Tobias s tar k

 
309
Avslutning
Jag är tvungen att börja krönikan med en episod under nedresan till Trollhättan, som jag sent 
kommer att glömma. Innan vi kom fram till Säffle talade våran allt-i-allo Gösta Åckander om att 
det skulle finnas en hockeybana mitt inne i skogen. Den skulle vi naturligtvis titta på. Den flotta 
sightseeingbussen stannade på vägen mitt i den djupa skogen. Gösta tog med grabbarna. Den här 
vägen är det! Uppför höga berg och ned i djupa dalar, som det så vackert heter i visan, knallade vi 
på i det mest underbara vinterväder, följde en slingrande stig som på kvällen belystes med en 
provisorisk ledning, som hängde mellan träden. […] Rätt som det var dök en komplett hockeybana 
upp mitt i den djupa skogen. Vad var det man fick se? Jo, ett tiotal ynglingar i åldern mellan 15 och 
20 vårar, som gick med var sin vattenkanna modell rabattvattning, och vattnade för att få en fin yta 
för på kvällen skulle det hända något stort. Självaste Forshaga skulle komma på besök. Vid vår 
förfrågan hur allt det där hängde ihop talade grabbarna om, att banan låg på en tjärn, som 
breddats. Fördelen var att grabbarna kunde hålla på att spela fram till påsktiden. Sarg med runda 
hörn fanns, och dessutom fullständig belysning. Avbytarbåsen såg fullt internationella ut. Allt detta 
var gjort av ett gäng grabbar, cirka 15-16 stycken som sedan bildat en ishockeyklubb som lyssnar 
till namnet Rastens hockeyklubb, inregistrerad i Ishockeyförbundet och spelande i 
Värmlandsserien div IV. […] Utrustningen som gänget håller sig med, har dom skaffat sig genom 
att var och en satsa 35 kr. Klubbor och puckar anskaffades, sedan var det bara att börja lira och så 
småningom hade de kompletterat så att de vid vårt besök kunde visa upp en perfekt utrustning 
med orangefärgade tröjor och gröna byxor. Strålande att få se något dylikt i vår tid, speciellt med 
tanke på att grabbarna inte fått ett öre av varken kommun eller förbund utan helt och hållet svarat 
för alla kostnader själva.
50
 
 
Rastenspelarnas agerande utgör annars, som poängterats, ett utomordentligt gott exempel på hur 
längtan efter moderna kulturutryck kom att bilda underlag för ”homogenisering av svenska 
livsformer”, varför det inte så mycket var ”mellankrigstidens ideologiska kampanjer [som] 
efterkrigstidens vardagliga hembyggen, som skapade mycket av” det som med tiden kommit ”att 
utropas till ’något typiskt svenskt’”.
51
 Detta är en viktig slutsats i sammanhanget, emedan jag vill 
undvika att reducera ”den nationella känslan” till en ”manipulering av människors längtan efter 
närhet, känsloengagemang och sammanhang”.
52
 
 
Detta aktualiserar slutligen begreppet banal nationalism. Helena Tolvhed har visat på vikten 
av att uppmärksamma hur sportjournalistiken verkar för att odla ett blågult ”vi” genom sitt sätt 
att adressera sin publik. Vad som sker är att:  
 
[t]extens ’vi’ positionerar läsaren som en del av ett svenskt ’vi’. Den publik som tilltalas blir lika 
med ett svenskt folk som föreställs sätta sitt kollektiva hopp till de svenska olympiska 
representanterna. Genom ständig upprepning naturliggörs ett ’vi svenskar’, en svensk publik som 
via medier spänt följer framgångar och motgångar och vars sympatier på ett självklart sätt 
förutsätts ligga hos den olympiska idrottare som refereras till som ’vår’, ’vår egen’ eller ’vårt 
hopp’.
53
 

---

 
310
Avslutning
 
Dessa tankar är direkt överförbara till min egen undersökning. Hela denna avslutande diskussion 
har i realiteten ägnats åt att söka belysa hur den nationella ishockeyledningen och den svenska 
sportpressens företrädare – genom sitt sätt att måla upp ishockeyns ställning i landet och dess 
relation till svensk nationell identitet – verkat för sportens direkta inlemmande i den framväxande 
blågula folkhemsgemenskapen. I detta sammanhang är det dock angeläget att gå bortom detta 
konstaterande.  
På grund av den av inom ishockeylitteraturen påvisade tendensen att rekapitulera tidigare 
utgjutelser i renodlad form, varvid den empiriska förankringen urholkats i ishockeydebatten i 
stort, kan historieskrivingen om sporten i hög grad faktiskt sägas ha tjänat till att naturliggöra dess 
blågula lyster. Det är särskilt tydligt när det gäller den grundberättelse för synen på ishockeyns 
ursprung som etablerades i och med Ishockey: Handbok om ishockeyspelet (1939), vilken genom att 
återges mer eller mindre ordagrant utan hänvisning till originaltexten praktiskt taget verkat för att 
skriva in ishockeyn i den svenska historien. Kontentan av detta är att den skildring av ishockeyns 
historiska utveckling som okritiskt bygger på innegruppens officiella självsyn inte bara blir 
ofullständig, den blir även banal. 
 
 
                                                 
Noter till Del 5 
1
 Om debatten; se t.ex. ”Nordiska Spelens bandy”, Idrottsbladet  9/12 1921; ”Skall Sveriges bandyvärld blockera 
ishockey?”,  Idrottsbladet  12/12 1921; E.B., ”Bandystrypningen”,  Idrottsbladet  14/12 1921; T.T. (Torsten Tegnér) 
”Nordiska Spelens bandy: Internationell landskapsturnering!?”, Idrottsbladet  19/12 1921; ”Fotbollförbundet”, 
Idrottsbladet  21/12 1921; Ceve (Carl ”Ceve” Linde), ”Skandalen”, Idrottsbladet 16/9 1921; Torvar (Torsten Tegnér), 
”Billig betraktelse”, Idrottsbladet 2/1 1922; Mannen med järnmasken, ”Ishockey – interiörer”, Idrottsbladet 9/1 1922. Se 
även ”Bandyspelarna gå till strids för sin idrott”, Stockholms-Tidningen 13/12 1921; ”Bandyspelarna vilja ha 
bandyturnering vid Nordiska spelen”, Svenska Dagbladet 17/12 1921. 
2
 Se Alm 2002, s. 87. 
3
 T.T. (Torsten Tegnér), ”Bandy eller ishockey?”, Idrottsbladet 14/5 1920. 
4
 Se Alm 2002, s. 222–223. 
5
 T.T. ”På språng”, Idrottsbladet 15/12 1922 (citat); Alm 2002, s. 211, 227–230; Svenska ishockeyförbundets årsberättelse 
1954/1955, s. 7.  
6
 Ljunggren 1997, s. 371. 
7
 Anton Johanson, ”Ishockey: Varför ishockey tränger ut bandy”, Idrottsbladet 16/1 1922. 
8
 Se t.ex. ”Skall Sveriges bandyvärld blockera ishockey?”, Idrottsbladet 12/12 1921; Torvar (Torsten Tegnér), 
”Telegram från krigsskådeplatsen”, Idrottsbladet 14/12 1921; ”Nordiska Spelens bandy: ”Internationell 
landskapsturnering!?”,  Idrottsbladet 19/12 1921; ”Bandy”, Idrottsbladet 21/12 1921; ”Bandyspelarna sluta enigt upp 
kring sin idrott”, Stockholms-Tidningen 17/12 1921; ”Spelens bandy: landslaget mot Norge uttaget”, Stockholms-Tidningen 
7/2 1922. 

---