Tobias s tar k

 
13
Inledning
historieskrivning på några centrala punkter. Ytterst strävar jag efter att öka förståelsen för 
ishockeyn som en samhällsföreteelse och ett redskap för nationell identitetsbyggnad.  
Min analytiska ansats är inspirerad av etnologerna Billy Ehns, Jonas Frykmans och Orvar 
Löfgrens tankar om att det är till vardags man lär sig att vara ”svensk”, samt att en studie av hur 
nationen formas som kulturell gemenskap måste se till växelspelet mellan nationell retorik och politik 
å ena sidan och vardaglig praxis å den andra.
8
 Det innebär här att diskussionen rör sig på två 
nivåer, där den lägre utgörs av den idrottsliga praktiken, medan den högre gäller sportens plats i den 
nationella föreställningsvärlden. På den lägre nivån är undersökningen inriktad på empiriska 
utredningar av ishockeyverksamhetens konkreta utformning, gällande alltifrån föreningsantal och 
spelarrekrytering till tillgången till isbanor och ekonomiska förutsättningar. Analytiskt sett är det 
fråga om att mejsla ut generella mönster, samt att ringa in deras grundläggande historiska och 
sociala betingelser. Utredningar av detta slag äger sitt eget berättigande, men tjänar samtidigt till 
att bereda mark för tolkningar på den högre nivån, där synen på ishockeyn och dess nationella 
ställning står i fokus. Målsättningen är att med begreppen modernisering och nationell identitet som 
övergripande analyskategorier identifiera dominerande föreställningar och förhållningssätt, samt 
att sätta in dem i ett större historiskt och socialt sammanhang. Genom att studera utvecklingen på 
båda dessa nivåer, och beakta samspelet däremellan, menar jag att man kan få en tämligen god 
uppfattning om hur ishockeyn har inlemmats i den svenska vardagen och den nationella 
gemenskapen. 
Undersökningsperiodens bakre gräns (1920) utgår från den formella starten för svensk 
ishockeysport, i samband med Antwerpen-OS samma år, medan den främre (1972) tar fasta på 
det tillfälle vid ishockeyförbundets 50-årsjubileum, då ishockeyintresset tycks ha kulminerat i 
landet. Slutpunkten sammanfaller även tidsmässigt med implementeringen av riksdagens stora 
idrottspolitiska beslut SOU 1969:29, Idrott åt alla, varmed den svenska idrottsrörelsens utveckling 
kan sägas ha gått in i en ny fas. Till saken hör att en historisk vändpunkt går att urskilja vid 1970-
talets början, i så motto att efterkrigstidens förhållandevis långa period av ekonomisk uppgång 
och förbättrade levnadsförhållanden vid denna tid övergick i en krisfylld epok, präglad av relativ 
ekonomisk stagnation och svångremspolitik, samtidigt som en våg av nya idéer och attityder grep 
omkring sig. I och med detta kom den starka framtidstro som karakteriserade folkhemsperiodens 
mest expansiva fas under 1950- och 1960-talet att få sig en rejäl knäck.
9
 
Avhandlingens titel, Folkhemmet på is, är dock på intet sätt avsedd som någon politisk 
passning, utan refererar till framställningens grundtes:  
 

---

 
14
Inledning
•
 
att ishockeyns introduktion och påföljande utbredning i landet var intimt 
sammankopplad med det moderna svenska välfärdssamhällets utveckling, och att 
ishockeyn – med dess flaggskepp Tre Kronor i spetsen – under folkhemsperiodens 
skördeår på 1950- och 1960-talet kom att få en särskild stark blågul lyskraft, genom 
att på ett mer påtagligt sätt än många andra kulturföreteelser dramatisera Sveriges 
nationella identitet. 
 
Det är en vanlig uppfattning att det var under decennierna kring sekelskiftet 1900 som den 
moderna svenska nationalismen slog igenom, och större grupper av svenskar började uppfatta sig 
själva som medlemmar av en svensk nation.
10
 För att detta skulle ske krävdes att befolkningens 
blickar lyftes från den lokala myllan till det nationella planet. Min tanke är att ishockeyn var en del 
av denna utveckling, såsom varande både ett uttryck och ett redskap för händelseförloppet 
ifråga.
11
 
I det följande (kapitel 2–4) kommer undersökningens uppläggning och genomförande att 
redovisas närmare.  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

---

 
15
Inledning
KAPITEL 2 
En forskningsdiskussion 
 
 
 
 detta kapitel kommer jag att teckna ett forskningsläge genom att redovisa de fåtaliga 
publicerade specialstudier som har gjorts i anslutning till avhandlingens syfte, samt göra 
vissa nedslag i arbeten där den aktuella problematiken berörs mer flyktigt. Genomgången är 
inte begränsad till strikt vetenskapliga granskningar. Även en del arbeten utan vetenskaplig 
apparat har tagits med. Detta beror på att ishockeyns framväxt och nationella genomslag i Sverige 
är ett ytterst litet forskningsfält, varför jag känt mig manad till att även inkludera kartläggningar av 
populärvetenskaplig karaktär. Redovisningen inbegriper dock inte ishockeyförbundets egen 
historieskrivning, då jag valt att diskutera den i ett separat avsnitt i avhandlingens metodkapitel 
(kapitel 4).
12
 När det gäller andra vetenskapliga referenser, såsom viktiga idrottshistoriska 
forskningsinsatser och betydelsefulla inslag i den brokiga nordamerikanska ishockeylitteraturen, 
kommer de att introduceras allteftersom de aktualiseras i den fortlöpande framställningen.
13
 
I
Redogörelsen följer här annars de två analysnivåer som undersökningen rör sig på, så till 
vida att jag först behandlar de utredningar som behandlar den praktiska  ishockeyverksamhetens 
konkreta utformning (”den idrottsliga praktiken”), för att sedan övergå till arbeten där synen på 
ishockey och dess ställning i landet (sportens plats i den nationella föreställningsvärlden) står i fokus. 
Kapitlet rundas av med en konklusion där jag summerar mina intryck av forskningsläget och 
formulerar frågeställningar som sedan kommer att omsättas i form av empiriska 
delundersökningar. 
 
 
Forskning om den praktiska ishockeyverksamhetens konkreta utformning  
Den ende fackhistoriker, mig själv undantagen, som veterligen har studerat ishockeyns framväxt i 
Sverige är Bill Sund. Hans arbete har å andra sidan tydliga beröringspunkter med min avhandling. 
I det korta konferenspappret “The Origins of Bandy and Hockey in Sweden” (sex sidor i 
publicerad form) följer Sund upp bandy- och ishockeysportens introduktion, jämte grenarnas 
påföljande utveckling i landet. Perspektivet är komparativt med fokus på socioekonomiska 
aspekter och geografisk spridning. Sund konstaterar att bandyn kom till Sverige mot slutet av 
1800-talet, vid industrialiseringens inledningsfas, och tenderade att få fäste inom den snäva 

---