24
att den statliga inspektionen intensifierat sitt arbete att granska att lagen
efterlevs bland annat på dessa punkter. Målsmans rätt att överklaga vissa
beslut och möjligheten att få skadestånd är två exempel på det ökade kra-
vet på dokumentation – utöver den som ska göras över barns och elevers
utveckling inom olika områden. Det har skett ett klart förrättsligande av
skolans verksamhet, det vill säga juridiken har fått ett ökat inflytande.
Under de senaste 20 åren har lärarutbildningen förändrats ett par gång-
er, en ny rektorsutbildning startat och nya läro- och kursplaner införts och
reviderats. Flera av dessa förändringar tar tid och kräver förändringar i ar-
betssätt men också i attityder, eftersom förändringarna är en del av den
ideologiska styrningen, vilket innebär att innehållet i uppdraget har för-
ändrats (SOU 2013:30). Några förändringar får omedelbara konsekvenser,
till exempel införandet av ett nytt betygssystem eller nya sätt att allokera
resurser mellan stat och kommun.
Den ekonomiska styrningen är en del av de fyra styrkomponenterna som
uppmärksammats extra, eftersom det är ett av statens styrverktyg. Det är
dock kommunen som är huvudansvarig. Förändringen av ekonomistyrning-
en är omfattande sedan slutet av 1980-talet, från en modell då statens eko-
nomiska tilldelning till kommunen skedde på grundval av antalet veckotim-
mar för olika ämnen/stadier enligt timplanen, översattes till lönekostnader
enligt ett veckotimpris för olika ämnen/stadier för att sedan utbetalas i form
av olika bidragsformer till kommunen utifrån det aktuella antalet elever per
årskurs/skola och fram till dagens ”frikopplade” system, där medlen företrä-
desvis fördelas enligt det allmänna skatteutjämningsbidraget.
Samtidigt som detta förändrades infördes möjligheten att välja skola så-
väl inom kommunen som mellan kommunala och fristående skolor eller
skolor i andra kommuner. Detta parat med ekonomisk åtstramning både
nationellt och i olika kommuner har bidragit till att budget och resursfrå-
gor ständigt finns på agendan. Huvudmannens interna allokeringssystem
mellan skolor har också inverkat, eftersom det ofta finns starka ekonomiska
kopplingar mellan antal elever vid den enskilda enheten och tilldelning av
resurser. Förändringar i förutsättningar kan därmed förändras direkt om
ett antal elever flyttar in eller ut från enheten. Antal elever och det faktis-
ka behovet av medel är sällan i balans i utgångsläget. Riksdagens revisorer
(2001/02:13) påtalade tidigt skillnader mellan kommunernas totalkostnader
per elev vilka inte kunde förklaras av strukturella faktorer.
De fyra styrverktygen synliggör de förskjutningar som sker mellan till
exempel juridik och ekonomi och visar samtidigt på den ständigt pågående
kampen om balansen mellan vem som ska formulera respektive ansvara för
25
genomförandet av utbildningens syfte, mål och innehåll liksom balansen
mellan ansvar och befogenheter, kopplingen mellan innehåll och ekonomis-
ka och personella resurser.
4.3 Länkar mellan rektor och huvudmannen/
politiker
Utifrån det tydliga statliga uppdraget till rektor via lag och förordning har
vi undersökt om rektor från huvudmannen fått någon form av arbetsbe-
skrivning som preciserar uppdraget i den aktuella kontexten. En minoritet
av skolledarna, 45 procent, uppger att de har en arbetsbeskrivning, upp-
dragsbeskrivning eller motsvarande utöver det som står i lag och förordning.
De skolledare som har en arbetsbeskrivning har fått den fastställd av skol-
chefen eller närmaste chef (23 procent), av nämnden/styrelsen (14 procent),
av kommun- eller koncernchef (3 procent) eller av en person på en annan
funktion (4 procent). Hela 6 procent svarar ”vet ej” på denna fråga.
Ett hundratal kommentarer finns till denna fråga där två hänvisar till
delegationsordningen (där bland annat ansvarsfördelningen mellan huvud-
man och skolledning framgår) och fyra vill understryka att de med staten
avser Skolverket medan övriga hänvisar till att uppdraget finns i skollagen
och de olika förordningarna inklusive läroplanerna. Svaren ger oss exempel
på styrkeförhållandena mellan en statlig länk i förhållande till motsvarande
länk mellan rektor och huvudman.
stödfunktioner
De uppdrag rektor har från stat och kommun ställer krav på kunskap och
kompetens hos huvudmannen inom de aktuella områdena. Vi ställde därför
frågor till rektorerna dels om de har tillgång till vissa stödfunktioner, dels
vilken kompetens de anser att den överordnade organisationen har inom
vissa områden, se figur 4.2.
Beträffande stödfunktioner är det tydligt att administration i huvudsak
finns på den enskilda skolan liksom elevhälsa. Budgetplanering, ekonomi-
administration liksom personalfrågor och juridiska frågor finns främst i or-
ganisationen men inte i samma utsträckning vid enheten. Noterbart är att
10 procent av rektorerna svarar nej vad gäller tillgång till budgetplanering,
ett område där rektor förväntas ha full kontroll. Att nästan 30 procent av
rektorerna anser sig sakna juridisk kompetens kan bero på att behovet är
tämligen nytt, eftersom det ökade med införandet av den senaste skollagen.
26
Figur 4.2. Har du tillgång till stödfunktioner inom följande områden?
(N = 3 181 st).
Figur 4.3. Påståenden om den överordnade organisationen (N = 3 181 st).
0
20
40
60
80
100
Personalfrågor
Juridik
Elevhälsa
Ekonomiadministration
Budgetplanering
Administration
Ja, vid min egen skola
Ja, vid administrationen
Nej
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Nämnd/styrelse
har kompetens att
utveckla verksamheten
God insikt i
utbildningspolitik
Ledarskapsutveckling
för skolledare
Kompetens inom
skoljuridiska
problemställningar
Analysera
kunskapsresultat
Driva lokal
läroplansutveckling
1+2+3
4+5+6
Vet ej