w
SUPERSVENSKA 12/2016
SUPERSVENSKA
Klientbaserad finansiering
håller kostnaderna i styr
text minna seppä
Lagförslaget om valfrihet i vården
bereds nu febrilt vid ministeriet.
Mycket är fortfarande öppet, så-
som de modeller med vilka land-
skapen kan sporra producenterna
till kvalitet.
Förslaget till lagstiftning om valfrihet
som är under beredning ska skickas på
remiss i slutet av året, sannolikt under
de första dagarna av december.
När den här artikeln skrivs föreslås
det i den tjänstemannaberedda model-
len att valfriheten ska infrias i två etap-
per: Från och med 2019 ska klienten få
välja producent, ett eget team, för vis-
sa tjänster på basnivå, såsom hälsocen-
tralmottagning och socialrådgivning.
År 2021 ska valfriheten omfatta de nu-
varande hälsovårdscentraltjänsterna ut-
vidgade med socialcentralens tjänster.
För grupper som använder mycket
tjänster, såsom äldre och handikappa-
de, planeras dessutom personlig bud-
getering från och med 2019.
– Det är fråga om en ny innovation
i Finland, som i praktiken består av ett
knippe klientsedlar att användas för
tjänster utifrån en bedömning av kli-
entens behov, säger Kirsi Varhila, över-
direktör vid SHM.
– Vi har ännu inte fått några riktlin-
jer av regeringen om huruvida vi ska gå
enligt den etappvisa modellen, eller om
vi ska överväga andra alternativ.
För att genomföra valfriheten för
sårbara grupper, såsom minnessjuka
och utvecklingsstörda personer, behö-
ver vi en mer omfattande rådgivning
och vägledning i fråga om servicen än
vad vi har nu. Enligt Varhila kommer
det här sannolikt inte att fastställas i
förslaget till lag om valfrihet, utan de
här sakerna skrivs in i patientlagen och
i lagen om klienten i socialvården.
SPORRAR ÄNDRAR
VERKSAMHETSKULTUREN
Valfrihetsmodellen har rönt myck-
et kritik. Redan utgångspunkten, att
konkurrensen om klienter mellan pro-
ducenterna ska höja kvaliteten på tjäns-
terna, är tvivelaktig.
– Kvaliteten stiger eftersom klienten
väljer, och det enda kriteriet enligt vil-
ken denna väljer är kvaliteten, inte pri-
set. Landskapet betalar ersättningar till
producenterna.
För många offentliga organisationer
kan tanken på att de särskilt ska locka
klienter med en verksamhet av hög
kvalitet vara främmande. Enligt Var-
hila diskuterar man vid ministerierna
som bäst kriterier enligt vilka produ-
centerna kan få plusbonus- eller minus-
bonuspoäng för kvaliteten och utfallet
av vården.
– Sporrar ändrar verksamhetskultu-
ren.
Valfriheten har höjt kostnaderna
för tjänsterna i Sverige. Varhila tror att
motsvarande inte sker i Finland om
landskapens finansiering till producen-
terna i huvudsak bestäms enligt kapita-
tionsprincipen. I modellen betalas pro-
ducenterna enligt antalet klienter, inte
för utförda åtgärder.
– Landskapen får strama budgeter,
inom vilka de ska ordna utbudet av
tjänster i sitt område. Den klientbase-
rade finansieringsmodellen gör att kost-
naderna kan hållas under kontroll och
att klienten eller patienten kan få bra
vård med en gång.
Hälsoekonomer har konstaterat att
en dålig sida hos kapitationsfinansie-
ringen är risken för deloptimering: fi-
nansieringsmodellen kan locka eget-
teamproducenterna på basnivå att sty-
ra över klienter som kräver mycket ar-
bete till den specialiserade sjukvården,
som betalas av landskapet. Enligt Var-
hila förhindrar man det här med de
plus- och minusbonusar som eventu-
ellt införs samt med helhetsansvar för
klientens eller patientens vård.
– Helhetsansvaret omfattar ett krav
på att se till att tjänsterna integreras.
I lagen om ordnandet finns det i de
stycken som behandlar landskapets
skyldighet att ordna tjänster bestäm-
melser om hur integrationen ska skötas.
Alla delar i kedjan bär ansvar för att in-
tegrationen uppfylls.
– För att vi ska nå målet måste da-
tasystemen utvecklas så att informatio-
nen säkert går fram.
