade parametrar som studerats, har inverkan på graviditet och manlig fertilitet inte utretts 
fullständigt.  
 
Pramipexol har ingen genotoxisk effekt. I karcinogenstudier har hanråttor utvecklat adenom och 
hyperplasi av Leydigceller, vilket förklaras av den prolaktinhämmande effekten av pramipexol. Detta 
fynd är inte kliniskt relevant för människa. I samma studie var pramipexol i doser på 2 mg/kg (salt) 
eller mer associerat med degeration av retina hos albinoråttor. Detta förekom inte hos pigmenterade 
råttor, och inte heller i en karcinogenstudie under 2 år på albinomöss eller vid studier på andra djurslag. 
 
 
6. FARMACEUTISKA 
UPPGIFTER 
 
6.1 Förteckning 
över 
hjälpämnen 
 
Mannitol,  
majsstärkelse,  
vattenfri kolloidal kiseldioxid,  
povidon,  
magnesiumstearat. 
 
6.2 Inkompatibiliteter 
 
Ej relevant. 
 
6.3 Hållbarhet 
 
3 år  
 
6.4 Särskilda 
förvaringsanvisningar 
 
Förvaras vid högst 30 
°
C.  
Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt. 
 

---