Microsoft Word Matilda Waltin Yordanos Gebremariam docx
METODDISKUSSION ................................................................................................................................. 34
Yüklə 433,51 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 10 KONKLUSION ........................................................................................................................................... 36
- 12 REFERENSLISTA ..................................................................................................................................... 38
- 13 BILAGOR .................................................................................................................................................... 40
- Förord
- 1 Inledning
2
11.1
F ORTSATT FORSKNING .......................................................................................................................................... 37
11.2 A VSLUTANDE ORD .................................................................................................................................................. 37
12. 2
I NTERNETKÄLLOR ................................................................................................................................................. 38
14.1
F ÖLJEBREV .............................................................................................................................................................. 40
14.2 I NTERVJUGUIDE ...................................................................................................................................................... 41
14.3 I NTERVJUGUIDE REVIDERAD UPPLAGA : ............................................................................................................. 43
3
De som gjorde denna uppsats möjlig är våra respondenter och till dem vill vi framföra ett stort tack! Ni har visat intresse och engagemang i våra samtal, mött oss med vänlighet och uppmuntrande ord. Vi har stor respekt för er yrkesroll och det gedigna arbetet ni gör. Tack för er tid!
Tack till vår handledare, Anna Lundin Norman som säkerligen arbetat med vår uppsats mer än fordrat. Trots våra svackor har orden alltid varit stärkande och handledning har inneburit tillfällen för att vidareutveckla idéer. Det har alltid funnits tillgänglig för stöd och feedback, tack! Tack till er som läst och bidragit med hjälpande ord och allra främst med ert tålamod!
Uppsala, december 2013 Yordanos Gebremariam och Matilda Waltin
1
Välfärdsstatens professionella såsom de som arbetar inom socialtjänsten 1 har blivit och kommer att vara viktiga aktörer menar Lindqvist (2012) när reformer och politiska beslut ska kunna genomföras (Lindqvist, 2012, 140). Att möta behov och förväntningar från flera samhällsgrupper, myndigheter, medarbetare och individ med mångfacetterad problematik framför krav på arbetstagarens kompetens (Johansson, 2007, s13). ”I ett samhälle vars demografiska struktur förändras kommer också kraven på samhällsplanering och samhällsservice att ändras” (Johansson, 2007, s13)
Wolmesjö (2005) menar att när man efterfrågar vissa kompetenser så blir det även en gränsdragning för hur man vill styra verksamheten, orsaken till att kompetenskraven är otydliga kan ha sin förklaring genom att det diskuteras på en politisk nivå. Som alternativ kan diskursen 2 ske med utgångspunkt för de enhetschefer som är de yrkesprofessionella utövarna, för att få en annan bild av kompetenskraven som speglar ett empiriskt perspektiv (Wolmesjö, 2005, s 244). Enhetschefer 3 står som subjekt för denna studie, de rör sig i en ”människobehandlande” organisation som ger stöd och service åt en ”hjälpsökande individ” (Lindqvist, 2012, 142-143).
Förändringstakten i arbetet har slagit fortare än statens emellanåt handlingslösa och innehållsfattiga lagrum har gjort. Vi befinner oss i ett avsnitt där den offentliga verksamheten vill kvalitetssäkra personal. Det kan innebära att vissa nyckelpersoner hamnar i kläm när arbetsgivaren kan reglera kompetenser för en yrkesgrupp. Enhetschefer ställs inför utbildningskrav som under en längre tid varit öppna för tolkning och det gäller än idag.
Trots att försöken att närma oss organisationer utanför områden med högre grad av kännedom så hamnade vi trots detta och med glädje i den offentliga sektorn. Sammanfattningsvis har vi personligen arbetat flera år under kommunens paraply och har erfarenheten av egna enhetschefer med varierande utbildningskapital. Det finns en närstående som har stöd och service enligt lag från sin kommun, det är därför viktigt att samtliga berörda har arbetstagare med kompetens av betydelse för att utföra uppdrag enligt beslut från myndigheter. Strålkastarna har längre varit frånvarande för denna yrkesgrupp och det är angeläget att belysa deras position och funktion i samhället.
Därför intresserar vi oss för denna grupp, hur de känner och vad tycker de, om vilka kompetenser som arbetet kräver och vad som sker när utbildning utropas som lösningen (Wolmesjö, 2005, s 250). Eftersom det finns enhetschefer med olika utbildningsbakgrunder i kommuner (Wolmesjö, 2005, s 43).
Att ställa frågor till dem som berörs av SOFS författningssamling 2002:9, känns i högsta grad aktuell och behövlig då det idag är 2013. De är arbetande enhetschefer och deras samlade erfarenheter och kompetenser är essentiella för att förstå yrkesgruppen som profession. Som studenter på universitetet har vi fattat beslut med hänsyn till betydelsen för en längre formell utbildning i dagens samhälle. Det handlar sällan om endast individens vilja, utan efterfrågan av utbildning på arbetsmarknaden. Under vår utbildning har man fått lära sig att
1 Socialtjänst betecknar bland annat, de individer som arbetar inom funktionshinder, funktionsnedsättning och äldreomsorgen. 2 Diskurs betyder här samtal (Nationalencyklopedin). 3 Enhetschef avser dem med verksamhet-, personal-, budgetansvar för olika biståndsinsatser. Yüklə 433,51 Kb. Dostları ilə paylaş:
|