KLIENTERNA BEHÖVER MER
INFORMATION OM VÅRDKVALITETEN
För att klienten ska kunna välja måste
han eller hon veta något om vårdkvali-
teten. I Finland finns det knappt om in-
formation i lämplig form för invånarna.
– En beredningsgrupp vid ministe-
riet tar som bäst fram indikatorer för
bedömning av vårdkostnaderna och
kostnadseffektiviteten. De kan bestå av
exempelvis uppgifter om köer, genom-
strömningstider och komplikationer i
vårdprocessen. THL:s Palveluvaaka är
ett alternativ när det gäller att berätta
om de här sakerna, men det behövs yt-
terligare mycket utveckling.
– Redan 33 paragrafen i förslaget
till lag om ordnandet förpliktar land-
skapen att försäkra sig om kvaliteten
på serviceproducenternas verksamhet,
och serviceproducenterna att rappor-
tera om den.
I tjänstemannaberedningen av val-
frihetslagstiftningen föreslås separat att
serviceproducenterna först ska uppfylla
vissa riksomfattande kriterier, för att de
w
SUPERSVENSKA 12/2016
SUPERSVENSKA
Kommunförbundet:
Valfrihet passar inte
för alla tjänster
Valfrihet är inte alltid i klientens intresse.
Kommunförbundets expert Aila Puusti-
nen-Korhonen påpekar att möjligheten
att byta serviceproducent stup i kvar-
ten väcker oro i synnerhet för de famil-
jer och deras välfärd som utnyttjar tjäns-
ter som gäller familjerådgivning, mental
hälsa, familjearbete eller missbruk.
– En människa får naturligtvis göra
val som är skadliga för henne själv. Men
om de också påverkar hennes närmas-
te äventyras såväl tjänsterna själva som
människornas välfärd, säger Puustinen-
Korhonen.
Kvinnor är mer
intresserade av
valfrihet än män
Den utvidgade valfriheten i fråga om
vårdtjänsterna intresserar i synnerhet
låginkomsttagare och sådana som använ-
der mer hälsotjänster än andra. Kvinnor
är mer intresserade av att jämföra ser-
viceproducenter än män. Det här fram-
gick av en medborgarenkät som Sitra
publicerat och där 26 procent svarar att
de är mycket intresserade av att jämföra
tjänster. Nästan en fjärdedel, 23 procent,
skulle överväga att bli klient ifall de fick
höra om en bra serviceleverantör.
ska kunna registrera sig som servicepro-
ducenter. Som registreringskriterier fö-
reslås bland annat lämpliga lokaler och
tillräckligt utbildad personal med tan-
ke på vad verksamheten kräver.
Landskapen har i sin tur möjlig-
het att av de registrerade producen-
terna som villkor för godkännande se-
parat kräva bland annat klientinfor-
mation och kvalitetssystem på en viss
nivå. Av systemet kan man exempel-
vis kräva metoder och mätare för upp-
följning av olika kvalitetsdimensioner
– tillgång, tillgänglighet, klientnöjd-
het, medicinsk kvalitet och patientsä-
kerhet – såsom klientenkäter, basin-
dikatorer, köuppföljning och audite-
ring. I tjänstemannaberedningen har
man som landskapskriterier för god-
kännande av producenter också lyft
fram rapportering av information som
gäller kvaliteten samt en kontinuerlig
utveckling av kvaliteten genom öppna
jämförelser.
.
Vårdreformen främjar inte i den planerade formen sitt ursprungliga syfte, säger
professor Heikki Hiilamo, professor i socialpolitik vid Helsingfors universitet.
Enligt Hiilamo minskar reformen för det första inte hälsoskillnaderna mel-
lan befolkningsgrupperna.
– Den planerade modellen kan förkorta vårdköerna inom primärvården,
men några andra positiva effekter har den inte med tanke på medborgar-
nas jämlikhet, säger Hiilamo.
För det andra går inte den eftersträvade integrationen av primärvården,
socialvården och den specialiserade sjukvården framåt i valfrihetsmodellen.
– Valfrihetsmodellen står i konflikt med de tidigare målen för reformen: fri-
het erbjuds närmast dem som har sporadiska behov av service. Det är svårt
att se att man med den stärker primärvården, såsom syftet var.
För det tredje ingår det också en kostnadsrisk i reformen.
