Microsoft Word Matilda Waltin Yordanos Gebremariam docx
Yüklə 433,51 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 11.1 Fortsatt forskning
- 12. 2 Internetkällor
- Uppsala Universitet Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Till dig som är chef
- Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt!
- Ditt deltagande i denna kvalitativa intervjustudie är frivilligt och kan när som helst avbrytas. Stort tack på förhand
- Profession exempel (socionom, läkare, sjuksköterska) Särskiljande egenskaper och vetenskaplig bakgrund
- 14.3 Intervjuguide reviderad upplaga
- Kompetens
- Profession: Beteckning av en yrkesgrupp med vissa gemensamma drag, avgränsning mot andra yrkesgrupper, förfogande över särskild kunskap, självständighet i arbete
35
och intervjuar åtta olika personer, från flera olika kommuner som ligger i två län och har samma yrkesroll. Det för att få en större spridning geografiskt än om vi skulle undersöka den egna kommunen då Socialstyrelsens och IVO´s krav på utbildning för yrkesrollen är nationell. Det som nämnts ovan kan vara underlag för att bedöma hur pass man kan generalisera resultaten, vi är dock främst ute efter individernas upplevelse av ett fenomen som vi vill öka förståelse kring.
36
• Vilken kompetens anser enhetscheferna är den rätta för sin yrkesroll? Rätt kompetens för enhetschefernas yrkesroll kunde vara både reell och längre formell kompetens. Den längre formella kompetensen var viktig för alla och en bra grund att ha med sig. Men ofta påpekade alla i studien hur viktigt det var med erfarenheten, annars klarade man inte sitt arbete. Problematiken kring rätt kompetens är ju att längre formell kompetens är en grund att stå på, medan den reella kompetensen förvärvas med tiden och det gör att den ena inte utesluter den andra. Det finns ett behov av både och för att kunna klara sitt jobb som enhetschef, detta påpekades ofta, erfarenheten blev en motpol till den längre formella utbildningen och detta kan man ju tycka är problematiskt.
• Hur upplever enhetschefer att deras arbetssituation påverkas när deras arbetsgivare kräver att de har en längre formell utbildning?
När längre formell utbildning efterfrågas bland chefer skapas samtal om vilken utbildning är det som är rätt? Vad händer med de som redan arbetar på en verksamhet utan utbildning? Det som sker är någon form av oro och kaos av otydliga krav som ställs från en ”högre” makt som ingen riktigt kan påverka. Samtalen eller diskursen förs ovanför huvudet på respondenterna, vilket också skapar motstånd mot att vilja ta till sig kravet om längre formell utbildning. Varför ska man göra det, när det är ett tvång? Samtidigt som det öppnar upp dörrar för att höja statusen på yrket och få in mer kunskap på området än vad som fanns innan. Det finns alltid en baksida och en framsida av ett och samma mynt. Som enhetschef måste man anpassa sig till samhällets utveckling för att passa in och framförallt för att möta kraven från Socialstyrelsen.
• Vad är relevant utbildning bland enhetscheferna? Frågan på om det finns adekvat utbildning bland enhetscheferna, beror på ur vilken vinkel man ser det ur. En socionomexamen är något att eftersträva, samtidigt som det likväl skulle fungera med en personalexamen eftersom arbetet numera har gått från arbetet med brukarna till en mer administrativ tjänst. Det är en vågskål för arbetsgivaren att hela tiden jämföra arbetssysslor med vad som är behovet i verksamheten. Det är heller ingen enkel uppgift, utan det krävs innovation eftersom alla verksamheter skiljer sig åt. Samtidigt som man hela tiden måste ha i åtanke att det är individer man arbetar med, man har en budget att följa och en personal att leda.
37
Då forskningen överlag varit väldigt liten och snål i jämförelse med vad vi trodde att det skulle vara. Skulle det vara av intresse att med vidare forskning se till enhetschefernas yrkesroll. I dagens läge finns det mer forskning om baspersonalen på olika verksamheter och att de ska besitta rätt kompetens och dylikt. Men det finns ingen direkt forskning om enhetscheferna skall göra detsamma, trots att det klart och tydligt står i Socialförvaltningens föreskrifter från 1993 och 2002.
Även vidare forskning om diskursen som pågår mellan enhetscheferna hade varit intressant om det hade vidareutvecklats, eftersom detta krav från socialstyrelsen har pågått i flertalet år så berör ju således diskursen alla inblandade såsom enhetschefer. Det vore intressant att göra en komparativ studie om privata aktörer, för att se om arbetsuppgifterna är detsamma. Om det är likadana utbildningar som efterfrågas inom den privata sektorn som hos den offentliga.
