Wiener Test System
Yüklə 176,16 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Antal missar
- Antal fel
- Sökande VTV 53 8,0 14,2 Lämplig- bedömda VTV 12 1,8
- 68 3,6 5,3 Sökande CNC 133 7,0 19,8 Lämplig
8
30-39 40-49
50- N M S N M S N M S N M S 202 28,3 3,7 236 28,0 4,1 161 28,4 3,2 63 29,7 2,3
Resultaten för personer under 30 års ålder skiljer sig signifikant från de över 50 år på 1%-nivån. 50+-gruppen presterar signifikant bättre än de båda övriga åldersgrupperna på 5%-nivån. Även gruppen 40-49 år presterar signifikant bättre (5%-nivån) än 30-39 år. Iakttagelsen att äldre presterar förhållandevis bättre resultat än yngre i detta avseende harmonierar med malmö-och östgötamaterialen. Kön Skillnader mellan könen har iakttagits enligt följande Män Kvinnor Total
596 28,5
3,5 142
27,3 4,5
Sök till autb
539 28,6 3,4 124 27,6 4,4 Lämplig-
bedömd 93 29,0
2,6 20 27,3 4,1
Bedömd ej lämpl. 48 28,2 4,1 11 27,9 5,2
männen signifikant fler rätt än kvinnor (1%-nivån). Bland de som bedömts lämpliga av utbildare är skillnaden signifikant på 5%-nivån till männens fördel. Däremot råder ingen signifikant skillnad mellan de män och kvinnor som ej bedömts fullt lämpliga för målyrket. Etnicitet Prestationsskillnader mellan personer med olika etnisk bakgrund har granskats enligt följande. Svenskar Européer Icke-européer N M S N
M S N M
S 380 28,4 3,8 139 28,4 3,1 133 28,6 3,6 Det noteras inga signifikanta skillnader mellan grupper av olika etnisk bakgrund. Utbildningsbakgrund Nedan angivna utbildningsgrupper definieras enligt den s.k. riksmatrisen. Grupp 1 avser personer med grundskola som högsta avslutade utbildning. Grupp 2 har 2- årig gymnasial påbyggnadsutbildning, Grupp 3 har någon form av kompletterande utbildning upp till treårig gymnasiekompetens, Grupp 4 har genomfört gamla
9 gymnasieskolans treåriga teoretiska linje eller S-eller N-programmen. Grupp 5 avser högskoleutbildning <140 p och Grupp 6>140 p.
Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3
Grupp 4-6
N M S N M S N M S N M S 125 28,0 4,0 167 28,5 3,3 193 28,5 3,6 118 29,0 3,3
Signifikansprövningar visar ingen signifikant skillnad vad gäller genomsnittliga antalet rätt mellan utbildningsgrupperna. Målgruppen vuxna med lägst 3-årig gymnasieutbildning presterar klart bättre än östgötamaterialets gymnasiegrupp. Kön- ålder-utbildningsbakgrund-etnicitet Män och kvinnors utbildningsbakgrund är helt likvärdig i det här materialet. Kvinnogruppen skiljer sig från männen genom en kraftig övervikt för svenskar och mycket låg andel icke-européer. Kvinnornas medelålder (34,0) skiljer sig signifikant på 5%-nivån från männens (36,0). Observerad könsskillnad i prestation kan alltså förklaras som ett utslag av åldersfaktorn. Vid jämförelser mellan olika åldersgrupper är andelen svenskar högst bland grupperna >50 och <30 år. Observationen av olika resultat i dessa åldersgrupper kan därför knappast förklaras med etnicitet. Vid granskning av testprestationer inom respektive åldersgrupp med hänsyn tagen till såväl utbildningsbakgrund som etnicitet framkommer inga systematiska skillnader betingat av annat än ålder. I de båda lägsta utbildningsgrupperna dominerar svenskar (67 respektive 68%). På högsta utbildningsnivån är andelen svenskar klart lägre(48%). I den gruppen finns 29% icke-européer, vilkas andel på de lägre nivåerna varierar mellan 14-22%. Genomsnittsåldern är högst för grupperna med högst(37,5) respektive lägst(37,2) utbildning och skiljer sig signifikant på 1%-nivån från de som uppnått gymnasiekompetens på annat sätt än sammanhållen treårig teoretisk utbildning.
Jönköpingsmaterialet har inte bearbetats ingående med avseende på denna aspekt. Vi kan dock konstatera att antalet missar i totalmaterialet utgör 3,7. Missarnas antal i den lägsta utbildningsnivån utgör 4,0 och i den högsta 3,0. Frekvensen missar sjunker något med stigande ålder. Jämförelsen med malmö-och gymnasistmaterialen talar för att åldersfaktorn har starkare genomslag än utbildningsbakgrund. 10
Nedan redovisas medelvärden och spridningsmått i olika undersökningsgrupper.
OBSERVERA! Här är notabelt att genomsnittliga antalet fel starkt påverkas av den lilla grupp som gör många fel (se tabeller sid 51-54). Detta illustreras tydligt genom att använda medianskalan för att visa på gruppresultaten vad gäller antal fel för de som söker arbetsmarknadsutbildning: 25 perc
Median 75 perc
1 2 7 Felfrekvensen i totalpopulationen är något lägre än i malmö-och östgöta- materialen. Av särskilt intresse är att notera att sökande till förarutbildning har tydligt lägre felbeteende och att detta i än högre grad gäller de som efter utbildning bedöms lämpliga som yrkesförare. Vidare noteras den extremt höga noggrannheten bland lämpligbedömda verktygsmakare och CNC-operatörer. Våra praktiska erfarenheter sammanfaller med manualens redovisning av att felsvaren normalt sett avtar efter hand som testet fortlöper. Ibland är felsvaren helt koncentrerade till omgång 1 och 2. Det förekommer också svarsmönster där felen hopas till vissa partier här och där under testförloppet. Det förekommer att personer efter hand tappar kontroll över uppgiften och gör allt fler fel. I alla dessa avseenden är direkta beteendeobservationer av personernas fungerande under testtiden av stort värde för att få idéer om vad som orsakar fungerandet.
Yüklə 176,16 Kb. Dostları ilə paylaş:
|