Disposition
Yüklə 193,2 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Tabell 3.
- 3.5. Val av provtagningspunkter
- 3.6. Provtagningsmetodik
- 3.7. Logistik och kvalitetskontroll i samband med provtagning
- 4. Resultat 4.1. Växtanalyser
- Tabell 4
- Uppmätta kadmiumhalter i potatis i Jämtlands län
- Tabell 5.
potatissort som odlas av flest odlare i länet är Sava, vilken återfinns hos totalt 18 av 34 odlare. Därefter kommer King Edvard som 13 av odlarna odlar. De flesta odlare har flera potatissorter. Fördelning av potatissort och antal odlare åskådliggörs i tabell 3. Bland de 15 odlare som ingår i studien har potatissorterna Sava, King Edvard, Matilda och Hertha ingått.
Sava 18
King Edvard 13
Satina 6 Mandel 6 Folva 6 Maritema 5 Hertha 4 Asterix 4 Suberb 3 Fontane 2 Matilda 2 Melody 2 Ditta 2 Fakse 1
Sparrispotatis 1 Bintje 1
Antalet provtagningspunkter har bedömts utifrån arealen av den potatissort som valts ut för provtagning hos respektive potatisodlare. Uppgifterna har erhållits från respektive odlare. För varje hektar odlad potatis av aktuell potatissort togs ett samlingsprov av respektive potatis, matjord och alv.
Vid val av provtagningspunkter hos varje enskild odlare har en subjektiv bedömning kring representativa provtagningspunkter gjorts tillsammans med odlarna. Vid bedömning av provtagningspunkt har det tagits hänsyn till följande faktorer:
Mineralogi Lerhalt
Halt organiskt material
Gödslingshistorik Växtföljd
Djup till grundvattenytan Djup till berggrund
Avstånd till kraftledningar 3.6. Provtagningsmetodik
Provtagning av potatis och jord har utförts under september månad 2008, under perioden mellan blastdödning och skörd.
21 Varje provtagningspunkt utgjordes av två längdmeter av en rad. Dessa två längdmeter har tagits minst 10 meter från åkerkanten. De två längdmetrarna mättes upp med måttband.
Från varje rad valdes tio potatisar ut i storleken 38-65 mm. Matjordsprov, vilket representeras av åkermarkens översta 20 centimetrar, togs i 12 punkter med hjälp av en markkarteringsborr längs med de två längmetrarna. Alla dessa prover blandades i en hink för samlingsprov. Samlingsprovet fördes sedan över i plastpåsar.
Alvprov, 40-60 cm, togs i 10 punkter som sedan slogs ihop till ett samlingsprov. Optisk granskning tillämpades för att skilja matjord och alv. Alvproven togs med en EJH-borr. En EJH-borr påminner om en ultunaborr men är anpassad för grövre jordar. Även samlingsprovet för alven fördes över till plastpåsar.
Mellan provtagningstillfällen hos olika odlare har all fältutrustning rengjorts med rödsprit samt desinfektionsmedel och sedan sköljts med rikliga mängder vatten. Detta för att minimera risken för spridning av olika potatissjukdomar mellan odlingar. De fältoveraller som har använts vid provtagning har tvättats mellan besöken. Skoskydd har använts men trots detta har fältstövlarna skrubbats, desinficerats samt sköljts av med rikliga mängder vatten. Övrig provtagningsutrustning i form av hinkar, måttband, skjutmått och andra plastredskap har desinficerats samt sköljts av med rikliga mängder vatten mellan fältbesöken. Mellan provtagningspunkterna hos en odlare har utrustningen rengjorts mekaniskt genom att torka och skölja av med vatten. Anteckningar i samband med fältbesök och provtagning fördes i fältprotokoll. Varje provtagningstillfälle dokumenterades med foton. Proverna förvarades i kylskåp 1-2 dagar innan transport till SLU. Jordproverna förvarades i dubbla plastpåsar och potatisarna i nätsäckar. Proverna skickades sedan med företagspost till SLU i Uppsala. 3.8. Provberedning och analys av växt- och jordprover
Laboratoriet på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för Mark och Miljö, följer Svensk Standard SS 02 83 11.
Jordproverna torkades i torkrum i 38°C tills de blev lagringsdugliga. De lufttorkade proverna siktades sedan genom en sikt med 2 mm maskvidd. Bestämning av torrsubstanshalten skedde efter torkning i ugn över natten i 105°C. Upplösning av jordproverna skedde därefter i salpetersyra.
Potatisproverna vakuumtorkades under tre dygn i 26°C för att uppnå lagringsduglighet. Potatisarna rengjordes därefter för att vara fria från jordrester. Sedan skalades potatisen med platskniv. Bestämning av torrsubstansen skedde efter torkning i ugn över natten. Upplösning av potatisproverna skedde i salpetersyra.
Vad gäller växtanalyserna har två stycken referensprover samt blankprover inkluderats efter varje extraktionsomgång. Motsvarande har utförts för jordanalyserna men den skillnaden att ett blankprov har ingått i varje extraktion. 22
4. Resultat 4.1. Växtanalyser 4.1.1. Kadmium Medelhalten kadmium i kommersiellt odlad potatis i denna studie uppgår till 0,014 mg Cd/kg färskvikt, respektive 0,074 mg Cd/kg torrvikt (tabell 4).
Analys Median Medel σ min max Gränsvärde Cd färskvikt 0,009 0,014 0,015 0,003 0,072 0,1 Cd torrvikt
0,050 0,074 0,079 0,016 0,379 0,5
Uppmätta maximumvärden överskrider inga gällande gränsvärden (figur 4). Uppmätta kadmiumhalter i potatis i Jämtlands län 0,00
0,02 0,04
0,06 0,08
0,10 1 12 23 3
K adm iu m ha lte r i p ota ti s (m g C d/ kg vv ) 4
Figur 4. Kadmium i potatis (våtvikt) från undersökta odlingar i Jämtlands län.
I tabell 5 kan uppmätta värden från denna studie med avseende på kadmium jämföras med tidigare undersökningar som har utförts i landet.
Norrbotten 0,009 0,011 0,006 0,002 0,024 Sandberg (2002)
Norrbotten 0,010* 0,013* 0,007* 0,005* 0,039* Öborn m.fl.
(1993) Blekinge 0,005* 0,007* 0,004* 0,001* 0,018* Öborn m.fl. (1993)
Örebro 0,011* 0,013* 0,008* 0,003* 0,032* Öborn m.fl. (1993)
Sverige - 0,016 - 0,005 0,055 Fuchs m.fl.
(1976) Sverige - 0,017 0,014 0,008 0,046 Jorhem m.fl.
(1993) Sverige 0,011 0,013 0,007 0,004 0,033 Jorhem m.fl. (2000)
Sverige 0,017 0,019 0,011 0,002 0,078 Nilsson (2000)
Sverige 0,008* 0,010* 0,006* 0,001* 0,028* Petersson Grawé m.fl. (2001)
*torrsubstansen antogs vara 20 procent. 23
Yüklə 193,2 Kb. Dostları ilə paylaş:
|