30
skolchefen efterfrågar deras erfarenheter i olika frågor och 11 procent till att
deras chefer arbetar för att rektors förutsättningar i yrket ska vara de bästa.
På påståendet ”Min huvudman ser till att jag som skolledare får tillräcklig
kompetensutveckling så att jag kan genomföra nationella reformer” svarar
rektorerna enligt figur 4.6. Vi parar det påståendet med ”Min bedömning
är att nationella reformer som genomförts har haft önskad effekt på min
arbetsplats”.
Det är endast 11 procent av rektorerna som anser att de får tillräcklig
kompetensutveckling för att kunna genomföra nationella reformer. De två
svar som representerar att kompetensutvecklingen kan anses tillräcklig ut-
gör endast 33 procent av de svarande rektorerna. Endast 6 procent uttrycker
tydligt att reformerna har haft önskad effekt, och slås de två högsta alterna-
tiven ihop är det 30 procent som anser att reformerna har fått önskad effekt
på den egna skolan.
Relationen rektor–skolchef har vi även försökt fånga med en öppen fråga
där rektorerna ombeds ange de tre viktigaste insatser som skolchefen gör för
att underlätta deras arbete. En kategorisering har gjorts utifrån rektorernas
svar. Där återfinns stöd inom administrativa områden, personal, arbetsmiljö,
lokaler, personal och ekonomi. Stöd med svårare elev- och föräldraärenden
lyfts fram samt information och kompetensutveckling.
Figur 4.6. Rektors svar på påståenden rörande nationella reformer (N = 3 181 st).
0
5
10
15
20
25
30
Nationella reformer
önskad effekt
Tillräcklig kompetens-
utveckling
4
5
6
31
Det mest framträdande är följande tre områden:
• Stöd när jag behöver, bollplank, coach, lyssnar, lyhörd, finns tillgänglig,
feedback etc.
• Delegerar, tillit, tror på det jag gör, frirum, förtroende etc.
• Samordnar rektorerna, mötesplatser, organisationsfrågor samt visioner,
mål och tydliga uppdrag etc.
Det framgår även att skolchefen uppfattas vara länken mellan rektor och
politiker samt till den högsta ledningen hos huvudmannen. Det gäller i
båda riktningarna. Skolchefen framträder i dessa svar som en servicefunk-
tion som, när det fungerar som bäst, finns lätt tillgänglig, underlättar och
ger stöd i arbetet. Orden driva, utveckla är mer sällsynt förekommande.
utvärdering av arbetet
Vi frågade rektorerna vilka de anser vara de tre viktigaste skälen till att
deras arbete utvärderas, se figur 4.7. Ett av svarsalternativen var ”att utkräva
ansvar enligt kända förväntningar”. Enligt skolledarna själva är de tre vik-
tigaste skälen till att de utvärderas: att identifiera områden som jag behöver
utveckla (68 procent), att utforma relevanta mål för mitt arbete (53 procent)
eller att kunna bidra till min professionella utveckling (40 procent). Vi har
inte gjort skillnad på utvecklingssamtal eller lönesamtal utan använt termen
Figur 4.7. De tre viktigaste skälen till att mitt arbete utvärderas, enligt rektor
(N = 3 181 st).
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Ingen
utvärderar
mitt arbete
Bidra till min
professionella
utveckling
Kunna sätta lön
Kontrollera att
policy från
n/s efterlevs
Utforma
relevanta mål
Identifiera
styrkor
Identififiera
områden att
utveckla
Utkräva ansvar
enligt kända
förväntningar
32
utvärdering av ”ditt arbete”. Ett alternativ som kommer som fjärde alter-
nativ rör utkrävande av ansvar enligt kända förväntningar och lägst ligger
kopplingen till lönen (36 procent). Noterbart är att 12 procent uppger att
deras arbete inte utvärderas.
Fem av skälen till att arbetet utvärderas, enligt rektorerna, rör rektor som
person, dessa anges mer sällan än de två orsaker som är kopplade till skolan
som organisation. Att identifiera områden att utveckla når drygt 70 procent
och att utforma relevanta mål omfattas av cirka 50 procent av rektorerna.
Deras svar visar tydligt på att utvärderingen av deras arbete inte upplevs
som viktig och endast 11 procent anger att det har med deras lön att göra.
4.5 Rektors självständighet
Relationen till nämnd/styrelse har redovisats i ett par sammanhang ovan.
I figur 4.8 redovisar vi dels rektors syn på sin egen möjlighet att påverka
nämndens/styrelsens beslut, dels fackens stöd för rektors arbete med att för-
bättra enhetens kvalitet. Som en jämförande parameter har vi lagt in svaret
på påståendet ”Jag trivs bra i min roll som skolledare”.
Figur 4.8. Några påståenden om ditt arbete som skolledare (N = 3 181 st).
4
5
6
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Jag upplever stöd från facklig
organisation i arbetet med
att förbättra kvalitet
Jag trivs bra i rollen
som skolledare
Stora möjligheter att påverka
nämndens beslut
33
Som framgår i figur 4.8 trivs nära 80 procent av rektorerna i sin roll trots
det bristande stöd som redovisats i figurerna 4.3–4.5. I figur 4.8 framkommer
åter den bristande kommunikationen mellan rektor och huvudmannen/po-
litikerna då knappt 16 procent redovisar att de anser att de kan påverka
nämndens/styrelsens beslut. En tredjedel av rektorerna upplever sig ha stöd
från de fackliga organisationerna. Det som vidare behöver studeras är i vil-
ken utsträckning denna låga grad av inflytande påverkar rektors möjligheter
att påverka sina förutsättningar. Detsamma gäller vilken betydelse de fack-
liga organisationernas stöd har för den enskilda skolans utveckling.
Av figur 4.9 framgår att rektorerna anser att de har en mycket hög grad
av självständighet (svarsalternativ 6) när det gäller inriktningen av det pe-
dagogiska arbetet (41 procent), den inre organisationen (41 procent) följt av
beslut som rör barn i behov av särskilt stöd (39 procent). Samtidigt återfinns
den lägsta graden av självständighet kring beslut om fördelning av tillgäng-
liga medel (25 procent) och beslut om vilken personal som ska arbeta vid
enheten (24 procent). Det egna arbetets utformning (35 procent) hamnar
däremellan.
Intressant är att drygt 70 procent uttrycker att de har stor självständighet
i relation till beslut om sin skolas inre organisation. Några av de så kallade
Figur 4.9. Skolledarnas syn på graden av självständighet i relation till olika
arbetsuppgifter (N = 3 181 st).
0
10
20
30
40
50
Beslut om mitt eget
arbetes utformning
Åtgärder för elever
i behov av särskilt stöd
Inriktning på det
pedagogiska arbetet
vid min enhet
Vilken personal som
ska arbeta vid min
enhet
Fördelning av till-
gängliga ekonomiska
resurser
Beslut om skolans inre
organisaton
4
5
6
Dostları ilə paylaş: |