– Det är inte motiverat att påstå att man sparar samhällsmedel med val-
friheten. När man ökar tillgången på service ökar kostnaderna.
Kostnaderna ökar också av att man skummar grädden från mjölken.
– I tjänstemannaförslaget baserar sig den ersättning tjänsteproducenterna
får av landskapen till största delen på den befolkningsmängd som de vår-
dar. Då har serviceproducenterna, exempelvis de företag som driver hälso-
centralläkarmottagningar, en klar motivation att överföra de mest arbets-
krävande klienterna till den service på specialnivå som landskapet betalar.
ETAPPVIST GENOMFÖRANDE
Enligt Hiilamo är det bra i den preliminära valfrihetsmodellen som offent-
liggjordes i oktober att modellen ska genomföras i två etapper, och båda
etapperna har getts en övergångsperiod på två år. Han ser det också som
positivt att man har gått in för att garantera integrerade tjänster för sådana
som använder tjänsterna mycket, såsom äldre och handikappade, genom en
bedömning av servicebehovet som landskapets serviceinrättning gör.
Hiilamo betonar att han inte i sig motsätter sig modellen med flera pro-
ducenter eller det nätverksmässiga förfaringssätt som valfrihetsmodellen
förutsätter.
– När privata aktörer och aktörer inom tredje sektorn är med om att pro-
ducera tjänster vid sidan av de offentliga organisationerna tar man lättare i
bruk nya, bättre förfaringssätt.
– Jag understöder inte totalutsättningar, för monopol medför en risk för
höjda priser. Det här är en genuin farhåga i synnerhet utanför tillväxtcentrumen.
Valfriheten blir dyr
w
SUPERSVENSKA 12/2016
SUPERSVENSKA
”Hilkka Markkanen fick åtnjuta riksdags-
mannen Matti Semis omsorger på äldre-
boendet Louhirinne i Varkaus.”
FRAM TILL DEN 22 NOVEMBER
HAR UTMANINGEN MOTTAGITS AV:
Touko Aalto (gröna), Li Andersson (vf), Paavo Arhinmäki
(vf), Eva Biaudet (sfp) och hennes assistent Karin Ring-
bom (sfp), Eeva-Johanna Eloranta (sd), Tarja Filatov (sd),
Tuula Haatainen (sd), Laura Huhtasaari (sf), Katja Hänninen
(vf), Ari Jalonen (sf), Harri Jaskari (saml), Antti Kaikkonen
(c), Anne Kalmari (c), Anna Kontula (vf), Annika Lapintie
(vf), Sanna Lauslahti (saml), Krista Mikkonen (gröna), Sil-
via Modig (vf), Riitta Myller (sd), Jari Myllykoski (vf), Mika
Riksdagsmän svarar på SuPers utmaning:
EN BESLUTSFATTARES DAG
I ÄLDREOMSORGEN
text marjo sajantola
SuPer vill att riksdagsmännen ska
få konkret kunskap om den dagliga
rutinen inom äldreomsorgen och
utmanade dem att göra ett arbets-
pass inom äldreomsorgen.
Niikko (sf), Sirpa Paatero (sd), Aino-Kaisa Pekonen (vf),
Annika Saarikko (c),Kristiina Salonen (sd), Hanna Sarkki-
nen (vf), Sari Sarkomaa (saml), Matti Semi (vf), Katja Tai-
mela (sd), Kari Uotila (vf), Jutta Urpilainen (sd).
Riksdagsmännen gör ett arbetspass i äldreomsorgen
inom sitt eget valkretsområde eller i huvudstadsregio-
nen antingen under slutet av året eller i början av nästa
år. Dessutom har riksdagsmännen Ritva Elomaa (sf), Mika
Kari (sd), Sanna Marin (sd) och Markku Rossi (c) medde-
lat att de redan tidigare har arbetat inom äldreomsorgen.
Inspirerade av SuPers demonstration på
Medborgartorget i oktober lovade en
grupp riksdagsmän arbeta en dag inom
äldreservicen. Efter det tog också några
andra politiker emot utmaningen.
Endast några få av de jäktade politi-
kerna har hunnit svara på utmaningen
när det här numret går i tryck. En av
dem är Vänsterförbundets representant
Matti Semi från Varkaus, som gjorde
sitt arbetspass på servicecentret Louhi-
rinne i Varkaus i oktober.
