Microsoft Word Matilda Waltin Yordanos Gebremariam docx

12  

 

våra intervjufrågor vilket ledde till att vi kunde sålla bort överflödiga frågor. Att vara två 

intervjupersoner under sex av åtta intervjuer gav oss möjligheten att låta en av oss anteckna 

och den andra kunde koncentrera sig på frågorna. Intervjuerna spelades in med två olika 

telefoner, vilket gav större möjlighet för oss att vara aktiva i samtalet med respondenterna. 

Samt för att säkerhetsställa eventuella tekniska besvär som kan uppstå. 

 

6.2 Urval och tillvägagångssätt 

 

I ett tidigt stadie i uppsatsprocessen gjordes det generella sökningar på kompetensutveckling 

för att hitta deltagare som kunde tänkas vara med i vår studie. Valet hamnade på den 

kommunala verksamheten då vi fann ett projekt som tillhandahöll utbildning för chefer utan 

högskolekompetens. Där såg vi möjligheter att hitta deltagare från projektet och valde att 

kontakta den ansvarige för information. Under ett möte gavs det möjlighet att ventilera tankar 

och ställa frågor. Vår kontaktperson bidrog med svar och feedback. 

  

Frågeställningarna gav tre områden och exklusivt bestämde vi oss för ett område som 

intresserade oss mest. Vår kontaktperson vidarebefordrade följebrevet till de 

utvecklingsansvariga för olika kommuner, som följaktligen skickade det vidare till 

enhetscheferna med samma befattning och ansvarsområden. Beslutet att göra på detta vis togs 

av kontaktpersonen, då hen inte ville att vi ska ha fri tillgång till enhetschefernas 

kontaktuppgifter och för att på så vis värna om integriteten och forskningsetiken för studien 

och deltagarna 

 

Godtagandet av mellanhänder kan förklaras med anledningen att processen skulle försvåras 

utan hjälp, samt att det är tidskrävande att hitta deltagare med skilda utbildningsbakgrunder på 

egen förfrågan. Vi betonade vikten av inflytande på eventuella deltagare skulle utebli från 

mail för konfidentialitet och validiteten. Vårt önskemål var att de villiga deltagarna tog första 

kontakt med oss uppsatsskrivare om hur konfidentialitetskraven för studien skulle uppfyllas 

och erhållas. Istället för att enhetscheferna tog första kontakt med oss som enligt följebrev så 

gjorde utvecklingsansvarige detta i ett mail med villiga deltagare. Mailadresser och 

telefonnummer var då tillgängliga för oss att ta kontakt med respondenter, dock har vi inte 

tillgång att redogöra varför det blev så. Det fanns inget urval att göra i detta stadie då antalet 

respondenter hamnade under minimum av åtta personer.

   

 

 

De urvalskriterier vi valde för våra respondenter var med utgångspunkten att de skulle ha 

likheter i sin befattning, att de var chefer på samma nivå i organisationen. De skillnader vi var 

ute efter var utbildningsbakgrunden som kunde ge oss olikheter i samtal om utbildning av 

chefer med formell eller längre formell examen. Vi valde åtta respondenter fem med 

akademisk utbildning och tre personer utan akademisk utbildning. Vi är medvetna om att det 

kan bli vinklat då de inte är lika i antalet utan längre formell utbildning. Men vi upptäckte att 

dessa var betydligt färre i antal när vi gjorde sökandet av respondenter på egen hand, utan 

hjälp från vår kontaktperson.  

 

För att ta reda på vad det var våra respondenter upplevde när diskursen

10

 om längre formell 

och formell utbildning kom på tal, skapades en semistrukturerad intervju. Den innebär från 

början en del öppna frågor för att sedan gå mer ingående på våra respondenters upplevelse av 

samtalen. Intervjuerna skedde på våra respondenters arbetsplats i ett avskilt rum, för att 

                                                                                                               

10

 Samtal/diskussion 

---

13  

 

samtliga skulle känna sig trygga och befinna sig i sin yrkesroll. Varje intervju började med en 

kort genomgång om vilka vi var, samt syftet med studien detta för att skapa trygghet för våra 

respondenter. Intervjuerna varade mellan 30-60 minuter beroende på hur mycket 

respondenterna hade att säga. Sex av åtta intervjuer har vi genomfört tillsammans, vid en av 

intervjuerna var tiden knapp och det blev följaktligen bara en av oss som kunde genomföra 

denna. Till följd av sjukdom från en av respondenterna genomfördes också en intervju via 

telefon. Allt eftersom intervjuerna ägt rum och spelats in skrevs dessa ut.  

