Tobias s tar k

 
20
Inledning
mellan det förflutna och den osäkra framtiden.
31
 Ekstrand polemiserar också mot den gängse 
bilden av Brynäs som en intim kvartersklubb där alla får vara med på samma villkor, genom att 
poängtera att ”[d]en starke mannen [alltid] har funnits där som ett tyst men odiskutabelt ideal”,
32
 
och att kvinnans plats i gemenskapen lika självklart förpassats till ”[n]ågonstans i bakgrunden”.
33
 
Vid sidan av sitt arbete med radiosportens historia har Peter Dahlén även gjort inmutningar 
på fältet i form av den opublicerade artikeln “When the Star Stopped Shining: The Geo-Politics 
of the Swedish Goal Keeper’s Mistake in the Salt Lake City Olympics 2002”. Dahléns syfte är där 
att analysera representationen av nationell identitet i svensk press i samband med OS-ishockeyn i 
Salt Lake City, i USA 2002. I fokus står mer precist den väldiga presstorm som följde på Tre 
Kronors förlust mot Vitrysslands fullständigt nederlagstippade lag i turneringens kvartsfinal, 
varvid de tidigare så högt uppburna svenska stjärnspelarna utmålades som överbetalda lyxlirare 
och usla landsförrädare. Analytiskt tar Dahlén avstamp i sociologerna Richard Gruneaus och 
David Whitsons tankar i Hockey Night in Canada om att: 
 
Hockey's rhythms, meanings, structures, and contradictions can all be understood as a constitutive 
part of everyday Canadian experience. They are also an important part of the Canadian collective 
memory. Hockey acts both as myth and allegory in Canadian culture. The game has become one 
of this country's most significant collective representations – a story that Canadians tell themselves 
about what it means to be Canadian.
34
 
 
I linje med detta menar Dahlén att det nationella ramaskri som ekade i pressen efter Tre Kronors 
snöpliga nederlag skall ses i ljuset av den ”svenska modellens” fortlöpande utarmning, och en 
tilltagande osäkerhet om vad det innebär att vara ”svensk”, som följde i spåren av Sveriges EU-
medlemskap och neoliberalismens genomslag i landet. Som Dahlén ser det kom Tre Kronor helt 
enkelt att få klä skott för en växande inhemsk frustration över att förment traditionella svenska 
värden och egenskaper, såsom egalitet och kollektivism, inte längre tycktes vara lika gångbara.
35
 
Dahléns analys har sålunda tydliga beröringspunkter med Ekstrands studie. 
Etnologen Fredrik Schoug har i sin avhandling Intima samhällsvisioner, om den spänning 
mellan minimalistiska och gigantiska krafter som han menar att idrottsvärlden i stort är fångad i, 
betonat ishockeyns betydelse för konstruktion av svenskhet. Schoug anför flera skäl till detta. För 
det första är ishockeyvärlden en förhållandevis liten gemenskap, där Sverige utgör en av de verkliga 
stormakterna.  För det andra genomförs varje år stora internationella landslagsturneringar i 
ishockey, i form av VM och OS, där dessa stormakter träffar på varandra i ”’klassiska’” möten för 
att fastställa den gällande rangordningen. I den för svensk del i publikhänseende jämförbara 
fotbollen är förhållandena för det tredje helt annorlunda. Inom fotbollen går det flera år mellan de 

---

 
21
Inledning
stora internationella landslagsturneringarna, och de rivaliserande nationerna är så pass många att 
samma landslag sällan ställs mot varandra. Medan Tre Kronor utkämpar ”’viktiga’” matcher med 
Sovjet/Ryssland varje år, möter Sverige kanske Tyskland i fotboll under liknande omständigheter 
en eller ett par gånger per decennium. Schougs intryck är därför att de ”nationella stereotyper 
som framför allt utmejslas i hockeysammanhang då tenderar att överföras till fotbollen och där 
fördelas på andra parter i enlighet med de svenska behov som för tillfället råder”.
36
  
Teoretiskt arbetar Schoug med begreppet ”den Andre”, vars innebörd är att identiteter inte 
så mycket tar form inom en grupp som i motsats till en annan. Intern klassifikation skapas i stället 
genom uppställandet av skillnader i förhållande till en eller flera andra grupper, där ”vi” är vad 
”de andra” inte är. Kategoriseringar av detta slag är dock alltid situationsbundna. Varje enskild 
individ insorteras i olika grupper, både av sig själv och av andra, varför hon är del av många skilda 
”’vi’” och ”’dem’”, framhåller Schoug. Vad gäller konstruktionen av svenskhet inom ishockeyn 
menar han ändå att det sovjetiska landslaget ”[k]anske” utgör ”den viktigaste Andre”. Detta har 
att göra med det sovjetiska landslagets väldiga dominans i VM- och OS-sammanhang under 
1900-talets andra hälft, då det snarare var regel än undantag att laget sopade banan med allt 
motstånd.
37
  
Den svenska nationella karaktäristiken av det sovjetiska ishockeylandslaget, där maskin- 
och krigsmetaforer såsom ”the big red machine’” och ”’röda armén’” varit legio, har sålunda haft 
en kompensatorisk funktion att fylla, vilken gjort att den spelmässigt underlägsne (Tre Kronor) 
kunnat framstå som den moraliskt överlägsne, menar Schoug, även om han också noterar att den 
haft en politisk udd. Detta då de maskinella och militära metaforerna insisterat på det kalla, 
inhumana och strikt disciplinära som varande de utmärkande egenskaperna för sovjetisk 
ishockey. Schoug skriver:  
 
När Sverige spelar välorganiserat uppfattas detta som ett resultat av solidaritet, kamratskap, närhet 
harmoni och moral, men när Sovjetunionen gör detsamma framstår det snarare som ett resultat av 
diktatur, förtryck och kuvad individualism. Dessa tolkningar av kollektivitetens olika natur blir 
därigenom ett instrument för nationell självbekräftelse.
38
 
 
Schoug poängterar dock att den svenska karaktäristiken av ”det sovjetiska/ryska” har förändrats i 
spåren av de politiska omvälvningar som ägt rum i och med Sovjetunionens sönderfall, samt att 
ishockeyvärlden innehåller flera ”Andre” att profilera sig mot, varpå han påpekar att kanadensiska 
lag ofta tilldelats en skurkroll inom ishockeyvärlden, tack vare deras fysiska spelstil. Detta är 
emellertid inget som han följer upp med empiriska studier.
39
 Det har jag däremot gjort själv. 

---