För den före detta huvudförtroende-
mannen vid JHL var arbetet på vårdin-
rättningar och servicehus inte främman-
de, inte heller var arbetsplatserna obe-
kanta. I sin roll som kommunalpoliti-
ker och riksdagsman bekantade han sig i somras med hem-
tjänsten och äldreserviceenheten i Varkaus. I oktober var det
dags att själv ta itu med enheten för serviceboende med hel-
dygnsomsorg. Av dess 20 invånare klarar sig endast några få
på egen hand, de övriga behöver mycket hjälp med allting.
– Jag förstår bra att man måste ha tålamod med människ-
or som inte kan röra sig.
Semi beskriver sin arbetsdag som gi-
vande, arbetskamraterna som trevliga
och mottagandet som varmt. Ingen drog
sig för att be honom ta itu med arbetet.
När morgonskiftet började fick riks-
dagsmannen till först instruktioner av
chefen om vad han får och inte får gö-
ra. Sedan fick han arbetskläder, nyck-
larna i fickan och efter en presentation
kasta sig in i arbetet.
– Morgonturen var mycket inten-
siv. Invånarna tvättades, vändes och fick
blöjorna bytta. Medicinerna och mor-
gonmålet delades ut. En anställd fråga-
de mig om man kan be mig byta blö-
jor. Visst passar det mig, inte störs jag
av avföring, för jag var många år i vat-
ten- och avloppsarbete på byggnadsav-
delningen för kommunalteknik vid sta-
dens tekniska verk.
Semi tycker att det är anmärknings-
värt att arbetsrytmen är så intensiv trots
att vårdardimensioneringen är 0,56.
Där fanns inte många möjligheter till stimulerande verksam-
het. Med hans extra hjälp kunde några invånare som var i
bättre skick komma ut och röra på sig.
– Jag var glad över att se hur arbetsmetoderna har utveck-
lats. Jag trodde att jag skulle få lyfta invånarna, men det fanns
hjälpmedel till hands. De mycket professionella vårdarna
kunde arbetsteknikerna och gav också mig råd.
.
ANTTI AHO W
ARKA
UDEN LEHTI
w
SUPERSVENSKA 12/2016
SUPERSVENSKA
Ett paket med varma tankar
text elina kujala foto marjo koivumäki
Kampanjen för att sticka sockor –
SuPer-sukkaa pukkaa – kulminerar
i december
Strumpstickorna klirrar glatt när när-
vårdaren Anri Kamppinen från Lo-
jo stickar på en randig yllesocka. Su-
Pers välgörenhetskampanj SuPer-suk-
kaa pukkaa har i höst fått hundratals
närvårdare och primärskötare att gripa
till strumpstickorna. De varma resulta-
ten ska vid årsskiftet överlämnas till lo-
kala mottagare som vårdarna väljer ut i
olika delar av Finland.
– I Lojo beslöt vi att donera sock-
orna till ett grupphem för flyktingbarn
som kommit ensamma till Finland. De
berättade att de mycket gärna tar emot
gåvan. I Lojo har vi under många år
stickat sockor till åldringar, och den här
gången ville vi komma ihåg barnen och
ungdomarna, säger Anri Kamppinen.
På fackavdelningen i Lojo tog man
entusiastiskt emot idén om SuPersock-
or. Ett tiotal vårdare gick med i socktal-
kot. Garnet till SuPersockorna donera-
des av SuPer och Turva, och de ivrigas-
te strumpstickarna har köpt mera själv.
OMVÄXLING ENLIGT ÅRSTIDEN
För Anri Kamppinen är det en livsstil
att arbeta med händerna. Hon har pyss-
lat, sytt och gjort träarbeten på med-
borgarinstitutet i trettio år. Gratula-
tionskorten som fackavdelningen i Lo-
jo skickar till sina medlemmar är också
handgjorda av Anri.
Materialen och temana varierar med
årstiden
– I somras gjorde jag smycken och
reflexer i form av änglar och troll-
sländor. På hösten samlade jag mate-
rial i naturen och gjorde kransar, som
har förts till gravarna. Nu har jag bli-
vit intresserad av att pyssla ihop kaffe-
påskransar. På vintern stickar jag me-
ra. Kronorna, eller ”julhimlarna”, av
sugrör är efterfrågade. Jag har bokat ett
bord på arbetsplatsens julbasar. För den
gör jag sugrörskronor och julkort, pla-
nerar Anri.