 

Med vår intervjuguide bör vi alltid ha i åtanke att man ska tänka på det innehåll som finns och 

att vi på ett korrekt sätt knyter an det till vår frågeställning (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & 

Wängnerud, 2008, s298). Frågorna är konstruerade utefter våra forskningsfrågor och vad vi 

anser tillhör vår studie. Då en av grundreglerna i en intervjuguide är att frågorna ska vara 

enkla att förstå för respondenterna har vi fått formulera om vissa av frågorna då en av 

respondenterna uttryckte förvirring över våra frågor. 

 

På så vis har vi kunnat uppdatera våra frågor och gjort dem mer användarvänliga för de andra 

respondenterna. Den första respondenten blev indirekt vår testperson men har även fått vara 

med i studien då hen svarat på frågorna som innan var komplexa, men som sedan 

omformulerades till mer lättbegripliga. Vi är medvetna om att detta kan påverka studien 

negativt, då alla respondenter inte fått samma frågor, men frågorna har gjorts så snarlika att vi 

fortfarande menade samma sak fast med andra ord. Vissa delar av intervjuerna har också 

tagits bort då de inte är relevanta och medför inget till studien. Vi har följaktligen valt att 

begränsa våra utskrifter till vissa delar av intervjuerna (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & 

Wängnerud, 2008, s302). Vi valde däremot att noggrant lyssna igenom och fokusera på de 

svar vi fick som vi ansåg var relevanta. Att skriva ut en intervju tar lång tid och är en 

mödosam process som kräver stor uppmärksamhet. Vi la ned stor energi på att ordagrant 

skriva ned exakt det respondenterna sa, men uteslöt hummanden och dubbla talspråk som bara 

gjorde intervjun överflödig att skriva ut. Dessa utfyllnadsord tjänar inget syfte och är vanligt 

förekommande i dagliga samtal, därav påverkas inte resultaten. 

  

Intervjuerna skapade en stor insikt hos oss för hur diskursen verkar för samtliga chefer. Detta 

har också påverkat oss inför andra intervjuer och vår förförståelse har ökat mer än tidigare 

kring området. Givetvis har det också lett till att vi längre fram under processens gång kunnat 

snappa upp hur samtalen går hos samtliga respondenter, på så vis har vi i ett tidigt stadie 

kunnat följa upp de svar vi fått och kunnat ställa följdfrågor till våra respondenter. 

6.3 Etik 

 

Kvale och Brinkmann (2009) använder sig av fyra riktlinjer vad gäller etiken. Detta är 

samtycke, konfindentialitet, forskarens roll och eventuella konsekvenser. Dessa berör 

samtliga som är involverade i uppsatsen och omgivningen de rör sig i. Konfidentialitet 

innebär att det som framkommer under intervjun behandlas och slutligen redogörs utan att 

innehåll ska kunna härledas tillbaka till varje enskild respondent (Brinkmann & Kvale, 2009, 

s88). Enligt författarna är det angeläget vad gäller respondenternas integritet och tillit för 

studien då fenomenet vi undersöker kan vara av känslig karaktär. Vi vill förklara att på grund 

av respondenternas arbetssituation, ifrågasätts respondenternas kompetens i samtalen om de 

nya kraven för deras befintliga yrkesroll. Samtliga namn och ålder på våra respondenter är 

helt borttaget för att inte avslöja deras identitet, vi har istället valt att ange ett spann mellan 

vissa åldrar. Likväl gäller detta för respondenter som möter kraven om längre formell 

utbildning. Kan de påverka diskursen då frågor som ställs kan beröra kollegor och 

arbetsplatsen. Detta är något vi ständigt förhöll oss till under uppsatsprocessen. I samband 

---