Microsoft Word Matilda Waltin Yordanos Gebremariam docx

17  

 

-  Pernilla, undersköterska. Yrkeserfarenhet som enhetschef är 18 år och majoritet av tiden i 

kommunal regi.  

 

-  [.] Agneta, social och omsorglinje-2-årig universitetsutbildning. Yrkeserfarenhet som 

enhetschef är 15 år inom kommunal regi. 

 

-  [.] Sara, en 4-årig universitetsutbildning, samhällsvetenskapligt program- med inriktning. 

Yrkeserfarenhet som enhetschef i fyra år, både i kommunal regi och privat driven verksamhet. 

 

-  [.] Birgitta, socionomutbildning och 35 år yrkeserfarenhet i kommunal regi. 

 

 

-  [.] Lena, social och omsorglinje-2-årig universitetsutbildning. Avancerad examen i sociologi 

och 8år yrkeserfarenhet som enhetschef i kommunal regi.

  

 

-  [.] Monika, sjuksköterska och yrkeserfarenhet som enhetschef är 26 år. 

 

-  [.] Karin, social och omsorgsprogrammet- 2-årig universitetsutbildning, avancerad examen 

med inriktning funktionsnedsättning och äldre. Yrkeserfarenhet som enhetschef är åtta år. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

---

18  

 

7.2 Kompetensen för enhetschefer 

 

På frågan om vad våra respondenter ansåg kompetens var för deras yrkesroll som enhetschef, 

oavsett utbildningsbakgrund anser respondenterna att kompetens handlar om två huvudsakliga 

områden. Den längre formella kompetensen som de får eller kan få via utbildning samt den 

reella kompetensen som huvudsakligen handlar om kunskaper från erfarenheten av sin 

yrkesroll. Reell kompetens anser de flesta respondenter handlar om de kunskaper och 

förmågor som arbetet kräver i praktiken. Ytterligare fann vi skillnader mellan områden i hur 

respondenterna uttryckte sig om kompetens för sin yrkesroll. En respondent som inte erhåller 

en längre formell utbildning förmedlar en mer övergripande och mer objektiv syn på 

kompetens, denna respondent menar att utbildning talar om vilka längre formella kompetenser 

en individ har, det är inte nödvändigtvis samma sak som att inneha den faktiska kompetensen 

för arbetet. En annan respondent förtydligar kompetens i samband med sina arbetsuppgifter 

och fokus som enhetschef, är det som beskrivs handla om olika aspekter av arbetet med 

människan. Här nedan pekar Sture och Monika på vad kompetens är för något för deras 

yrkesroll. 

 

 

Sture enhetschef:

 

 

“...Eh vad innebär kompetens, ja någonstans har handlat det väl om, alltså det är två olika 

delar egentligen kompetens tänker jag. Det finns en formell kompetens, vad jag har för 

utbildning å och så finns det ju en reell kompetens, alltså vad jag har för kunskaper…”     

 

Monika enhetschef, [.]:

 

 

”Ja det handlar ju väldigt mycket om att jobba med grupper, att jobba med samarbetsfrågor. 

Sen är det formella som det handlar om, regelverk och lagar och såna saker som styr 

arbetslivet. För mig handlar det väldigt mycket om att jobba med människor..” 

 

Vi fann även att samtliga respondenter menar att yrkesrollens kompetens främst handlar om 

den samlade arbetslivserfarenheten, alltså de förtrogenhetskunskaper som enhetscheferna får 

med sig under tiden de arbetar. Den reella kompetensen för våra respondenter handlar mycket 

om den medmänskliga relationen och att förstå sina begränsningar i det stora arbetet. De 

innebär individuella problemlösningar, att arbeta med andra.  

 

De flesta respondenter trycker på förmågan att kunna samarbeta och vikten av social 

kompetens i sitt arbete som enhetschef som viktig. De förstnämnda kompetenserna handlar 

om att vara en bra ledare, övriga kompetenser handlar om att vara chef för sin verksamhet. Att 

vara chef anser de flesta deltagarna har att göra med kompetens för administrativa uppgifter.  

Det är den längre formella kompetensen som de förvärvat genom studiesammanhang och som 

handlar om hur respondenterna delar på yrkesrollens funktion. 

