17
- Pernilla, undersköterska. Yrkeserfarenhet som enhetschef är 18 år och majoritet av tiden i
kommunal regi.
- [.] Agneta, social och omsorglinje-2-årig universitetsutbildning. Yrkeserfarenhet som
enhetschef är 15 år inom kommunal regi.
- [.] Sara, en 4-årig universitetsutbildning, samhällsvetenskapligt program- med inriktning.
Yrkeserfarenhet som enhetschef i fyra år, både i kommunal regi och privat driven verksamhet.
- [.] Birgitta, socionomutbildning och 35 år yrkeserfarenhet i kommunal regi.
- [.] Lena, social och omsorglinje-2-årig universitetsutbildning. Avancerad examen i sociologi
och 8år yrkeserfarenhet som enhetschef i kommunal regi.
- [.] Monika, sjuksköterska och yrkeserfarenhet som enhetschef är 26 år.
- [.] Karin, social och omsorgsprogrammet- 2-årig universitetsutbildning, avancerad examen
med inriktning funktionsnedsättning och äldre. Yrkeserfarenhet som enhetschef är åtta år.
18
7.2 Kompetensen för enhetschefer
På frågan om vad våra respondenter ansåg kompetens var för deras yrkesroll som enhetschef,
oavsett utbildningsbakgrund anser respondenterna att kompetens handlar om två huvudsakliga
områden. Den längre formella kompetensen som de får eller kan få via utbildning samt den
reella kompetensen som huvudsakligen handlar om kunskaper från erfarenheten av sin
yrkesroll. Reell kompetens anser de flesta respondenter handlar om de kunskaper och
förmågor som arbetet kräver i praktiken. Ytterligare fann vi skillnader mellan områden i hur
respondenterna uttryckte sig om kompetens för sin yrkesroll. En respondent som inte erhåller
en längre formell utbildning förmedlar en mer övergripande och mer objektiv syn på
kompetens, denna respondent menar att utbildning talar om vilka längre formella kompetenser
en individ har, det är inte nödvändigtvis samma sak som att inneha den faktiska kompetensen
för arbetet. En annan respondent förtydligar kompetens i samband med sina arbetsuppgifter
och fokus som enhetschef, är det som beskrivs handla om olika aspekter av arbetet med
människan. Här nedan pekar Sture och Monika på vad kompetens är för något för deras
yrkesroll.
Sture enhetschef:
“...Eh vad innebär kompetens, ja någonstans har handlat det väl om, alltså det är två olika
delar egentligen kompetens tänker jag. Det finns en formell kompetens, vad jag har för
utbildning å och så finns det ju en reell kompetens, alltså vad jag har för kunskaper…”
Monika enhetschef, [.]:
”Ja det handlar ju väldigt mycket om att jobba med grupper, att jobba med samarbetsfrågor.
Sen är det formella som det handlar om, regelverk och lagar och såna saker som styr
arbetslivet. För mig handlar det väldigt mycket om att jobba med människor..”
Vi fann även att samtliga respondenter menar att yrkesrollens kompetens främst handlar om
den samlade arbetslivserfarenheten, alltså de förtrogenhetskunskaper som enhetscheferna får
med sig under tiden de arbetar. Den reella kompetensen för våra respondenter handlar mycket
om den medmänskliga relationen och att förstå sina begränsningar i det stora arbetet. De
innebär individuella problemlösningar, att arbeta med andra.
De flesta respondenter trycker på förmågan att kunna samarbeta och vikten av social
kompetens i sitt arbete som enhetschef som viktig. De förstnämnda kompetenserna handlar
om att vara en bra ledare, övriga kompetenser handlar om att vara chef för sin verksamhet. Att
vara chef anser de flesta deltagarna har att göra med kompetens för administrativa uppgifter.
Det är den längre formella kompetensen som de förvärvat genom studiesammanhang och som
handlar om hur respondenterna delar på yrkesrollens funktion.