När man valt att professionalisera enhetschefernas yrkesroll genom att ställa krav på kompetens för att höja statusen, kan vi också tycka att det någonstans kanske skulle vara eftersträvansvärt att efterfråga någon form av legitimation. Det finns läkarlegitimation, lärarlegitimation för dessa yrken, men för de som arbetar med sociala arbeten krävs det en högskoleutbildning och vilken utbildning som är rätt är upp till arbetsgivaren att bestämma. Med en legitimation skulle man kunna göra yrket mer tydligt samt att höja statusen på det. En legitimation utfärdas alltid av en statlig lagstiftning, vilket ställer högre krav på att man ska genomfört en utbildning för att kunna arbeta inom vissa yrken (SOU 2010:65, s485) ”..en viss person har viss kompetens och behörighet för vissa arbetsuppgifter” (SOU 2010:65, s484). Att skapa legitimation för de inom det sociala arbetsområdet skulle medföra att kraven är skarpare och standardiserande för de som vill arbeta inom området och yrkeskvalifikationerna är enhetligt formulerade för specifika ändamål. Samtidigt kräver det också att de som redan finns inne i organisation får kraven på sig att antingen validera sin kunskap eller kompetensutveckla för att erhålla en sådan legitimation. Det kan vara svårt att motivera då denna grupp, en semiprofessionell yrkesgrupp med få befogenheter endast följer lagar och beslut fattade av andra professioner.
38
12.1 Tryckta källor Bergstrand, B.O. & Bäckman, T. (2013). LSS: stöd och service till vissa funktionshindrade. ([Ny, uppdaterad utg.]). Helsingborg: Komlitt. Bergström, G. & Boréus, K. (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Ellström, P. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet: problem, begrepp och teoretiska perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Publica. Esaiasson, P. (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik. Foucault, M. (2008). Diskursernas kamp. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion. Johansson, S. (red.) (2007). Social omsorg i socialt arbete. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lindqvist, R. (2012). Funktionshindrade i välfärdssamhället. (3., [aktualiserade] uppl.) Malmö: Gleerup. Nilsson, R. (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité. Thurén, T. (2013). Källkritik. (3., [rev. och omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Brante, T. (2009). Vad är en profession? – Teoretiska ansatser och definitioner [Elektronisk resurs]. Diss. Borås: Högskola., 2009. Lund. 6/11-13 Crabtree, D. (1993). The Importance of History. [Elektronisk resurs]. Gutenberg College. http://msc.gutenberg.edu/2001/02/the-importance-of-history/ 6/1-14
Socialstyrelsen. 6/1-14 Hjalmarson I, Norman, E & Trydegård G.B. (2004) [Elektronisk resurs]: Om man ska vara stöttepelare åt andra måste man stå stadigt själv. Rapport. Stockholm. 2004. 5/1-14 Lundqvist Juntti, K & Modig, A.C. (2006). [Elektronisk resurs]: Utbildningens relevans till yrkesområdet social omsorg. C-uppsats. Luleå: Tekniska univ., 2007. 5/1-14 39
forskning. Elanders Gotab. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf . 6/1-14
av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Diss. Lund: Univ., 2005. Lund. 6/11-13
funktionshindrade. Personal och kontaktpersoner. §3. 28/12-13 Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOFS 2002:9) Bostad med särskild service för vuxna enligt 9§9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. 2002. Stockholm. 28/12-13
40
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Samhällsförändring sker idag i högre takt än någonsin tidigare och krav på rätt kompetens ställs på sin spets när arbetsrollen och dess uppgifter står inför nya krav. Kunskapsskillnader och utbildningsbakgrund hos arbetstagare råder på alla arbetsplatser. Vi intresserar oss för medarbetare med samma eller snarlika arbetsuppgifter inom gemensam verksamhetsområde. Vi vill undersöka och förstå hur chefer upplever diskursen om kraven för utbildning och kompetens för er yrkesroll. Därför vill vi intervju dig för vår c-uppsats, chefer med olika utbildningsbakgrunder som arbetar i kommun.
Vi är två studenter som kommer hålla i intervjuerna och arbeta med materialet, intervju kommer att spelas in endast med ditt samtycke för att sedan förstöras när studien är klar. Dina svar kommer inte kunna kopplas till dig som person då deltagare ges ett nummer vid kodning av svar. Ditt deltagande i denna kvalitativa intervjustudie är frivilligt och kan när som
hur diskurser har för inverkan för er chefer och yrkesrollen. Vid frågor eller synpunkter, ring eller mail oss på uppgifter nedanför denna text. Uppsala 2013-11-21 Matilda Waltin Tel: X
Mail: X Yordanos Gebremariam Tel: X Mail: X (understreck mellan för- och efternamn)
41
14.2 Intervjuguide Basfrågor: ålder, utbildningsbakgrund, yrkeserfarenhet inom området, hur länge de arbetat som chef.
- Vad innebär kompetens för dig som chef i din yrkesroll? - Tycker du att dina arbetskrav är formulerade av din arbetsgivare? (uttalade kvalifikationer) - Hur förhåller sig de längre formella arbetskraven till det faktiska arbetet i praktiken? (Faktiska kvalifikationer)
- Vilka egenskaper värdesätter du hos dina kollegor? - Vad anser du kan leda till rätt kompetens inom yrket?
- Hur ser du på möjligheterna till kompetensutveckling? - Är det du eller din arbetsgivare som ser behovet av kompetensutveckling?
