Microsoft Word a13malwa slutrapport docx
Yüklə 0,55 Mb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 4.2.3 Musiken
28
Figur 2 Vy från pusselspelet. Målet i spelet är att kombinera rätt klot med rätt låda. När spelet startar är lådor och klot redan utplacerade på banan (se figur 3) i en på förhand bestämd ordning som främst valdes för att klot inte skulle befinna sig bredvid sina matchande lådor. Konsonant musik har placerats ut för att låta konstant i bakgrunden. Om spelaren plockar upp ett klot och placerar klotet i dess rätta låda så händer ingenting förrän alla kombinationer har gjorts. Om spelaren plockar upp ett klot och närmar sig en felaktig låda så kommer dissonant musik att spelas. Skulle spelaren lämna klotet i lådan när kombinationen är fel så kommer den dissonanta musiken höras varje gång spelaren kommer nära just den lådan. Det dissonanta musiklagret får starkare ljudvolym ju närmare en felaktig kombination spelaren kommer och volymen blir svagare när spelaren går därifrån för att på längre avstånd inte höras alls. Felaktiga kombinationer kan alltid ändras på för att korrigera misstag. Om spelaren lyfter upp ett klot ur en felaktig låda och går iväg med den så kommer den dissonanta musiken att sluta spelas eftersom det inte är en felaktig kombination där längre. När alla klot och lådor har kombinerats på rätt sätt så avslutas spelet genom att spelarens avatar förs vidare till en annan planet för att symbolisera att spelaren har tagit sig framåt och haft progression i spelet. Sedan blir skärmen svart och spelet är slut. Två versioner av spelet skapades för att tjäna olika syften i undersökningen. Version 1 är spelet som beskrivits ovan, med en konsonant komposition som huvudsoundtrack och ett ledtrådssystem som använder sig av ett dissonantbildande musiklager. Version 2 är en kontrollversion med enbart den konsonanta kompositionen som används för att kontrollera om det är de musikaliska ledtrådarna som hjälper testpersonerna som spelar version 1.
29
Figur 3 Överblick av spelplan, vy från Unity. En tracker har även implementerats i spelets kod vilket är en funktion som registrerar kvantitativ data ifrån spelsessionerna. Den registrerar vilka kombinationer som görs i spelet, om de är rätt eller fel och vid vilken tid under spelsessionen som spelaren gör detta. Den registrerar även varje gång en spelare plockar upp eller släpper ett klot och vilka klot det gäller. Data sparas som XML en textfil, vilket gör det lätt att läsa.
Musiken skapades i programmet Logic Pro X (Apple Inc., 2013). En kromatisk skala med tonen F som prim valdes på måfå. Logics instrumentbiblioteket har en underdel vid namn Soundscape där mycket ambienta syntar finns och dessa användes för att ge intryck av atmosfär. För att ge en känsla av rymd valdes mjuka, lågmälda syntar med mycket reverb, rumsljud, och delay, fördröjd efterklang. Först komponerades den konsonanta kompositionen med följande (konsonanta) intervall: prim, ters, kvint, stor sext och oktav. Dessa intervall valdes utifrån de intervall som västerländsk musikteori menar är konsonanta (Ingelf, 1997) och ifrån intervall testade i de studier som granskats av Schellenberg och Trehub (1994) . Det fanns en tanke om att musiken skulle ha en ambient (atmosfärisk) lågmäld stil för att inte vara för tydlig eller sticka ut ifrån resten av spelet. Ambient musik är praktiskt om man vill undvika musik som upplevs repetitiv. Genom långa, utdragna toner och melodier kan en spelare ”luras” att tro att musikspåret är mycket längre än vad det egentligen är eftersom det inte hörs när loopen spelas om. Det var passande för detta sammanhang eftersom de dissonanta ledtrådarna behövde kunna loopas och spelas upp när som helst. Vid val av syntar krävdes ett mått av noggrannhet då det finns syntar som utgår ifrån kluster eller atonala ljudeffekter vilket kan uppfattas som dissonant. Även om många av dessa syntar hade passat till spelet så hade de kunnat störa spelarens uppfattning av konsonans och dissonans. Detta hade eventuellt förhindrat att spelaren blivit hjälpt av ledtrådssystemet då spelaren kanske inte hade kunnat skilja på vilka dissonanser som ledde till hjälp eller vilka som bara fanns där för estetiska skäl. Därför komponerades den konsonanta musiken enbart med syntar som hade rena toner.
30
Det dissonanta musiklagret komponerades med intervallen överstigande kvart, liten septima, stor septima och liten sekund. Dessa intervall valdes utifrån de intervall som västerländsk musikteori menar är dissonanta (Ingelf, 1997) och ifrån intervall testade i de studier som granskats av Schellenberg och Trehub (1994) . Eftersom detta lager skulle vara dissonant så användes flera typer av syntar, även med klusterteknik och atonalitet. Ett lägre frekvensregister användes för att få till en ambient känsla och ett djup i ljudbilden. Atonala ljudeffekter, brus och kluster underordnades dock och i fokus var istället dissonantbildande toner som för detta arbete var viktigast. Eftersom tanken var att de dissonanta ledtrådarna skulle vara subtila i spelet så användes lågmälda, ”mjuka” syntar och långa, utdragna toner. Syntar med annan klangfärg (än hos de syntar som användes till det konsonanta stycket) valdes för att musiken inte skulle uppfattas som ”grötig” och svårlyssnad när båda lager spelades upp samtidigt. Det var också för att dissonanserna skulle kunna höras trots mängden ljud.
Yüklə 0,55 Mb. Dostları ilə paylaş:
|