Microsoft Word Matilda Waltin Yordanos Gebremariam docx
Yüklə 433,51 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 3.3 Kompetensutvecklingen och dess effekter
- 4.1 Kompetens i sociala professioner
5
ta en kandidatexamen och avancera vidare på magister eller mastersnivå, trots att ämnet inte har en lång historia är det ändock väletablerat (Wolmesjö, 2005, s44-45).
Året 1994 kom som nämnts ovan LSS för att höja och stärka kvalitén för individer med funktionshinder och funktionsnedsättning. Lagen reglerar kompetens hos befintlig personal samt att deras metoder nu bör vara evidensbaserade. Detta för att skapa ett mer teoretiskt underlag och tydligare riktlinjer i arbetet inom omsorgen. Man har för avsikt att ge professionen en tydligare roll i samhället.
Förordning (1993:1090), personal och kontaktpersoner.
8
Socialstyrelsens författningssamling (SOFS 2002:9), gruppbostäder.
9
Då lagen började reglera för huruvida den som förestår verksamheten ska inneha en lämplig utbildning, skapades också diskurser/samtal om lämplig utbildning. Vilken är den riktiga utbildningen? Kraven kommer nu uppifrån och det är arbetsgivarens ansvar att se till att lagen följs. Lagarna är inte alltid givna och kristallklara, arbetsgivaren kan lämnas att göra egna bedömningar av rätt utbildning för yrkesrollen. Kompetensen ska bottna i vetenskap för att höja statusen kring yrket (Hammare, 2004, s13). Och för att göra professionen tydlig med vad som efterfrågas av yrkesrollens arbetsuppgifter för enhetschefen. Det är denna överrensstämmelse som avgör professionens befogenheter. År 2002 kommer ytterligare än föreskrift som även den reglerar utbildningen hos de som förestår verksamheten (SOFS 2002:9).
I och med kompetensutvecklingen för de som arbetar inom området funktionshinder och funktionsnedsättning skapades också en yrkesroll som idag är mer professionaliserad, kan detta betyda att det finns en förvirring kring den adekvata utbildningen? Den offentliga sektorns organisations omvandling resulterar även i flera nya arbetsuppgifter. Sysslor som tidigare var vård och omsorg handlar numera om verksamhet, budget och personalansvar (Wolmesjö, 2005, s34). Sammanfattningsvis kan man se att bilden av chefer anses vara diffus och komplex, då det finns flera delar av chefskapet som kräver att man måste ha kompetensutveckling i åtanke samtidigt som effektiviteten och kommunikationen är två viktiga måsten (Wolmesjö, 2005, s46).
8 Svensk författningssamling 1993:1090, förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade 3§. 9 Förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade, §3. 3 § För daglig verksamhet, korttidshem samt gruppbostäder och, när det gäller barn och ungdomar, annat boende enligt 9 § första stycket 8 lagen (
1993:387 ) om stöd och service till vissa funktionshindrade skall det finnas en person med lämplig utbildning som förestår verksamheten samt den personal som i övrigt behövs för en ändamålsenlig verksamhet.
till vissa funktionshindrade avses en högskoleutbildning som är relevant för att en person skall kunna förestå verksamheten i en gruppbostad. Den person som av huvudmannen är utsedd att ha denna ledarskapsfunktion skall ha tillräcklig kunskap och kompetens för att bl.a. kunna ansvara för att..
6
Positionen för chefer inom social omsorg har varit i en klämd sits då kraven kommer från olika håll. Samtidigt är den betydelsefull för samspelet mellan individer och grupper. Viktigt att fråga här är om chefer bör ha reell och längre formell kompetens eller räcker det med den reella kompetensen för att få vara chef (Wolmesjö, 2005, s46)? Yrkesrollen som enhetschef i socialt arbete har genom tiderna inte haft lika stora krav på sig, då det från början ansågs vara en god gärning till att idag krävas utbildning, för att få arbeta inom funktionshinderområdet.
Detta skapar två problem, dels att få in den adekvata utbildningen vid nyrekrytering. Vilken utbildning är den rätta, då professionen är otydlig och diffus. Vad händer med redan befintlig personal utan längre formell utbildning men som innehar en gedigen erfarenhet? Det finns befintliga chefer inom funktionshinder och funktionsnedsättningsområdet som besitter lång erfarenhet men inte har något utbildning och detta skapar problem då lagen ställer krav på högskoleutbildning.
7
Trots sökning på mängder olika nyckelord som socialt arbete, chef, enhetschef för kommun, funktionshinder, utbildning för enhetschefer samt profession är forskning om enhetschefer inom funktionshinder och funktionsnedsättning väldigt begränsad. Det som vetenskapliga studier tar upp är forskning om funktionsnedsättning, funktionshinder och äldreomsorg för baspersonal i verksamheter. Det finns även begränsat utbud i forskningen vad gäller rätt kompetens i förhållande till professionen, trots att detta varit något som pågått sedan 1994 och i förnyelsen av föreskrifterna 2002 som nämnts ovan i bakgrunden. Med tidigare forskning vill vi visa hur forskningen har sett ut kring området tidigare. 4.1 Kompetens i sociala professioner Precis som många andra länder har Sverige ökat kraven på kompetens bland arbetsgivarna och personalen inom sociala professioner menar Hammare (2009). Rapporter om yrkeserfarenhet och kompetens är minst sagt bristfällig inom den kommunala sektorn. Kompetens inom den sociala omsorgen innefattar två olika kunskapsläger, den ena sidan förespråkar den vetenskapligt förankrade och evidensbaserade kunskapen. Där finns en ökning av professionell kompetens som kommer genom högskolestudier och forskning. Å andra sidan finns det även en tyst kunskap som infinner sig med tiden man arbetar en så kallad erfarenhetsbaserad kompetens (Hammare, 2004, s22).
Hammare (2004) uttrycker i sin rapport kompetens i de sociala professionerna att Socialstyrelsen haft vaga och diffusa krav på längre formell utbildning för de som är verksamma inom den sociala professionen. Detta kan också generera i en oklar och spridd kompetensutveckling för de anställda menar Hammare (2004). Hur kompetensen ser ut bland de anställda varierar, men många av personalen inom den kommunala sektorn innehar antingen en socionomexamen eller social och omsorgsexamen detta är ett gott tecken på att man i dagens läge har fler utbildade inom den sociala omsorgen (Hammare, 2004, s66).
Enhetschefernas olika teoretiska kunskapsbakgrund och yrkesbakgrund minskar möjligheten till utvecklande av gemensamma värderingar och normer. Enligt Modig och & Lundqvist (2007) kan det skapa oreda för dem som arbetar med och för enhetscheferna. Enhetscheferna utgör inom sin verksamhet en mellanliggande länk, den mellan politiker och vårdtagare som nämnts tidigare (Modig & Lundqvist, 2007, s9). Det försvårar för enhetscheferna eftersom de hamnar i kläm med vad de anställda vill att de ska utföra och vad arbetsgivaren vill. Yrkesgruppen, enhetschefer blir otydlig och oprofessionell, då de har varierande arbetsuppgifter som rör organisationen. Vilket i sin tur leder till problem för att definiera de professionella kriterierna, då en profession kräver specifika arbetsuppgifter (Modig & Lundqvist, 2007, s9).
Yüklə 433,51 Kb. Dostları ilə paylaş:
|