Kamppinen har varit närvårdare på
Jokela-hemmet i Lojo i 13 år. Hemmets
invånare består av personer med men-
tala och missbrukarproblem som är på
rehabilitering.
– Handarbetet är också en avkopp-
lande motvikt till jobbet.
Superiterna i Lojo för sockorna
till grupphemmet under julen. Anri
Kamppinen hoppas att sockorna och de
medföljande ramsorna ska ge ett trev-
ligt minne åt barnen och ungdomarna.
Kampanjen SuPer-sukkaa pukkaa har
varit en fest av varma tankar och ge-
mensamt skapande också för dem som
stickar.
– När mottagaren får glädje av nå-
got hemgjort gör det också gåvogiva-
ren varm till sinnes.
.
SÅ HÄR MYCKET STICKADES
OCH MERA UTLOVAS!
Flera hundra par SuPersockor
stickades på olika håll i Finland. Vi
vet ännu inte det slutliga antalet,
för en del fackavdelningar fortsät-
ter kampanjen hela vintern.
•
Fa för privat anställda i Åbo-
regionen 641: 110 par
•
Fa i Brahestadsregionen 214:
40 par
•
Fa i Tiirismaa 407: 35 par
•
Fa för privat anställda i Uleå-
borgsregionen 229: 50 par
•
Fa i Harjavaltaregionen 617:
59 par
OCKSÅ DESSA FÅR SUPERSOCKOR
Superiterna valde själva de lokala
mottagarna av sina donationer.
Man ville i synnerhet beakta barn
och ungdomar samt glädja åld-
ringar:
•
Mindre bemedlade barnfamiljer
•
Gatumissionen och bostadslösa
•
Barn på mödra- och skyddshem
•
Kriscentrum
•
Alkoholisthem
•
Alla förskoleelever i Harjavalta
stad
•
Hemtjänstens klienter
Lojobon Anri Kamppinen gör handarbeten
året runt. Utöver SuPersockor stickar hon
nu tillsammans med grannar mössor till
nyfödda på Lojo sjukhus.
w
SUPERSVENSKA 12/2016
SUPERSVENSKA
SuPer stöder i år SOS-Barnbyar och
Vanhus- ja lähimmäispalvelun liitto Valli,
förbundet för äldre- och närståendeservice.
Vi tackar på det här sättet våra samarbets-
partner och önskar ett framgångsrikt år 2017.
SOS-Barnbyarna strävar efter att öka välfärden bland barn och familjer
i Finland och i världen. Det sker med hjälp av tidigt stöd till familjerna samt med
öppen vård och vård utom hemmet. Vanhus- ja lähimmäispalvelun liitto ry är en
riksomfattande expertorganisation som arbetar för en bättre ålderdom.
www.superliitto.fi
SuPer står till tjänst
under helgdagarna
Förbundets kansli håller stängt
23.12.2016–1.1.2017.
23.12.2016 ingen jour.
27.–30.12.2016 har kansliet jour 9–13.
Journummer:
Intressebevakningsenheten
- kommunsektorn 09 2727 91
60
- privata sektorn 09 2727 9171
Utvecklingsenheten 09 2727 91
70
Medlemsenheten 09 2727 9140
SuPers arbetslöshetskassa är
stängd 23.12.2016, och öppen 27–
30.12.2016 kl. 8.30-16. Telefon-
service 27.12. och 29.12. kl. 9–13.
Syftet med tävlingen är att lyfta fram åldringsvård av hög kvalitet.
Delta genom att berätta vad god åldringsvård innebär på er
arbetsplats. Beskriv vad god åldringsvård består av och motivera
varför just er arbetsgrupp skulle vara berättigad till detta hederspris.
Delta – du kan vinna
1500 € till din arbetsplats
La Carita stiftelsen delar för tjugonde gången ut ett hederspris
på 1500€ för arbete inom äldreomsorgen på SuPers
svenskspråkiga studiedagar i april år 2017.
Ansökningstiden är 1.12.2016–15.1.2017 på nätet på adressen
https://my.surveypal.com/lacarita17sv. Om länken inte går att öppna
kan du kopiera adressen och bifoga till adressfältet. Tillägsuppgifter:
Sara Simberg: sara.simberg@superliitto.fi, tel. 09 2727 9197.
Document Outline - superA_12_2016.pdf
- super_svenskaliite_12_2016
Dostları ilə paylaş: |