Disposition

påbörjades år 1975. Nedfallet har påvisat lägre halter i norra Sverige jämfört med de södra 

delarna av landet. Nedfallet över Jämtlands län är och har varit begränsat (Figur 2). Det har 

därmed av allt att döma en mycket liten inverkan på halterna av kadmium i länets åkermark 

och grödor. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Figur 2. Luftnedfall med avseende på kadmium över landet år 1975 och år 2005 (IVL m.fl., 2009) 

18 

---

3. Metod

 

 

 

3.1. Val av gröda för kadmiumprovtagning  

 

Gröda aktuell för provtagning i denna studie är potatis. Detta på grund av att det finns ett 

flertal kommersiella potatisodlare i länet samt att odlingarna i länet är geografiskt väl 

fördelade. Potatis från länet har inte heller i tillräcklig omfattning ingått i tidigare studier 

gällande kadmium i livsmedel. 

 

3.2. Val av provtagningsmedia och analysparametrar 

 

Provtagningen har, i enlighet med den tidigare nationella åkermarkskarteringen, omfattat 

potatis, matjord och alv. Genom provtagning av matjord kan den yttre påverkan på 

kadmiumhalten i åkerjorden utvärderas medan alven kan påvisa modermaterialets bidrag av 

kadmium. 

 

I Naturvårdsverkets mätprogram vad gäller jordbruksmark och gröda (Naturvårdsverket, 

2005) omfattas grödproverna av variabler relaterade till upptag av växtnäringsämnen och 

potentiellt skadliga ämnen. Dessa variabler utgörs av kalcium, magnesium, kalium, fosfor, 

mangan, zink, koppar samt kadmium som tillsammans ger en bra bild av potatiskvalitén. 

 

Vid val av ytterligare parametrar för denna studie har det även tagits hänsyn till de 

parametrar som uppmätts i högre halter i SLU:s åkermarkskartering samt i det av Stockholms 

Universitet utförda växtförsök på bland annat potatis odlad på alunskifferjord. SLU:s 

undersökning av åkermark har påvisat höga halter av arsenik, kadmium, kvicksilver, mangan, 

selen, zink, koppar och bly i Jämtlands län. Växtförsöket påvisade att potatis odlad på 

alunskiffer- och rödfyrjordar möjligen skulle kunna nå nivåer av kadmium och arsenik så att 

det tolerabla dagliga intaget överskrids (Greger, 2005). En gemensam nämnare för dessa två 

undersökningar är förutom kadmium även arsenik. Till de mätparametrar som ingår i 

Naturvårdsverkets mätprogram har därför arsenik lagts till. Flera av ovannämnda metaller 

binder hårt i marken och tas därför inte upp av växterna i någon större omfattning. Flera av 

metallerna har dock hög giftighet, däribland kvicksilver och bly. Av dessa två tungmetaller 

har bly lagts till bland de parametrar som analyserats i denna studie. 

 

Föreslagna parametrar av högre prioritet i Naturvårdsverkets mätprogram (Naturvårdsverket, 

2005) utgörs av bland annat totalt organiskt kol, pH, kalcium, magnesium, kalium, natrium, 

zink, koppar, kadmium och bly. De provtagningsmedium samt analysparametrar som har 

ingått i denna studie presenteras i tabell 2. 

 

Tabell 2. Aktuella provtagningsmedier samt analysparametrar  

Provtagningsmedium Analysparametrar 

Potatis 

As, Cd, Cu, Mn, Zn, Se och Pb 

Matjord 

pH, TOC, As, Cd, Cu, Mn, Zn, Se och Pb 

Alv 

pH, TOC, As, Cd, Cu, Mn, Zn, Se och Pb 

 

3.3. Val av laboratorium 

 

Analyser i tidigare utförda nationella och regionala studier med avseende på kadmium i mark 

och potatis har bland annat utförts av Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, Institutionen 

för Mark och miljö. För att i denna studie kunna erhålla jämförbara analysresultat med 

19 

---

tidigare motsvarande undersökningar samt på grund av en kostnadseffektiv provberedning, 

skickades proverna till SLU för analys. SLU har tidigare genomfört kadmiumanalyser av 

potatis och jord för Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.  

 

3.4. Val av potatisodlare 

 

3.4.1. Potatisodlare i länet 

Potatisodlingen i länet är nationellt sett av mindre omfattning och består av förhållandevis 

små enheter. Utifrån uppgifter från Jordbruksverket och Länsstyrelsens register över 

bidragssökande framgår att det år 2008 fanns 34 kommersiella potatisodlare i länet. Av dessa 

odlare uppgår medelvärdet på åkermarksarealen per odlare till 3,5 ha. Merparten av länets 

kommersiella potatisodlare har en areal som understiger tre hektar och några få odlare står 

därför för den större delen av den producerade volymen potatis i länet. Storleksfördelningen 

bland länets odlare åskådliggörs i figur 3.  

 

Kommersiella potatisodlingar i Jämtlands län - storleksfördelning 2008

0

5

10

15

20

<3

3-<6

6-<9

9-<12

12-<15

15-<18

18-<21

21-<24

24-<27

Antal ha

A

nta

l p

ota

ti

so

dl

ar

e

 '

 

Figur 3. Storleksfördelningen av potatisåkerarealen bland länets potatisodlare. 

 

Då antalet små potatisodlingar är många och lokaliserade i de delar av länet där större odlare 

också finns representerade, har provtagningen i denna studie inriktats på att omfatta odlare 

med en areal motsvarande 2 ha eller mer. Provtagning har därmed utförts hos 15 av länets 

kommersiella odlare och den totala åkerarealen för odlad matpotatis som ingår i denna studie 

motsvarar 75 % av den totala arealen för potatisodling i länet. Odling av utsädespotatis ingår 

inte i den totala arealen. 

 

Av de totalt 34 odlarna som finns registrerade för kommersiell odling driver 14 av dem 

ekologisk odling. Av de 15 odlare som ingår i studien representeras ekologisk odling av fyra 

av dessa.  

 

3.4.2. Val av potatissorter för provtagning 

Då olika potatissorter har olika förmåga att ta upp kadmium (Olsson, 1999), valdes så få 

potatissorter som möjligt att ingå i studien för att möjliggöra jämförelse mellan odlarna. Den 

20 

---