Wiener Test System

 

44

Ålder-kön-etnicitet-utbildningsbakgrund 

Om man utgår från ålder, etnicitet och utbildningsnivå visar sig svenska män 

genomgående prestera bättre resultat än kvinnor. Detta gäller såväl kvantitativa 

som kvalitativa aspekter. Bilden är något splittrad i övriga grupper, där f.ö. antalet 

kvinnor är lågt. 

Om man utgår från kön, etnicitet och utbildningsnivå är prestationsnivån för 

svenska män genomsnittligen likvärdig oavsett ålder. I övriga kategorier råder 

inget systematiskt samband. 

Om man utgår från kön, ålder och utbildningsnivå visar sig svenska män genom-

gående prestera högre tempo än övriga grupper. När det gäller kvaliteten på 

utförandet presterar ingen etnisk grupp genomgående bättre än de övriga. För 

kvinnor saknas tillräckligt jämförelsematerial. 

Om man utgår från kön, ålder och etnicitet, så visar sig inga kvantitativa 

skillnader mellan svenska män med avseende på utbildningsbakgrund. Bland 

invandrargrupperna finns inget systematiskt samband. Kvaliteten på utförandet 

synes ej skilja sig åt mellan utbildningsnivåerna.  

Samband med kriteriedata 

Vid granskning av prestationerna på tvåhandskoordinationstestet i relation till 

lärarbedömningar (N=44) av fungerande i industriteknisk utbildning framkommer 

ett signifikant negativt samband mellan medeltesttid och bedömda teoretiska 

prestationer i utbildningen (-0,31). Feltids% korrelerar signifikant negativt med 

bedömda praktiska prestationer(-0,33) under utbildningen. Även med lärar-

bedömning av yrkeslämplighet uppvisar båda variablerna tydlig tendens till 

signifikanta samband, så att den som arbetar snabbare och mer noggrant med 

provet bedöms lämpligare. 

Vid motsvarande jämförelser för bussförare (N=26) visar sig medeltesttiden vara 

den mest intressanta faktorn ur prognostisk synpunkt. Här finns ett signifikant 

negativt samband(-0,54) med bedömda praktiska prestationer under utbildningen. 

Malmöstudiens fynd av betydelsen av att identifiera individer med tydligt 

ineffektivt arbetssätt på tvåhandskoordination motiverar en granskning av de 

individer som arbetar avsevärt långsammare och avsevärt slarvigare än normalt. 

Vid granskning av så stora avvikelser som 1 standardavvikelse (= minst 38,6 sek i 

medeltesttid och minst 3,9 feltids%) finner vi blott 8 individer, 4 män och 4 

kvinnor. Av de 8 är 3 svenskar och 4 europeiska invandrare. Ingen av dessa har 

gått någon utbildning, där lärarbedömning inhämtats. En snabbkontroll av hur 

denna grupp presterar på övriga test visar på låga resultat på andra manuellt 

krävande prov, mycket hög felfrekvens på vigilans och långsam arbetstakt på 

Cognitrone S1 jämte påfallande lågt antal korrekta nej-svar på Cognitrone.  

Om man istället väljer att studera avvikelser i medianskalan, så att vi betraktar 

tempo och feltids% i förhållande till kvartilvärdena (18,2/31,8 sek) respektive 

(0,5/2,3 feltids%) och sätter in de värdena i fyrfältstabellen över arbetsstilar får vi 

följande definitioner på arbetsstilar: 

---

 

45

 

Reflektiv 

>31,8 sek 

<0,5 feltids%

Effektiv 

<18,2 sek 

<0,5 feltids%

Ineffektiv 

>31,8 sek 

>2,3 feltids%

Impulsiv 

<18,2 sek 

>2,3 feltids%

 

Reflektiv 

N=34 

Effektiv 

N=30 

Ineffektiv 

N=36 

 

Impulsiv 

N=36 

 

En analys av vilka ur ovannämnda grupper som genomgått yrkesutbildning visar 

att lärarbedömningar inhämtats enligt följande: 

Effektiva gruppen för 7 individer, varav 6 bedömts lämpliga för målyrket och 

ingen helt olämplig. Av de lämpligbedömda är 2 bussförare och 2 lastbilsförare. 

Impulsiva gruppen för 13 individer, varav 6 bedömts lämpliga för målyrket , 

medan 5 bedömts tveksamt lämpliga och 2 helt olämpliga. I denna grupp återfinns 

inte någon bussförare och endast en lastbilsförare, vilken bedömts med tvekan 

lämplig. 

Reflektiva gruppen för 5 individer, varav endast 1 bedömts lämplig. Samtliga 

tveksam-och den olämpligbedömda har inriktning mot yrkesförare. 

