18
3.2 De inkomna svarens tillförlitlighet
Vi har använt ett antal variabler vid analysen av data. Det gäller till exempel
kommunstorlek, politisk majoritet, politisk stabilitet över tid, kunskapsnivå
bland anställda på kommunkanslier, skolchefers och skolledares roller (till-
skriven eller påtagen), utrymme för kommunikation mellan och inom oli-
ka grupperingar och inflytandeformer, huvudmän, kön och tid i yrket med
mera. Vi har kompletterat vårt material med nationella data för vissa frågor
för att kunna göra jämförelser.
Enkäterna sändes till samtliga kommuner och till fristående huvudmän.
De fristående huvudmännen är huvudsakligen de som finns tillgängliga via
Fristående skolors riksförbunds hemsida, men vi har även fått adresser via
kommunernas egna hemsidor. I enkäten får respondenten uppge i vilken
kommun de är verksamma. Endast 46 svarande går inte att placera. Sveriges
Kommuner och Landsting har en klassificering av kommunerna i 10 grup-
per – se Appendix 1 för en beskrivning av dessa
Nedan presenteras de inkomna svaren fördelade efter denna klassifice-
ring.
Av sammanställningen framgår att alla typer av kommuner är representera-
de i vårt material samt att inkomna svar fördelar sig jämnt mellan de olika
kommuntyperna. Vårt bortfall finns i huvudsak i pendlingskommunerna
Kommungrupp
Totala antalet
kommuner
i landet
Antalet kommuner
repr. antalet
respondenter
(procent)
1.
Storstad
3
3
(11)
2.
Förortskommun till storstad
38
37
(14,8)
3.
Större stad
31
31
(31,4)
4.
Förortskommun till större stad
22
22
(3,8)
5.
Pendlingskommun
51
48
(8,5)
6.
Turism- och besöksnäringskommun
20
20
(3,9)
7.
Varuproducerande kommun
54
52
(9,7)
8.
Glesbygdskommun
20
19
(2,2)
9.
Kommun i tätbefolkad region
35
35
(9,1)
10. Kommun i glesbefolkad region
16
16
(4,1)
Tabell 3.1. De inkomna svaren efter kommuntyp.
19
och i varuproducerande kommuner. Dessa är de största kommuntyperna
och svarsbortfallet på tre respektive två respondenter torde inte påverka
resultaten. Vi har även valt att använda kommunernas meritvärden i årskurs
9 för att kontrollera hur dessa värden samvarierar med svaren från våra res-
pondenter, se tabell 3.2.
Fördelningen mellan de två stora grupperna vänsterstyrda kommuner
respektive alliansstyrda kommuner överensstämmer väl med riket som
helhet. Den enda skillnad vi finner är att i vänsterstyrda kommuner verkar
de rektorer som fått enkäten ha svarat i något högre utsträckning oavsett
medelvärdesgrupp och utgör därmed en något större andel av samtliga med
den meritvärdesnivån än vad kommunsiffrorna antyder. Tabellen bekräftar
det kända förhållandet att det finns ett samband mellan skolornas meritvär-
desnivåer och politisk majoritet. Vår slutsats är att de inkomna svaren från
rektorerna är tillförlitliga för gruppen rektorer i Sverige.
Vänsterstyre Alliansstyre
Blocköver
skridande
Lokalt parti/
hoppande
majoritet
Riket låga meritvärden
40 %
22 %
30 %
8 %
Svarande rektorer låga
meritvärden
46 %
23 %
27 %
4 %
Riket medel meritvärden
38 %
33 %
25 %
4 %
Svarande rektorer medel
meritvärden
43 %
30 %
23 %
4 %
Riket höga meritvärden
23 %
52 %
17 %
8 %
Svarande rektorer höga
meritvärden
29 %
55 %
11 %
5 %
Tabell 3.2. Jämförelse mellan riket och enskilda svarande rektorer fördelat på
meritvärden och politisk majoritet efter valet 2010 (radprocent). Siffrorna för ri
ket är baserade på 290 kommuner medan svarande rektorer utgörs av de 3 181
personer som svarat på enkäten.
20
3.3 Enkätkonstruktion
I denna rapport använder vi även resultat från ett par andra enkäter till skol-
chefer och politiker i nämnder. De är alla upplagda på likartat sätt och är,
som framgått ovan, rikstäckande undersökningar. Samtliga enkäter är elek-
troniska och bygger på flervalsfrågor, men även öppna svar och möjlighet att
kommentera fritt. Flera frågor och påståenden bygger på en sexgradig skala
och oftast en möjlighet att svara ”vet ej”. Varje grad är inte preciserad utan
1 kan till exempel betyda ”mycket låga krav” och grad 6 ”mycket höga krav”,
alternativt ”instämmer inte alls” till ”instämmer helt”, ”mycket låga förvänt-
ningar” till ”mycket höga förväntningar”. Vi redovisar i vissa fall samtliga
svar, i andra endast de två eller tre lägsta eller de två eller tre högsta. När vi
i texten kommenterar att de svarande instämmer i ett påstående använder
vi endast svarsalternativ 5 och 6 som vi menar är ett instämmande i hög
eller mycket hög grad. Vad gäller det interna bortfallet på enskilda frågor
kommer det att kommenteras när det överstiger 5 procent. Vi hoppas att
redovisningen på detta sätt gör det möjligt för läsaren att dra egna slutsatser.