5
Sammanfattning
Syftet med denna rapport
Flera olika internationella mätningar över tid har medverkat till ett ökat
intresse för elevernas resultat. Det gäller både på individ- och grupp-
nivå. Att lärarnas kompetens, engagemang och kunskap har betydelse
för elevernas resultat är idag väl belagt. Både svenska och internationella
forskningsresultat visar på rektorers (med rektor avses i denna rapport såväl
rektor som biträdande rektor) betydelse som ledare för den pedagogiska
verksamheten och dess effekt på elevernas resultat. Det handlar till exempel
om hur rektorer leder arbetet, samverkar med lärare och prioriterar insatser
samt vilken kunskap och kompetens rektor har för att skapa engagemang
och vilja att lyckas med att forma skolan till en framgångsrik lärandemiljö.
Hur upplever rektorer sitt uppdrag och sina möjligheter att bedriva ett bra
arbete? Vilka frihetsgrader har rektorer? Vilket stöd har de från huvudman-
nen och vilket förtroende finns mellan dessa nivåer i skolans styrsystem?
Dessa och närliggande frågeställningar har vi sökt svar på i en unik under-
sökning bland landets alla rektorer.
Rapportens slutsatser
Vårt datamaterial har gett oss intressanta inblickar i hur rektorer upplever
sin funktion och roll. Några utmärkande resultat följer här.
• Rektorer trivs med sin roll och anser att deras sätt att leda påverkar lä-
rarnas arbete positivt. De ser sitt arbete som värdefullt för att eleverna
ska nå hög måluppfyllelse i sitt lärande. Vidare är en majoritet av de
svarande endast delvis nöjd med elevernas resultat.
• Endast ett fåtal rektorer anser att de har stora möjligheter att påverka
6
nämndens/styrelsens beslutsfattande, något som överensstämmer med
ledamöternas syn på rektorernas möjligheter att påverka deras beslut.
Samtidigt bedömer ledamöterna att rektorernas ansvar kommer att öka
i framtiden.
• Rektorerna upplever låga krav från nämnden/huvudmannen och detta
avspeglar sig i ledamöternas bristande tilltro till rektorernas kapacitet
och kompetens kring skolutveckling. Huruvida det finns en reell brist
vad gäller kunskaper på olika nivåer kring att leda utveckling, analysera
datamaterial etc. kan vi inte belägga.
• Rektorer visar en stor lojalitet mot statens uppdrag och krav. När rekto-
rerna uttrycker vilka förväntningar de tror att staten har på dem över-
ensstämmer det med den egna synen på vad de själva anser vara de vik-
tigaste arbetsuppgifterna. Dessa förväntningar tillskrivs däremot inte
nämnden/huvudmannen.
Sammantaget kan vi konstatera att det tycks saknas tillräcklig transparens i
systemet mellan de olika nivåerna. Det förekommer till exempel att nämnd-
politiker anser att resultaten i kommunens skolor har förbättrats när de i
själva verket har försämrats de senaste åren. Vi menar att om styrning och
ledning ska kunna fungera mellan nivåerna behöver kommunikation och
transparens öka, bland annat vad gäller uppnådda mål och resultat – och
då inte enbart för kommunen/koncernen som helhet utan även för varje
enskild enhet. Om nämnder och styrelser ska kunna sätta upp rimliga mål
och förväntningar på vad som behöver göras och åstadkommas på skolnivå
krävs denna kommunikation och transparens. Den ger även möjligheter att
öka kunskapen om situationen på olika enheter och de typer av stöd som
krävs, vilket i sin tur är en grund för att bygga förtroende mellan länkarna
i styrsystemet.
Våra resultat visar att det finns en stor utvecklingspotential på alla nivåer
i styrsystemet för att förbättra arbetsförhållandena för rektorer. Våra resultat
lyfter särskilt fram behovet av att tydliggöra ansvar och befogenheter i hela
styrkedjan från lärare till skolledare och vidare till skolchef, nämnd, huvud-
man och stat, i syfte att skapa och bygga förtroende mellan alla aktörer i
styrkedjan.
7
Rapportens rekommendationer
rekrytering och urval
Sverige saknar idag en rikstäckande och obligatorisk rekryteringsutbildning
för blivande rektorer. En nationell rekryteringsutbildning skulle rikta sig
till personer intresserade av framtida ledaruppdrag på olika nivåer inom
utbildningssektorn. Utbildningens syfte, utöver att främja rekryteringen av
skolledare, skulle vara att ge värdefull kompetensutveckling för personer
som har eller kommer att ha ledaruppgifter inom skolan, exempelvis
arbetslagsledare. Det skulle även betyda att rektorer har större förståelse för
jobbet när de tillträder sin första tjänst som rektor.
Rekrytering och urval av rektorer samt en genomtänkt kompetensutveck-
ling av aktiva rektorer skulle kunna medverka till att förbättra tilltron till
rektorernas förmåga att leda skolutveckling vid sina skolenheter. Idag är
framför allt skolpolitiker tveksamma till rektorernas förmåga att leda för-
ändringsarbete. För detta behövs en samverkan mellan stat, kommun och
andra huvudmän för att arrangera en rektorsutbildning som inkluderar alla
delar i styrningen. En tydlig förväntan att rektorer ska vidareutbilda sig
genom studier på till exempel masters- och doktorsutbildning i utbildningsled-
ning skulle också bidra till att stärka professionen. När en sådan progression
blir en naturlig utbildningsväg för rektorer skulle deras kompetens inom
utbildningsledning öka väsentligt. En sådan ordning skulle också kunna ses
som en parallellprocess till den reform som nu genomförs för att förstärka
lärares karriärvägar.
Rektorers roll i rekrytering och urval av lärare behöver utvecklas och för-
stärkas. Idag sker anställningarna ofta enbart utifrån betyg och tidigare an-
ställningsmeriter. Olika former för reell prövning av lärarnas kompetens
skulle kunna utvecklas inom skolan, där rektorer kunde ha en mer central
roll än idag. Detta förutsätter att rektorernas egna kunskaper inom området
utvecklas.
kompetensutveckling
Rektors förmåga och kompetens att styra sin egen och sin personals kompe-
tensutveckling för att förbättra skolans resultat behöver utvecklas. Det finns
i andra länder system där exempelvis fortbildning är ett villkor för fortsatt
anställning och löneutveckling. En individuell kompetensutveckling som
rektorer och lärare tar eget ansvar för kan redan idag kopplas till lönekri-
terier för både lärare och rektorer och skulle troligen, om det skedde på ett
systematiskt sätt, höja professionens kompetens inom skolområdet.
Dostları ilə paylaş: |