8
möjligheter att leda
Rektors möjligheter att agera som ledare bör förstärkas. Rektor har fått en star-
kare men framför allt tydligare profil i den skollag som nu gäller. Det finns
en konflikt med rektors anställningsförhållanden som kommunal tjänste-
man, underställd de kommunala reglementena, och den position som den
statliga lagstiftningen ger rektor. För att rektorer ska kunna skapa och ut-
veckla ledningsgrupper och olika former av administrativt stöd måste de ges
större möjlighet att styra sin egen verksamhet. Rektorers strategiska ana-
lyser och beslutfattande är en grund för den verksamhetsutvecklingen och
behöver stärkas genom förbättrad kompetens och kapacitet på olika nivåer
i styrsystemet.
samverkan
Förändringsarbete av olika art kan med fördel bedrivas som samverkans-
projekt med universitet och högskolor. Härigenom kan skolor och/eller hu-
vudmän tillsammans med forskare under ett par år rikta fokus mot olika
utmaningar inom ledarskapsområdet. Skolorna skulle få hjälp med analyser
och ”mentorskap” samtidigt som forskarna samlar empiri, vilket på sikt kan
öka kunskapen om hur förändringsarbete i praktiken går till och hur det ska
förbättras.
förtroende i styrkedjan
Sist men inte minst måste förtroendet i hela skolorganisationen – politiskt
och professionellt på olika nivåer – utvecklas. Det är ett långsiktigt arbete
där flera frågor som rör ansvar och befogenheter behöver klarläggas. Hu-
vudmannens ansvar, inte minst kopplat till ekonomiska och juridiska frågor,
behöver tydliggöras. Idag finns även oklarhet kring vem som fysiskt bär upp
huvudmannaskapet: Är det politiska eller professionella organ eller enskilda
tjänstemän?
Hur utkrävs ansvar om en revision visar på lägre meritvärden än för-
väntat, låg måluppfyllelse eller administrativa problem? Det politiska och
professionella ansvaret – inklusive det administrativa – behöver diskuteras
kopplat till kompetens och kapacitetsfrågor. Fritidspolitikernas möjligheter
att leda och styra utbildningen behöver ses över också ur ett demokratiskt
perspektiv: insyn, inflytande, ansvar och befogenheter. Rektorers och skol-
chefers position och funktion i det statliga och kommunala uppdraget kan
med fördel diskuteras tillsammans med frågor kring verksamhetens resultat
och måluppfyllelse och ansvarsfördelningen hos huvudmannen.
I grunden handlar det om att ha ett transparent och rättssäkert sys-
9
tem som bygger på förtroende och tillit. Ett tydligt fokus på kunskap och
grundläggande värden samt med en tydlig kunskapsoptimism finns förut-
sättningar för både den enskildes och samhällets utveckling.
10
1. Inledning
Både svenska och internationella forskningsresultat lyfter fram rektorers
betydelse som ledare för den pedagogiska verksamheten och dess effekt
för elevernas resultat. Det handlar till exempel om hur rektor leder arbetet,
samverkar med lärarna och prioriterar insatserna samt vilken kunskap och
kompetens rektor har för att skapa engagemang och vilja att lyckas med att
forma skolan till en framgångsrik studiemiljö. Flera olika internationella
mätningar över tid har medverkat till ett ökat intresse för elevernas resultat.
Det gäller både på individ- och gruppnivå. Att lärarnas kompetens, enga-
gemang och kunskap har betydelse för elevernas resultat är idag väl belagt.
En av rektors uppgifter är att skapa förutsättningar för framgångsrika
studie- och lärandemiljöer. Det handlar bland annat om att forma struk-
turer, kultur och ledarskap för att nå framgång (Höög och Johansson 2011).
Värdefrågor är enligt flera forskningsresultat nödvändiga för att nå ett gott
lärandeklimat. Wayne K. Hoy (2012) uttrycker att ett tydligt värdeperspek-
tiv tillsammans med ett utvecklat kunskapsperspektiv är nödvändigt för att
nå bra resultat. Med kunskapsperspektiv avses kunskapsfokus, kunskapsop-
timism samt kunskapsutvärdering. Hoy hävdar att om dessa båda perspektiv
kombineras nås bästa möjliga resultat. Åter blir rektor en viktig person för
att skapa de strukturer som behövs för att en positiv lärandekultur ska kun-
na utvecklas.
Skolan verkar på flera arenor där strukturer skapas. Det kan vara arenor
utanför skolan där föräldrar, närsamhälle, fackliga organisationer, interna-
tionella, nationella och kommunala bestämmelser påverkar verksamheten.
Det kan också gälla skapandet av en intern organisation som fungerar samt
en struktur som kan ta vara på både externa och interna krafter som resurser
för arbetet med att skapa en framgångsrik skola. Om rektorer ska lyckas på
alla dessa arenor krävs att de utvecklar ett långsiktigt och hållbart ledarskap
för att hantera både motstånd och entusiasm. Att leda vuxna, som har oli-
ka professioner, mot ett gemensamt mål kräver förståelse för olika centra-
la processer, till exempel kompetensutveckling och möjlighet att diskutera
11
tolkningar och ge feedback på olika arbeten och härigenom skapa stödjande
parallellprocesser.
Till rektors arenor kan även räknas egna professionella nätverk och rela-
tioner till skolchef och politiker i kommunen. Andra arenor kan vara utma-
ningar för rektorer, exempelvis medieringsarenor där olika aktörers sätt att
tolka regeringens intentioner, kommunens beslut och skolans verkställighet
ställs mot enskilda skolors sätt att fungera. Vissa strukturella nationella be-
slut har påverkat vardagen för rektorer, såsom det fria skolvalet och före-
komsten av fristående alternativ.
Denna rapport har sin utgångspunkt i data från ett pågående forsk-
ningsprojekt som rör samtliga nivåer i styrsystemet (”När nationell poli-
cy möter kommunala genomförandearenor”, VR projekt 2009–2014). Tack
vare SNS stöd har vi kunnat fördjupa arbetet kring rektorsnivån, vilket här
presenteras. Undersökningen bygger på rektorernas egna uppfattningar om
sina förutsättningar för yrkets utövande och är en viktig källa för att kunna
förstå och förklara de olikheter som råder och i förlängningen kunna finna
olika förbättringsåtgärder. De resultat som i övrigt används i rapporten har
hämtats från nationella och internationella forskningsprojekt som på olika
sätt studerat position och funktion samt enskilda tjänsteinnehavares arbets-
situation.
Rapporten inleds med en sammanfattning av rektorernas uppdrag en-
ligt lag och förordning (kapitel 2) därefter ges en kort presentation av hur
studien genomförts (kapitel 3). De följande kapitlen presenterar, utifrån
empirin hur de olika länkarna i systemet kommunicerar (kapitel 4), vilka
framgångsfaktorer som blir synliga (kapitel 5) samt vilka brister som blir
påtagliga (kapitel 6). Rapporten avslutas med förslag till vidare studier och
vissa åtgärder (kapitel 7). Det är vår förhoppning att rapporten kan bidra till
att öka förståelsen för rektorernas olika förutsättningar att kunna genom-
föra uppdraget, utveckla yrket samt direkt och indirekt medverka till att
förbättra barns och elevers resultat inom utbildningsområdet.
Dostları ilə paylaş: |