Att kunna utföra sina arbetsuppgifter utifrån de ansvarsområden de har, såsom arbetsrätt och
ekonomi, är de mest framträdande yttranden för de med utbildning
samt de respondenter som
tagit enskilda kurser i ämnet. Dock beskriver en respondent utan längre formell utbildning att
yrkesrollen kräver en kontinuerlig förkovring via utbildning. En respondent skiljer sig ur
mängden då, Pernilla förtydligar sitt svar med att gå ett steg vidare än övriga och redogör för
hur kompetens enligt henne kan mätas. Man menar att resultaten för ens arbete pekar på hur
kapabel man är. Några respondenter har nämnt att man har metoder, exempelvis enkäter som
avser att mäta brukarens, personalen och kollegors åsikter kring verksamheten som berör de
19
nyss nämnda på olika sätt. Det syftar till att kvalitetssäkra verksamhetens mål, en respondent
ger dock kritik gällande tillförlitlighet för dessa metoder och anser inte att det är ett rättvist
mätinstrument för en enhetschefs kompetens, varken i positiv eller negativ bemärkelse. Vilket
exemplifieras nedan av Pernilla och Sara.
Pernilla enhetschef:
“....men kompetens handlar ju i varje fall resultatet tycker jag. Det är ett likhetstecken mellan
kompetens och vilket resultat jag levererar. För mig är det som är det viktiga”
Sara enhetschef, [.]:
“Man kommer ingen vart om man är chef, utan det är ledare. En person som stöttar
medarbetarna.”
Slutligen och enhetligt bland respondenter är att kompetens för yrkesrollen beskrivs utifrån
den reella kompetensen, de faktiska kvalifikationer som de anser är viktiga för att arbeta som
enhetschef. Fokus ligger i vad den enskilda respondenten anser kompetens har för betydelse
för dem och deras värderingar tycks framgå av dessa yttranden. Respondenter nämner
personliga egenskaper, att få växa tillsammans med sina arbetsuppgifter är en stor del för att
bemästra uppgifterna och lika viktigt för att använda sig av dessa i framtiden. De flesta
respondenter anser ytterligare och gemensamt för deltagarna att längre formell kompetens är
givet för detta arbete. Det ger ett försprång i information och hur man angriper situationer.
Dessutom menar en respondent att erfarenhet är viktig men ska inte tas för givet som positiv,
det kan ha en baksida och vara till nackdel för den som driver verksamheten. Enligt Agneta är
längre formell kompetens och mognad för yrkesrollen en kombination att eftersträva.
Agneta enhetschef, [.]
“Det är det jag uppskattar och sen betyder det inte.. att man har 20 år erfarenhet utan det kan
faktiskt vara att man fastnat i gamla tankebanor som man ror runt i och så.. Inte kommer
vidare så det kan vara nackdelar att man har.. det betyder inte bara fördelar att man har lång
erfarenhet.”
7.3 Diskursen
I fråga om diskursen kring kraven på kompetens och utbildning för yrkesrollen, så fann vi
skillnader i hur respondenterna förhåller sig till den och således påverkas av den. Samtliga
respondenter har tagit del av diskursen men i olika utsträckning. För de enhetschefer som
saknar längre formell utbildning för att anses vara behöriga idag och ställs inför dessa krav,
var åsikterna mer personliga och därmed starkare. Dessa respondenter hade olika orsaker till
sina upplevelser som inte alltid hade med dem själva att göra. De menade att upplevelsen av
diskursen kom uppifrån i organisationen ifråga om utbildningskraven. En deltagare, vill inte
ses som offer av diskursen utan som enskild arbetstagare som fattar beslut för sig själv, utifrån
de förutsättningar hen själv befinner sig i.
Pernilla menar på att det är korrekt att kräva utbildning och att man har ett eget val i denna
situation. Däremot känner hen att man själv kan ha förringat diskursen eller om det är en stor
förändring som föranlett nuvarande läge, hen syftar till att peka på bäraren av ansvar.
Sture
upplever själv inte att diskursen berör hen själv eller att den pågår mellan kollegor. Pernilla