Ineffektiva gruppen för 6 personer, varav hälften bedömts lämpliga och 1 helt 

olämplig för målyrket. De lämpligbedömda återfinns på grundläggande industri-

teknisk utbildning, där tydligtvis krav i detta avseende inte är så framträdande. 

Ingen i denna grupp har genomgått förarutbildning. 

Sammanfattningsvis styrks uppfattningen att en utpräglat effektiv arbetsstil på 2-

handskoordination samvarierar med hög sannolikhet för att man i olika praktiska 

sammanhang uppfattas motsvara krav på fungerandet. Övriga arbetsstilar tycks 

samtliga i olika grad innebära en riskfaktor i förhållande till hur väl man bedöms 

motsvara krav på fungerandet i praktiska arbetssituationer.  

Interkorrelationer tvåhandskoordination S1 (N=579) 

 

Feltids% Koordinationsfaktor 

Medeltesttid 

-0,03 

0,41 

---

 

46

 Medeltesttid har alltså inget statistiskt säkerställt samband med feltids%. Per 

definition är sambandet med koordinationsfaktorn förväntat högt och signifikant. 

Samband mellan prestationer på tvåhandskoordination och andra  test 

Medeltesttiden korrelerar signifikant (5%-nivån) negativt med prestationerna på 

följande test: 

Instruktionsprovet, WIT Motsatser och WIT Pussel, Plåtvikning DBA, antalet rätt 

på samtliga P-prov, samt med kvantitativa prestationen på Stockholmslådan. 

Medeltesttiden korrelerar signifikant positivt med följande aspekter på andra test: 

Fel% i P-bokstäver och P-figurer, antalet fel och reaktionstiden på Vigilans S2, 

medelreaktionstiden på Cognitrone S1, antalet fel på Cognitrone S4 samt antalet 

fel på Stockholmslådan. 

Feltids% korrelerar signifikant (5%-nivån) negativt med följande testprestationer: 

Instruktionsprovet, WIT Motsatser och WIT Pussel, Aros Plåtmodeller, 

Plåtvikning DBA, P-bokstäver och P-figurer, antalet korrekta nej på Cognitrone 

S1, antalet rätt på Cognitrone S4, SP2A, Stockholmslådan, Ståltråd och SPM S4. 

Feltids% korrelerar signifikant positivt med fel% på P-siffer och P-figurer, med 

antal fel på Vigilans S2 och Cognitrone S4. 

 

SAMMANFATTNING 

De datoriserade testen Vigilans, Cognitrone och Tvåhandskoordination har 

tidigare visats ha stort värde som prognostiska instrument i samband med 

lämplighetsbedömningar inför val av yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar. I 

denna rapport har klargjorts vilka aspekter i respektive test som är av särskilt 

intresse vid en fördjupad personbedömning. 

Antal rätt på vigilanstestet har uppenbart samband med svaga prestationer i 

kognitivt krävande situationer och kan bidra med underlag för en korrekt tolkning 

av orsakerna till sådan funktionsnedsättning. I synnerhet i kombination med 

långsam reaktionstid och att denna förlängs påtagligt under testförloppet är denna 

faktor viktig att beakta. 

Antal fel på vigilanstestet, d.v.s. aktiva felhandlingar, under testets senare fas har 

visats ha tydligt samband med fungerandet i kognitivt krävande situationer. 

Sambandet med traditionella perceptiva papper-och-penna-prov är påtagligt, men 

vigilanstestet ger tillskottsinformation om förmågan att hantera särskilt 

uthållighetskrävande situationer med kontinuerligt bibehållen koncentration. 

Testet speglar förmågan att bibehålla en initialt god funktion liksom förmågan att 

självständigt korrigera felaktigt beteende i inledningsfasen. Att köns-och 

ålderssambanden ser annorlunda ut än för traditionella snabbhetskrävande 

perceptiva prov är ett exempel på att vigilanstestet mäter andra aspekter. Attityden 

till och upplevelsen av uppgiftens art utgör en komponent i detta. 

Cognitrone i S1 versionen (utan tidsbegränsning) är mycket lätt att introducera 

för den som testas och motivationen att utföra det är oftast hög. Även den som i 

övrigt visar sig svagpresterande får i detta test upplevelsen av att klara av de flesta 

uppgifterna. Arbetstempot i testet har visats ha starkt samband med effektiviteten 

---

 

47

i utförandet av olika slags prestationskrävande uppgifter, både praktiskt och 

teoretiskt. Samtidigt har visats hur svarsstilen, d.v.s. balansen mellan antalet 

korrekta ja-och antalet korrekta nej-svar, har stort prognostiskt intresse. Särskilt 

antalet korrekta nej-svar har visats ha stor betydelse, vilket kan antas 

sammanhänga med att denna svarstyp speglar förmågan till överblick och analys i 

stort.  