- Finns det andra faktorer som spelar in till varför kompetensbehovet finns för din yrkesroll? - Finns det situationer i ditt arbete där du känner att din kompetens inte räcker till?
- Hur hanterar du detta? - Är det något du vill tillägga?
- Har professionen betydelse ur ett samhällsperspektiv? - Har profession betydelse för dina arbetsuppgifter?
- Tror du att professionen har betydelse för dina kollegor? - Tror du att professionen skapar maktskillnader för er med likadana arbetsuppgifter?
- Finns det andra faktorer som spelar in till varför man behöver tillhöra en profession?
- Är det något du vill tillägga?
42
- Hur förhåller sig din egen kompetens för din auktoritet? - Känner du att du har en påverkan som chef i dina arbetsuppgifter?
- Hur upplever du att det språkliga och det skriftliga har för betydelse för dig som chef i dina arbetsuppgifter?
- Hur i så fall? - Hur upplever du din chefsroll i relation till dina arbetsuppgifter?
Utbildning:
- Vet du vilka krav din arbetsgivare ställer på utbildning för din yrkesroll och arbetsuppgifter? - Vilken betydelse har din utbildning för dig att legitimera ditt utlåtande/uttalande?
- Är det något du vill tillägga?
43
- Påminnelse för informant: Samtycke för inspelning och att allt kommer raderas när arbete är avslutat. Konfidentialitet- inget kommer kunna härleda till dig eller din verksamhet, kan avbryta medverkan när denne vill. Om frågor är otydliga, avbryt oss så förtydligar vi de.
- Kategorier för frågor är kompetens, professionalisering, chef och utbildning. - Basfrågor: ålder, utbildningsbakgrund, yrkeserfarenhet inom området, hur länge de arbetat som chef?
- Kompetens: - Vad innebär kompetens för dig som är chef i din yrkesroll
- Tycker du att dina arbetskrav är formulerade av din arbetsgivare? (uttalade kvalifikationer) Finns de skrivna i något dokument, arbetar ni efter lagar ex Lss och Sol?
- Upplever du att det finns ett gap mellan det som förväntas av dig (formella arbetskraven) till det faktiska arbetet i praktiken? (Faktiska kvalifikationer)
- Hur upplever du diskussionerna/samtalen(diskursen) om nya krav på kompetens för din yrkesroll?
- Vilka kunskaper och kompetenser värdesätter du hos dina kollegor? (Formell och erfarenhet)
- Vi vänder på frågan. Vad tror eller upplever du att dina kollegor värdesätter vad gäller kompetens och kunskap?
- Vad anser du är lämplig eller riktig kompetens inom yrket? - Hur ser du på möjligheterna till kompetensutveckling och på vems initiativ? Är det du eller din arbetsgivare eller vem ser behovet av kompetensutveckling?
- Vad tror du skälen/motiven för efterfrågan av kompetensbehovet för din yrkesroll kommer ifrån? Vidare tänker vi på de yttre influenser som finns.
- Finns det situationer i ditt arbete där du känner att din kompetens inte räcker till? Hur hanterar du detta?
- Är det något du vill tillägga gällandes kompetens?
44
mot andra yrkesgrupper, förfogande över särskild kunskap, självständighet i arbete exempel (socionom, läkare, sjuksköterska) Särskiljande egenskaper och vetenskaplig bakgrund:
- Hur upplever du generellt synen är på din yrkesgrupp(enhetschef)? - Upplever du att du är självständig som chef i dina arbetsuppgifter? Hur i så fall?
utbildning efterfrågas? (Uppstår konflikter mellan arbetstagare och arbetsgivare, Mellan kollegor) Hur upplever du att det yttrar sig eller görs synligt för dig?
- Är det något du vill tillägg gällandes professionalisering?
- Hur ser du på utbildningsnivån för chefer inom verksamhetsområde (funktionshinderområdet)? Finns det märkbara skillnader mellan chefer?
- Hur upplever du diskussionerna/samtalen(diskursen) om utbildningsnivå för chefer inom verksamhetsområde? Generellt, inom organisation och kollegor?
- För chefer talar man om ansvarsområden, personal och ekonomi, administration en stor del, ex dokumentation mm. Hur upplever du att det språkliga och det skriftliga har för betydelse för dig/den som är chef med era arbetsuppgifter? I fråga om kvalité?
- Vad blir viktigare i framtiden för att vara chef? - Vilka egenskaper anser du gör dig bra på ditt arbete?
- Är det något du vill tillägga på området?
- Hur upplever du diskussionerna/samtalen om längre formell utbildning för att vara chef? - Vilken betydelse har längre formell utbildning för dig som chef?
- Vem eller vilka ställer krav på utbildning för dig som chef? - Krävs det komplettering i form av längre formell utbildning för att vara chef inom verksamhetsområdet eller finns det andra lösningar?
- Är det något du vill tillägga gällandes utbildning? - Vad är en adekvat utbildning för din yrkesroll? Yüklə 433,51 Kb. Dostları ilə paylaş:
|