14
Utbildningsbakgrund
Grupp 1
Grupp 2
Grupp 3
Grupp 4-6
N M S N M S N M S N M S
108 4,8 10,1
135 4,7 15,7
159 5,6 18,9
94 6,1 28,2
Inga statistiskt säkra skillnader mellan personer med olika utbildningsbakgrund
kan konstateras.
Felfritt utförande i förhållande till antalet rätt
Uppföljningsstudier (Riktad APU) har visat att faktorn fel är mer utslagsgivande
än faktorn rätt i förhållande till yrkeslämplighetsbedömningar, givet att antalet rätt
uppnår det förväntade (lägst 25 rätt). När det gäller samspelet mellan antal rätt och
felfritt utförande av vigilansprovet har vi valt att jämföra gruppen med god
iakttagelseförmåga (lägst 29 rätt) med de som ej når upp till 25 rätt med avseende
på prestationer på andra test. På flertalet test är skillnaderna i prestationerna de
förväntade. De med god iakttagelseförmåga presterar bättre, men på grund av den
senare populationens litenhet (12-16 personer) kan signifikansen i skillnaden ej
fastställas.
På vigilansprovet är dock skillnaden signifikant på 1%-nivån vad gäller reaktions-
tid. Den grupp som missar mycket har längre genomsnittlig reaktionstid (0,74) än
gruppen med god iakttagelseförmåga (0,60). Vidare är det signifikant skillnad vad
gäller den koefficient som anger ökningsgraden i reaktionstid, så att gruppen som
missar mycket förlångsammas avsevärt mer i sin reaktionstid under testförloppet
(0,604 ) jämfört med gruppen med god iakttagelseförmåga (0,208).
Felfrekvens i förhållande till initiala respektive sena fel
Sambandet mellan fel under den sena delen av testet och totalantalet fel är starkt.
Av tabeller sid 51-54 framgår att 67% av de som inte gör något sent fel inte gör
något fel alls. 14% av de som gör totalt minst ett fel gör enbart initiala fel.
Ovan redovisade felfrekvens i olika sökandegrupper visar liksom data i
rapporterna Fmpsy 2000:5 och Fmpsy 2001:4 att det föreligger tydliga samband
mellan felfrekvens och bedömd yrkeslämplighet. Detta gäller frekvensen fel totalt
såväl som sena fel i förhållande till bedömd lämplighet i såväl industritekniskt
arbete som trafikyrken. Att felfrekvensen på vigilansprovet indikerar någon form
av mer genomgripande sänkt funktion visas i att det konstateras samband (5%-
nivån) mellan fel på vigilans å ena sidan och en rad olika test enligt följande:
Fel på vigilans korrelerar signifikant negativt med
Instruktionsprovet II
Talserier USTM
WIT Pussel
P-proven (siffer,bokstäver och figurer) antal rätt
15
Cognitrone S1 Rätta ja och Rätta nej
Cognitrone S4 Rätt
SP2A
Stockholmslådan
Ståltråd
Antal fel på vigilans korrelerar signifikant positivt med
P-siffer fel%
P-figurer fel%
Cognitrone S4 antal fel
2-handskoordination tid
2-handskoordination fel %
I den kvalitativa utvärderingen av begångna fel fästs stort avseende vid felens
fördelning över tid. I praktiken ses uteblivna sena fel, d.v.s. felfritt utförande av de
sista 6 varven (=75% av testtiden) som ett tecken på god förmåga att efter hand
korrigera sin strategi i rätt riktning. Sena fel bedöms tyda på mer genomgripande
svårigheter att korrekt differentiera mellan signifikanta och icke-signifikanta
stimuli.
Följande framkommer vid granskning av hur prestationerna på andra test
samvarierar med felbeteende på vigilans under olika faser av testet:
Sena fel
Endast initiala fel
Helt felfritt
N
M
S
N
M
S
N
M
S
Wit Motsats.
182 13,4
5,2
23
14,9
5,6
91
14,5
5,1
Aros Plåtmo
36
20,6
6,3
7
20,7
7,1
17
21,2
7,5
Wit Pussel
334 10,2
3,8
53
11,8
3,6
141 12,8
3,9
DBA Plåtvik
140 22,1
8,6
27
23,8
5,7
75
24,9
5,9
P-siff rätt
321 78,4
19,5 52
82,5
20,8
136 84,0
19,0
P-siff fel%
321 3,1
4,5
52
3,0
6,0
136 1,9
2,2
P-bokst rätt
321 60,7
14,8 52
64,0
15,7
136 64,8
15,9
P-bokst fel%
321 5,4
5,0
52
4,7
4,6
136 4,3
4,2
P-fig rätt
321 59,0
14,0 52
58,3
14,4
136 62,4
13,7
P-fig fel%
321 5,6
5,2
52
4,3
4,8
136 3,6
3,6
Cog S1 Jarätt
187 76,0
3,3
35
76,1
3,2
94
76,6
3,0
Cog S1 Nejrä 187 112,9 6,9
35
113,1 4,6
94
115,1 4,7
Cog S1 RT
187 2,89
0,77 35
2,76
1,13
92
2,78
0,83
Cog S4 Rätt
169 55,5
8,2
22
55,3
10,2
58
56,9
9,1