56
hade övertagits av samhället, och familjerna hade blivit mindre. Morgonbris ansåg att det
behövdes en diskussion om hur man skulle bevara familjen utifrån de nya förutsättningarna:
Detta väsentliga i familjen, som ännu bevisar sin livskraft, och som därför är värd all ärlig
reformviljas omtanke just nu, är äktenskapet som ett kärleks- och vänskapsförhållande,
föräldraskapet med dess glädje över barnen samt barnens rätt till förståelse och
trygghetskänsla.
195
Morgonbris analyserade själva konsekvenserna av detta:
Ett socialistiskt program för familjen blir alltså konservativt, om man ser till dess strävan att
bevara det viktiga, det väsensbetingande innehållet för familjen, men radikalt i dess krav
att reformera vissa av familjens ytliga uppgifter.
196
Detta resonemang illustrerar väl hur de socialdemokratiska kvinnorna tänkte kring familjen. Den
skulle skyddas och bevaras, samtidigt som den skulle moderniseras och förändras. Sigrid Gillner
skrev i en artikel att familjen skulle ses som helig och omistlig, som samhällets grundval, men
talade också om att avskaffa orättvisor i egendomsfördelning och arbetets betalning.
197
Hon skrev
att:
Vi tro att människorna måste gå nya vägar för att ordna sin försörjning och familjelivets
och hemmets bestånd. Men de nya vägarna måste beträdas under aktning och tillämpning
av gamla beprövade sanningar och principer för mänsklig sammanlevnad.
198
Även Gillners artikel visar att synen på äktenskapet och familjen skulle förändras, men utan att gå
ifrån de konservativa värderingar som under sent 1800-tal skapade normen om familjen.
194
”Minskad literkult medför ökade semestermöjligheter” Morgonbris februari 1935 s 22 Jämför med not 11, där
samma formulering användes 2002 av den kristna gruppen Stöd åt familjen.
195
”Familjen göres om” Morgonbris december 1933 s 13-15.
196
Ibid.
197
”Den heliga familjen” Morgonbris december 1933 s 10-11.
198
Ibid.
57
Befolkningsfrågan rymde ett komplex av frågor som rörde män, kvinnor, barn, fritid och
arbete. Enligt Morgonbris och framstående socialdemokrater som Alva och Gunnar Myrdal var
det övergripande problemet att Sverige var på väg att avfolkas på grund av att svenskarna födde
för få barn. Barnlösheten ansåg de främst bero på samhället, varför politikerna hade ett ansvar att
lösa det. Man ansåg att den främsta orsaken var att människor hade det så dåligt ställt att de inte
ville sätta barn till världen och lösningen var en radikal omläggning av fördelnings- produktions-
och socialpolitiken, men även att uppfostra människor så att de lärde sig att förstå vikten av att
män och kvinnor bildade familj för att skaffa barn, gärna fler.
199
Alva Myrdal presenterade ett
program som innehöll bland annat följande krav:
-
Barnförsörjningsbördan skulle övertas av samhället
-
Minimikrav på tre rum och kök åt varje familj med tre barn
-
Gratis och offentliga barnkammarskolor
-
Rabatter för barnrika familjer
I programmet ingick också föräldrafostran, det vill säga att man skulle väcka det psykologiska
intresset och förståelsen för familj och barn: ”Man måste få smak för föräldraskap, förstå att det
är något tjusande, något som skänker en långt djupare glädje och lycka än ett ytligt nöjesliv”.
200
I
en artikel diskuterades paradoxen att samhället å ena sidan bad om fler barn och att kvinnor å
andra sidan fick sparken om de gifte sig och att ogifta kvinnor med barn också fick det eftersom
det inte ansågs hederligt att vara ensamstående och ogift med barn. Samtidigt ansågs de kvinnor
som inte ville eller kunde skaffa barn vara nöjeslystna, ytliga och bekväma. Skribenten menade att
ingen kvinna borde mista sitt arbete för att hon ”uppfyller sin biologiska bestämmelse och berikar
nästa generation med nytt liv”
201
De socialdemokratiska kvinnorna pläderade för att män och
kvinnor skulle ta sitt ansvar och sätta barn till världen, de hade ett ansvar att rädda ”den sunda
kärnan av svenska folket”.
202
Det skulle ses som en samhällsplikt att skaffa barn och i detta ingick
199
”Folkets framtid” Morgonbris januari 1935 s 5-8.
200
Ibid.
201
”Barnafödandet i detta land för många praktiskt taget förbjudet” Morgonbris januari 1935 s 16-17.
202
”Tappra kvinnor håller hemmen samman” Morgonbris januari – februari 1936 s 26-27.
58
att bilda en heterosexuell familj grundad på äktenskapet, även om SAPs kvinnor också
bekämpade synen att föreställningen om att det var skamligt att ha barn utanför äktenskapet.
203
Kvinnorna beskrevs som ofullständiga utan familj och det var deras uppgift att hålla ihop den,
uppfylla dess praktiska behov och värna om familjemedlemmarnas välmående. Morgonbris
redaktör Kaj Andersson skrev vid ett tillfälle att ”/…/ en vaken, hurtig och dugande husmor är en
hälsokälla för hela familjen”.
204
I debatten om husmoderssemestrar blev uppfattningen om kvinnor
och män som beroende av varandra tydligt. Mannens förpliktelser var främst riktade mot sin
arbetsgivare, medan kvinnans förpliktelser främst var gentemot sin familj, det vill säga man och
barn. Om hon inte skötte sina förpliktelser, kunde han inte göra ett bra arbete och det var ju
genom det som familjen fick sina pengar. Så såg kontraktet ut. Med den logiken, skulle mannen
tjäna på lite vila åt sin hustru. När Aseas direktör såg sammanhanget mellan hemmen och
mannens arbete, skänkte företaget ett stort ekonomisk bidrag till Morgonbris kampanj att rusta
upp vilohem för husmödrarna:
I ett hem där hustrun har kraft och mod att göra det så trevligt som möjligt för
familjemedlemmarna, där spännas också alla andras krafter till ett för hela familjen
välsignelsebringande arbete, medan ett hem med en uttröttad, håglös och förslöad husmor
varken erbjuder vila för mannen under hans lediga tid eller stimulans för honom i hans
arbete.
205
Enligt Aseas direktör var det kvinnans uppgift att uppfylla mannens behov av vila och stimulans
och enda anledningen att ge henne vila, var för att hon skulle orka med att uppfylla dessa behov åt
sin make. Hustruns uppgift var enligt det rådande genuskontraktet alltså att tjäna maken.
203
”Folkets framtid” Morgonbris januari 1935 s 5-8.
204
”De svenska husmödrarna på marsch” Morgonbris mars 1936 s 14.
205
”Morgonbrishyddor över hela landet!” Morgonbris april 1933 s 10.
Dostları ilə paylaş: |