Sambandet mellan Cognitrone S1 och perceptiva prov av papper-och-penna-typ är 

högt men med Cognitrone tillkommer bilden av hur arbetet läggs upp och hur 

balansen tempo/noggrannhet varierar över tid under testets gång. Att Cognitrone 

S1 till skillnad från traditionella perceptiva prov ej är tidsbegränsad gör att 

utförandet speglar mer av personliga förmågan att själv strukturera och finna en 

strategi för hur man går tillväga på bästa sätt. Arbetstempot har som på gängse 

perceptiva prov visats ha starkt ålderssamband. Skillnaderna i prestationer mellan 

etniska grupper kan spegla kulturella skillnader i hanteringen av förväntan på att 

samtidigt söka uppnå snabbt och noggrant utförande. 

Cognitrone S4 som utmärks av stark tidspress och lika lång tid för varje uppgift 

oavsett svårighetsgrad ger på olika sätt en god bild av förmågan att hantera 

stress. Såväl antalet rätt som antalet fel ger värdefull information och 

samvarierar med prestationsförmågan i praktiska såväl som teoretiskt krävande 

sammanhang. Särskilt antalet fel synes på ett brett sätt spegla förmågan till 

effektivt kapacitetsutnyttjande i andra sammanhang. 

Tvåhandskoordination belyser fungerandet såväl ur temposynpunkt som 

noggrannhetsaspekter. Framför allt har visats att det genomsnittliga tempot 

speglar viktiga aspekter på effektivt fungerande i praktiska situationer. Vidare är 

av betydelse att granska tempo i förhållande till kvaliteten på utförandet, där 

ineffektiv arbetsstil i synnerhet visats prognostiskt negativ. I detta test får man för 

övrigt mycken information om testandens arbetssätt vad gäller systematiska 

förbättringar, ryckigt fungerande eller svårigheter att upprätthålla god funktion. 

Av här redovisade skillnader mellan könen respektive etniska grupper framgår att 

resultaten på detta test torde påverkas av tidigare erfarenheter. 

---

 

48

NORMER JÖNKÖPINGSMATERIALET 

Vigilans S2 

STN 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 

Antal 

rätt 

-20 

21-24 25-26 27-29 30 

31 

32 

 

 

Antal 

fel 

>45 45-17 

16-9 8-4  3 

2-1  0 

 

 

Antal 

sena 

fel 

>28 

28-12 

11-5 

4-3 

2 1 0    

Reatid >0,88  0,88-

0,77 

0,76-

0,70 

0,69-

0,64 

0,63-

0,59 

0,58-

0,54 

0,53-

0,50 

0,49-

0,46 

0,45- 

Ökn 

Reatid 

>0,91 0,91-

0,60 

0,59-

0,41 

0,40-

0,26 

0,25-

0,15 

0,14-

0,05 

0,04- 

-0,05    

-0,06/ 

-0,17 

-0,18-

 

 

 

 

 

 

 

Cognitrone S1 

STN 

1 2 3 4  5 6 7  8 9 

Rätta 

ja 

-69 

70-72 73-74 75-76  77-78 79 

79 

80 

 

Rätta 

nej 

-100 101-

108 

109-

111 

112-

114 

115 116-

117 

118-

119 

120  

R-tid >4,91 4,91-

3,98 

3,97-

3,36 

3,35-

2,94 

2,93-

2,60 

2,59-

2,36 

2,35-

2,13 

2,12-

1,90 

1,89- 

R-tid 

män 

>5,10 5,09-

4,11 

4,10-

3,37 

3,36-

2,95 

2,94-

2,63 

2,62-

2,37 

2,36-

2,13 

2,12-

1,90 

1,90- 

R-tid 

kv 

>4,34 4,33-

3,78 

3,77-

3,33 

3,32-

2,85 

2,84-

2,49 

2,48-

2,29 

2,28-

2,09 

2,08-

1,83 

1,82- 

R-tid 

<30 

år 

>4,34 4,34-

3,44 

3,43-

2,94 

2,93-

2,63 

2,62-

2,39 

2,38-

2,20 

2,19-

1,95 

1,94-

1,75 

1,74- 

R-tid 

30-39 

>5,09 5,09-

4,18 

4,17-

3,38 

3,37-

3,02 

3,01-

2,70 

2,69-

2,45 

2,44-

2,22 

2,21-

1,96 

1,95- 

R-tid 

40- 

>5,06 5,05-

4,19 

4,18-

3,62 

3,61—

3,11 

3,10-

2,76 

2,75-

2,50 

2,49—

2,29 

2,28-

2,07 

2,06- 

 

---

 

49

Cognitrone S4 

 