 

Att kunna utföra sina arbetsuppgifter utifrån de ansvarsområden de har, såsom arbetsrätt och 

ekonomi, är de mest framträdande yttranden för de med utbildning samt de respondenter som 

tagit enskilda kurser i ämnet. Dock beskriver en respondent utan längre formell utbildning att 

yrkesrollen kräver en kontinuerlig förkovring via utbildning. En respondent skiljer sig ur 

mängden då, Pernilla förtydligar sitt svar med att gå ett steg vidare än övriga och redogör för 

hur kompetens enligt henne kan mätas. Man menar att resultaten för ens arbete pekar på hur 

kapabel man är. Några respondenter har nämnt att man har metoder, exempelvis enkäter som 

avser att mäta brukarens, personalen och kollegors åsikter kring verksamheten som berör de 

---

19  

 

nyss nämnda på olika sätt. Det syftar till att kvalitetssäkra verksamhetens mål, en respondent 

ger dock kritik gällande tillförlitlighet för dessa metoder och anser inte att det är ett rättvist 

mätinstrument för en enhetschefs kompetens, varken i positiv eller negativ bemärkelse. Vilket 

exemplifieras nedan av Pernilla och Sara. 

 

Pernilla enhetschef: 

 

“....men kompetens handlar ju i varje fall resultatet tycker jag. Det är ett likhetstecken mellan 

kompetens och vilket resultat jag levererar. För mig är det som är det viktiga” 

 

Sara enhetschef, [.]: 

 

“Man kommer ingen vart om man är chef, utan det är ledare. En person som stöttar 

medarbetarna.” 

 

 

Slutligen och enhetligt bland respondenter är att kompetens för yrkesrollen beskrivs utifrån 

den reella kompetensen, de faktiska kvalifikationer som de anser är viktiga för att arbeta som 

enhetschef. Fokus ligger i vad den enskilda respondenten anser kompetens har för betydelse 

för dem och deras värderingar tycks framgå av dessa yttranden. Respondenter nämner 

personliga egenskaper, att få växa tillsammans med sina arbetsuppgifter är en stor del för att 

bemästra uppgifterna och lika viktigt för att använda sig av dessa i framtiden. De flesta 

respondenter anser ytterligare och gemensamt för deltagarna att längre formell kompetens är 

givet för detta arbete. Det ger ett försprång i information och hur man angriper situationer. 

Dessutom menar en respondent att erfarenhet är viktig men ska inte tas för givet som positiv, 

det kan ha en baksida och vara till nackdel för den som driver verksamheten. Enligt Agneta är 

längre formell kompetens och mognad för yrkesrollen en kombination att eftersträva.  

 

Agneta enhetschef, [.] 

 

“Det är det jag uppskattar och sen betyder det inte.. att man har 20 år erfarenhet utan det kan 

faktiskt vara att man fastnat i gamla tankebanor som man ror runt i och så.. Inte kommer 

vidare så det kan vara nackdelar att man har.. det betyder inte bara fördelar att man har lång 

erfarenhet.”

 

 

7.3 Diskursen 

 

I fråga om diskursen kring kraven på kompetens och utbildning för yrkesrollen, så fann vi 

skillnader i hur respondenterna förhåller sig till den och således påverkas av den. Samtliga 

respondenter har tagit del av diskursen men i olika utsträckning. För de enhetschefer som 

saknar längre formell utbildning för att anses vara behöriga idag och ställs inför dessa krav, 

var åsikterna mer personliga och därmed starkare. Dessa respondenter hade olika orsaker till 

sina upplevelser som inte alltid hade med dem själva att göra. De menade att upplevelsen av 

diskursen kom uppifrån i organisationen ifråga om utbildningskraven. En deltagare, vill inte 

ses som offer av diskursen utan som enskild arbetstagare som fattar beslut för sig själv, utifrån 

de förutsättningar hen själv befinner sig i. 

 

Pernilla menar på att det är korrekt att kräva utbildning och att man har ett eget val i denna 

situation. Däremot känner hen att man själv kan ha förringat diskursen eller om det är en stor 

förändring som föranlett nuvarande läge, hen syftar till att peka på bäraren av ansvar.

 Sture 

upplever själv inte att diskursen berör hen själv eller att den pågår mellan kollegor. Pernilla 

---