43
endet (svarsalternativ 6) och 84 procent (alternativ 5+6 ) att deras sätt att
leda påverkar lärarnas arbete positivt. Skolledarna ser sitt arbete som värde-
fullt för att eleverna ska nå hög måluppfyllelse i sitt lärande 57 procent (alt.
6) respektive 93 procent (alt. 5+6) och de trivs med sin roll som skolledare 41
procent (alt. 6) respektive 79 procent (alt. 5+6).
Rektorer anser att elever vid deras enheter har stora möjligheter att nå
målen i läroplanen (27 procent, alt. 6 samt 71 procent för alt. 5+6), vilket
står i skarp kontrast med det faktum att helt nöjda med elevernas resultat är
endast 11 procent (alt. 6 respektive alt. 42 procent för alt 5+6). Om eleverna
har stora möjligheter att nå målen och skolledarens påverkan på lärarna är
betydelsefull för elevernas utveckling kvarstår frågan om varför endast ett
mindre antal är helt nöjda med elevernas prestationer.
Vi finner att ett mindre antal (färre än 30 procent) av skolledarna anser
Tabell 5.1. Vilken betydelse har följande förhållanden vid din enhet för ditt
arbete med att genomföra uppdragen i skollagen, läroplaner och kursplaner på
ett framgångsrikt sätt? Procent (N = 3 181 st).
Instämmer
inte alls
2
3
4
5
Instämmer
helt
Vet ej
Antalet rektorsbyten innan jag
fick tjänsten
27
1
7
14
14
14
14
Personalomsättning
16
15
13
19
21
12
3
Antal lärare per barn/elev
6
9
13
23
29
19
1
Andel korttidsvikarier
16
16
14
17
18
14
5
Förekomst av arbetslag
3
3
5
12
29
45
2
Förekomst av arbetslagsledare
i min ledningsgrupp
9
6
7
14
24
32
9
Den inre organisationen
1
1
2
9
34
52
2
De senaste årens elevresultat
3
5
8
22
35
25
3
Andel elever i behov av
särskilt stöd
2
3
6
14
3
43
2
Andel elever som lätt når målen
4
6
1
25
29
24
3
Upptagningsområdets
socioekonomiska struktur
6
8
11
21
25
25
4
Föräldrarnas inställning till
skolans uppdrag
3
4
7
17
31
34
4
Skolans rykte
3
5
7
18
29
35
3
44
att skolchefen efterfrågar deras erfarenheter i olika frågor, medan något fler
(34 procent) upplever att cheferna arbetar för att förutsättningarna för deras
yrkesutövande ska vara så bra som möjligt. På samma nivå ligger relationen
till de fackliga organisationerna. Endast 33 procent anser sig kunna räkna
med stöd från dessa. Hur stämmer detta med att 60 procent anser att de
överordnande tar hänsyn till deras värderingar? Hur påverkar dessa värde-
ringar förutsättningarna för att eleverna ska vara framgångsrika? Samtidigt
som flertalet av rektorerna trivs bra i sin roll som skolledare.
Tabell 5.2. Rektorer tar ställning till ett antal påståenden om dennes arbete,
procent (N = 3 181 st).
Instämmer
inte alls
2
3
4
5
Instämmer
helt
Vet ej
Mitt sätt att leda påverkar lärarnas
arbete positivt
0
0
1
14
48
36
1
Skolchefen efterfrågar ofta mina
erfarenheter i olika frågor
14
16
15
25
2
9
3
Vi skolledare har stora möjligheter att
påverka nämndens/styrelsens beslut
17
24
2
19
12
6
3
Mina närmaste överordnade tar
hänsyn till mina värderingar
3
6
11
19
35
24
3
Jag trivs bra i min roll som skolledare
1
2
5
13
38
41
1
Eleverna vid min skola har stora
möjligheter att nå målen i läroplanen
0
2
5
21
44
27
1
Jag är nöjd med de resultat som
eleverna vid min skola uppnår
4
1
15
29
31
11
0
Mina chefer arbetar för att mina
förutsättningar i yrket ska vara de bästa
7
15
17
25
23
11
3
Jag upplever att jag har stöd av de
fackliga organisationerna i arbetet
med att förbättra enhetens kvalitet
11
12
26
21
23
1
7
Mitt arbete som rektor är värdefullt
för att barnen/eleverna ska nå hög
måluppfyllelse i sitt lärande
0
0
1
5
36
57
1
45
5.3 Skolor som underpresterar
Underprestation är ett ord som är lika belastat som resultat. Vi menar dock
att det är viktigt att ta upp och benämna dessa frågor. Frågor som kan ställas
rör antalet skolor som presterar lägre än beräknat i relation till vad som kan
förväntas, vilka åtgärder som behöver vidtas och vem som har huvudansvar.
Figur 5.4 visar på en bild som är svår att förklara eftersom det inte finns
något tydligt mönster. Möjligen kan vi se en liten övervikt för positiva svar.
Men den förhållandevis jämna svarsfördelningen är svårförklarad. Variation
från 10 till 18 procent pekar inte enbart på en otydlighet när det gäller vilka
åtgärder som bör vidtas utan även kring skolchefens roll och det ansvar som
den positionen har i utbildningssystemet.
Politikerna fick en motsvarande fråga ställd som en öppen fråga: ”Vilka
åtgärder anser du behöver vidtas när en skola under flera år underpresterar
i förhållande till förväntade betygsresultat?” Av totalt 1 598 svar från leda-
möter i utbildningsnämnder fick vi närmare 500 öppna svar. Två svar avvek
något där det ena svaret var ”Vi har inga sådana”, medan en annan skriver
”Ej tillräcklig kunskap ännu för att svara på det”. Resterande öppna svar
innehåller bland annat följande kommentarer.
Cirka hälften uttrycker på lite olika sätt att först måste en analys gö-
ras (genomlysning, kartläggning, hitta orsaker, utreda, kvalitetsuppföljning,
granska). Flera anser att detta är förvaltningens uppgift alternativt skolche-
Figur 5.4. Rektorernas svar på påståendet: ”Jag anser att skolchefen snabbare
än idag bör vidta åtgärder mot skolor som under lång tid underpresterar vad
gäller elevresultat” (N = 3 181 st).
1
2
3
4
5
6
Vet ej
0
5
10
15
20
Dostları ilə paylaş: |