STN 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 

Antal 

rätt 

-38 

39-45 46-51 52-55 56-59 60-63 64-67 68-69 70- 

Antal 

fel 

>33  33-28 27-23 22-20 19-17 16-14 13-11 10-9  8-0 

Antal 

rätt 

<30år 

-42 

43-50 51-54 55-59 60-63 64-67 68-69 70-73 74- 

Antal 

rätt 

30-40 

-38 

39-44 45-50 51-54 55-60 61-63 64-67 68-69 70- 

Antal 

rätt 

40- 

-40 

41-44 45-50 51-53 54-56 57-60 61-64 65-66 67- 

 

 

Tvåhandskoordination S1 

STN 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 

Tid >51,5 

51,5-

40,4 

40,3-

32,3 

32,2-

26,6 

26,5-

22,1 

22,0-

18,0 

17,9-

15,6 

15,5-

13,1 

13,0- 

Fel% >7,01 7,01-

3,96 

3,96-

2,46 

2,45-

1,36 

1,35-

0,77 

0,76-

0,44 

0,43-

0,21 

0,20-

0,06 

0,05- 

Tid 

män 

>50,3 50,3-

39,2 

39,1-

31,2 

31,1-

25,7 

25,6-

21,5 

21,4-

17,6 

17,5-

15,3 

15,2-

13,0 

12,9- 

Tid 

kv 

>59,2 59,1-

46,5 

46,4-

38,2 

38,1-

32,3 

32,2-

26,1 

26,0-

21,0 

20,9-

17,4 

17,3-

15,3 

15,2- 

Tid 

<30 

>46,5 46,5-

37,2 

37,1-

29,8 

29,7-

25,1 

25,0-

21,3 

21,2-

17,9 

17,8-

15,8 

15,7-

14,0 

13,9- 

Tid 

30-40 

>51,1 51,1-

40,4 

40,3-

32,5 

32,4-

26,6 

26,5-

22,4 

22,3-

17,5 

17,4-

15,0 

14,9-

12,6 

12,5- 

Tid 

40- 

>59,1 59,1-

43,3 

43,2-

34,9 

34,8-

28,0 

27,9-

23,0 

22,9-

18,7 

18,6-

15,9 

15,8-

13,3 

13,2- 

 

 

---

 

50

 

Kumulativ frekvens antal rätt Vigilans S2 

Antal rätt 

Kumulativ frekvens 

32 17,4% 

31 33,9% 

30 48,0% 

29 60,2% 

28 68,3% 

27 75,4% 

26 81,7% 

25 86,7% 

24 89,8% 

23 93,8% 

22 95,0% 

21 95,7% 

20 96,8% 

<20 100% 

 

---

 

51

 Kumulativ frekvens antal fel Vigilans S2 

Antal fel 

Kumulativ frekvens 

0 22,0 

1 38,8 

2 51,1 

3 60,1 

4 66,1 

5 70,3 

6 73,6 

7 75,9 

8 77,8 

9 79,3 

10 80,3 

11 82,2 

12 84,9 

13 86,2 

14 87,2 

15 88,5 

16 89,2 

17 89,6 

18 90,0 

19 90,6 

20 90,9 

>20 100% 

 

---

 

52

Kumulativ frekvens antal sena fel Vigilans S2 

 

Antal sena fel 

Kumulativ frekvens 

0 33,3% 

1 56,1% 

2 66,7% 

3 72,8% 

4 77,5% 

5 80,5% 

6 83,3% 

7 84,8% 

8 86,3% 

9 87,1% 

10 88,6% 

11 90,7% 

12 91,7% 

>12 100% 

 

---

 

53

 

Fördelning sena fel bland dem som totalt gör minst 1 fel 

Antal sena fel 

Kumulativ felfrekvens 

0 13,8% 

1 44,4% 

2 57,0% 

3 65,6% 

4 71,5% 

5 75,3% 

6 78,6% 

7 80,5% 

8 82,2% 

9 83,4% 

10 85,3% 

 

Felfördelning totalt bland dem som gjort minst 1 sent fel 

Antal fel totalt 

Kumulativ frekvens 

1 17,5% 

2 30,4% 

3 41,4% 

4 50,1% 

5 54,8% 

6 61,1% 

7 64,1% 

8 66,8% 

9 69,3% 

10 70,4% 

11-15 83,0% 

16-20 87,1% 

 

---

 

54

Felfördelning totalt för den grupp som inte har något sent fel 

Antal fel totalt 

Kumulativ felfrekvens 

0 67% 

1 85% 

2 95% 

3 97% 

4 99% 

5 100% 

Bland dem som inte gör något sent fel gör alltså enbart 33% något initialt fel. Bara 

15% av gruppen gör mer än ett initialt fel. 

 

 

 

---

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fmpsy 2004:2

Rapporten har rekv.nr 832 909 

 

Rapporten finns på vår hemsida www.ams.se. 

Rapporten kan också beställas från AMS Närservice, 

Box 6, 646 21 Gnesta, fax [phone].  

E-mail: [e-mail] 

Pris 20 kr per rapport. Frakt och moms tillkommer.